Skip to content
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
Defaitism, hopplöshet, ”att vara svartpillrad”. Det är ett sinneslag som har plågat såväl soldater som hela arméer i alla tider.
I alla krig har fienden ett intresse i att demoralisera den andra sidans soldater så att de lägger ned sina vapen och ger upp, eller till och med att de ger upp innan striden ens har börjat.
Det är en medveten taktik, en typ av psykologisk krigsföring.
Ett exempel kan vara anfallet mot Marstrand år 1719, där den dansk-norska generalen Peder Tordenskjold landsteg i Sverige med omkring 500-600 man. Genom listig ryktesspridning och propaganda lyckades Tordenskjold lura svenskarna att hans armé var tio gånger större än vad den verkligen var.
Överste Henrich Danckwardt, som var kommendant för Karlstens fästning, gick på propagandan och kapitulerade innan striden hade börjat. Danckwardt dömdes senare till döden i svensk krigsrätt, då fästningen hade kunnat försvarats.
En fabricerad världsbild
Vad är det
För att se och läsa original-intervjun på tjeckiska kan du trycka här.
Var hälsad fru Forslund och tack för att du tar tid tid för att svara på dessa frågor, fast att vi vet att du är en upptagen kvinna. Då vi redan tidigare publicerat artiklar och intervjuer som förklarar vilka Nordiska motståndsrörelsen är går vi istället rakt på sak med din egen väg dit. Hur kom du att engagera dig?
2003 bodde jag granne med ett par som var engagerade i Motståndsrörelsen. Våra barn började leka med varandra och så fick jag kontakt med organisationen.
Som jag har förstått det växte du upp i Kungälv utanför Göteborg, en stad som med tiden har kommit att bli ett av rörelsens starkare fästen i Sverige. Vad har varit din del i denna process och vad är din roll i Motståndsrörelsen idag (om du ens har någon med anledning av att du såklart också har ett stort och tidskrävande ansvar som flerbarnsmor)?
Det stämmer. Kungälv är en stad som faktiskt alltid huserat många nationella. Det är en segrege
Försvarshögskolan, som ser som sin uppgift att utbilda sina elever till vakthundar för globalistiska intressen i Sverige, ondgör sig i en nyligen presenterad rapport över att även ”extremister” – samarbetar ”transnationellt”.
I en artikel på sin hemsida tillkännager man att man nu på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) presenterat en 115-sidig ”kunskapsöversikt” med titeln Gränslös Extremism. En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer.
Enligt studien har Sveriges tre farligaste ”extremistmiljöer” samtliga ”kopplingar till utlandet”.
Dessa kopplingar hotar enligt studien att stärka ”den radikalislamistiska-, den radikalnationalistiska- och den autonoma miljön” genom att tillföra ”taktiska kunskaper, ideologisk inspiration och finansiering”.
— Rapporten belyser ett tidigare outforskat område i ett svenskt sammanhang och tar ett helhetsgrepp på de svenska extremistmiljöernas transnationella kopplingar, säger Magnus Ranstorp, en
Av en slump kom jag att lyssna på en radiointervju med den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Ali Esbati häromdagen. Intervjun handlade egentligen om hans upplevelser med Anders Behring Breivik på den norska ön Utöya för tio år sedan. Om detta tänker jag dock inte orda något.
Ali Esbati. Foto av Jessica Segerberg.
Nej, det kontroversiella som fick mig att fatta tangentbordet för att skriva denna artikel hade inget alls med Breivik att göra utan det var istället den ogenerade marxism som Esbati gav uttryck för i slutet av intervjun. Han menar där att samhället måste leta likheter istället för skillnader mellan människor och att den likheten vi kan finna mellan oss alla är att vi alla VILL ha det samma; trygghet för våra barn och att få leva i välfärd. Den likheten, den VILJAN, det är vad som ska styra politiken, samhället och landet.
