1. Organisationens nya hem på nätet

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)
I en studentlägenhet i den norrländska småstaden Härnösand blev tidigt på morgonen den 10 maj en ung nationell svensk man berövad sitt liv. Motivet till det bestialiska dådet var att gärningsmannen, Abubaker Mohamad, hade bestämt sig för att våldta en ung kvinna i samma lägenhet. Gärningsmannen hade gjort närmanden mot kvinnan tidigare under kvällen som hade avvisats och den unge mannen hade konfronterat Abubaker Mohamad angående detta. För att få utlopp för sina sjuka lustar fanns därför bara en utväg för rasfrämlingen, att knivhugga den unge mannen. Skadorna som uppstod vid dådet var så pass svåra att den unge mannen avled dagen efter. Hans namn är Tommie Lindh. Helgen efter mordet på Tommie och våldtäkten av den unga kvinnan genomfördes en minnesmanifestation i Härnösand, där vänner till den mördade och andra nationella, däribland Nordiska motståndsrörelsen deltog. Manifestationen kunde genomföras trots myndigheternas försök att sätta käppar i hjulen för de personer som arrangera
Kommentarer Riksledningen Fiendemedia Tommie Lindh
Vad lever du för? Det här är en fråga som allt för få människor av idag tycks reflektera över. Kanske är det för att svaret blir för jobbigt att hantera och att det därav är enklast att bara låta livet gå sin gång och att leva för sig själv och för dagen. Att bara vara en slav under materialismen och lydigt följa den utstakade väg som världens härskare har lagt ut till dig, med bröd och skådespel, tycks kanske enklare än att vara fri och lägga sin egen. Konsumtion och artificiella eller kemiska dopaminpåslag, istället för att själv skapa och leva sitt liv naturligt och fullt ut. Det här, att inte reflektera så mycket kring vad man lever för, är dock en tämligen ny företeelse. Hade våra förfäder haft samma egocentriska och destruktiva livssyn hade ditt liv garanterat sett radikalt annorlunda ut. Kanske hade du inte ens funnits då. Våra förfäder utforskade hela världen i träbåtar. De tågade knä om knä i hundratals mil, redo att kämpa och dö för något större än sig själva. De od
Artiklar Ideologi & politik Riksledningen Simon Lindberg
Flyktingkrisen har med all tydlighet visat att det inte räcker med etniskt folkmord, i form av massinvandring och tvångsintegration, för att revolutionära stämningar ska kunna slå rot i samhället. Det mångkulturella samhällets konsekvenser, med mänskligt lidande och förnedring där svenska kvinnor gruppvåldtas och nu även svenska ungdomar pissas i munnen, har visat sig vara otillräckligt. De psykologiska mekanismerna bakom detta kan vi diskutera en annan gång, men vi kan här kort och gott konstatera att man inte direkt går man ur huse för att sätta stopp för denna mycket aggressiva attack på vårt folk. Den nationella rörelsen växer, ja, men framryckningen sker sakta och vi tar oss