Vi ska alltså inte på något vis se vad folk kan bidra med eller vad de faktiskt har rätt till, utan bara efter vad de VILL ha. Marxism till och
År 2018 förbjöds Nordiska motståndsrörelsen i Finland efter att ett kryphål i föreningsfriheten nyttjats på ett fult sätt av den finska polismakten. Med det förbjöds organisationen också att arrangera någon demonstration på den finska självständighetsdagen – något som vid detta laget var tradition sedan flera år tillbaka. Även om mycket i domen var oklart då (och en del faktiskt fortfarande än idag är luddigt) och öppet för tolkning tydde också en del uttalanden som gjorts av polisen på att tyrrune-fanan förbjöds att användas organiserat i samband med förbudet av Motståndsrörelsen.
Istället för att gå i förbjudna Motståndsrörelsens tåg den 6 december uppmuntrades alla före detta medlemmar och sympatisörer att sluta upp på den organisations-obundna nationalsocialistiska demonstrationen som gick under parollen ”För frihet!”. Längst fram i tåget där det brukat vara tyrrune-fanor under Motståndsrörelsens demonstrationer användes det under den oberoende nationalsocialis
Månadens bästa aktioner:
Årets Nordendagarna var enligt många de mest lyckade i organisationens historia. Här när Fredrik Vejdeland håller tal.
Omfattande aktivism i flera städer i Näste 2 under kampanjen Nordisk kvinnofrid. Här torgmöte i Strömstad.
Ursprungsbefolkningens dag uppmärksammad med aktivism i Norden och världen. Här offentlig broaktion i Bergen, Norge.
Månadens ”Shoutout”:
Motståndsrörelsens fotografer och bildredigerare under Nordendagarna.
Nordisk Radio för den professionella radio-dokumentären om Nordendagarna.
Skribenten Kristoffer Boström, bland annat för det förträffliga personliga reportaget från Nordendagarna.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Ännu en fantastisk bild från Nordendagarna.
Och bara en bild till då från Nordendagarna... Nu blir det inga fler även om det finns många till som förtjänat att omnämns här.
Månadens nyheter:
Nordfront 2.0 lanseras.
Motståndsrörelsen hyr lokaler under falskt flagg!
Här kommer det sjuttiosjätte avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Semester och kamp under sommarenLindbergs betraktelse: Nytt nordiskt liv – naturens mirakelPåståendet: ”Pumpa ut en massa vita barn och lämna dem här och där.”Ideologisk/taktisk fråga: Barn som biologisk krigföring
Diskussionsunderlag:
Nytt nordiskt liv – naturens mirakel
Ledarperspektiv #57:Nationell barnuppfostran, minderåriga rekryter och sociala medier
Vår väg, punkt 7
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Lördagen den 28:e augusti samlades Näste 3 tidigt för att förbereda kräftskivan som skulle ta plats senare under dagen. Man pyntade i typiskt tema och fixade iordning borden samtidigt som kökslaget gjorde iordning maten.
När alla väl var på plats hälsade konferencieren Marcus Hansson deltagarna välkomna och informerade om dagens upplägg innan kräftorna serverades. Förutom kräftor serverades även andra klassiska kräftskive-specialiteter som exempelvis Västerbottenpaj och räkor.
Inbjudan till dagen hade skickats ut också till de närliggande nästena och även till en del sympatisörer och stödmedlemmar, vilket gjorde att det var mycket folk på plats.
Efter maten spelade de som ville brännboll och sköt med luftgevär samtidigt som efterrätten dukades upp.
Man kunde som efterrätt välja mellan flera olika kakor av alla dess former och även fem stycken olika hembakade tårtor som uppskattades mycket av samtliga.
Senare in på kvällen umgicks det i goda kamraters lag
Vid detta laget är det nog få av våra medlemmar och trogna sympatisörer som missat att jag blivit far för fjärde gången. Mitt lilla perfekta gossebarn är nu två veckor gammal.
Kanske tänker någon som inte har några barn ännu, att om man har tre barn sedan tidigare, är det inte längre så speciellt att bli förälder igen. Kanske tänker någon annan att det inte är så speciellt att bli far överhuvudtaget, utan att det mer är för modern det är något extraordinärt. Jag hävdar att bägge dessa har väldigt fel.
En trött far med sin lika trötta son, här bara tre timmar gammal.
Jag kan såklart bara utgå ifrån mitt personliga perspektiv, för kanske är det inte precis likadant för alla fäder, men för mig är det i varje fall helt obeskrivligt fantastiskt och speciellt. Varenda en av mina barn är unika och när jag nu blivit far för fjärde gången känns det i många avseenden som jag blivit far för första gången – trots att det är fjärde gången i mitt liv jag känner så.
Givetvis har man lärt
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt ob
Vi har den senaste månaden översatt och publicerat två artiklar av den norske skribenten Russleman:
Det finns ingen rätt tidpunkt att ansluta sig till kampenNationella borde inte ha övertro på det parlamentariska arbetet
Även om jag finner bägge dessa artiklar mycket läsvärda och i stort håller med om innehållet, finns det också en gemensam del i de bägge som jag eventuellt, beroende på om Russleman utelämnat detta medvetet, inte håller med om och därför tycker förtjänar en egen artikel. Det är synen på judarna som ett föredöme för vår kamp som manifesteras exempelvis i dessa bägge citat från de bägge artiklarna:
Som vita har vi en sak att lära oss av judarna och det är folklig organisering. Genom att se till att en klar majoritet av deras befolkning har varit politiskt aktiv har denna lilla grupp kunnat ta kontrollen över väst, men det enda skälet till att de har lyckats är att de är ensamma om att spela på denna nivå. Om vita började spela samma spel (som nationalsocialister
Foto: Säljesta bygdegård. Kjell Jönsson/Wikimedia.
Alltid samma modus operandi från en vidrig journalistkår som naturligtvis mycket väl vet varför dissidenter inte alltid kan hyra lokaler i eget namn – och som i allra högsta grad är en del av problemet.
Poängen media vill göra med dessa artiklar är att ingen vill hyra ut till Nordiska motståndsrörelsen och att organisationens medlemmar är klandervärda som måste ljuga för att hålla möten. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut.
Varför hyr vi lokaler under falsk flagg?
Då inte alla är vaccinerade mot medias lögner, halvlögner eller utelämnande av relevant information, vill vi klargöra följande om varför vi ibland hyr lokaler under så kallad falsk flagg:
1. Det finns ingen som helst anledning att i förväg tipsa systemet och dess affilierade grupper – vare sig det handlar om polisen eller extremvänstern – var vi ska befinna oss.
Det är en tråkig verklighet vi lever i där polismyndigheten, vars högsta chefer är korrupta
Nordendagarna 2021 ägde rum efter en period då prövningar blandats med framgångar – såväl för organisationens del som för den nationella rörelsen överlag. I denna artikel presenterar jag några valda inslag och personliga reflektioner över Nordendagarna 2021. Den som önskar en mer helomfattande och objektiv redogörelse för årets Nordendagar hänvisas till rapporten därifrån.
Deltagarantalet var i år högt, om än inte det högsta under firandets historia. Stämningen och kampandan slog däremot – både enligt mig själv och flertalet tillfrågade deltagare – topprekord!
Ett annat glädjeämne var att trenden ”Barnens Nordendagar”, som inleddes på allvar förra året, höll i sig även i år, då de många närvarande barnen verkligen tog plats, aktiverades på olika sätt och uppenbarligen stortrivdes. Glädjande var även att en hel del nationella som inte är anslutna till organisationen valde att delta.
Årets upplaga kom annars att präglas stort – förutom som väntat av tävlingen Åre
I början av förra månaden släpptes Marcus Hansson ut från fängelset efter att ha suttit inspärrad i två månader. Utöver sin roll som aktivist i Motståndsrörelsen är Marcus Hansson även en stor förkämpe för yttrandefriheten och medarbetare i tidningen Nordfront.se. Flera av hans artiklar återfinns också här på Motståndsrörelsen.se där dessa bägge som publicerats nyligen rekommenderas:
Materiellt välstånd förslavar digVi måste tygla oss själva för att få slut på konsumtionssamhället
Hur gick din frigivning till och vad satt du inne för?
Jag satt inne för två misshandlar och ett ofredande efter konfrontationerna i Lund där flera rödingar blev tillbakaslagna. Jag blev aldrig åtalad (även om den arga invandrade utredaren försökte) när samma sak skedde vid den andra konfrontationen i Lund.Det blev också en HMF-dom inbakad i det straffet eftersom Justitiekanslern och domstolarna önskade utöka skyddet för Pride.Frigivningen från fängelset var ganska enkel förutom hur jag skulle få pl
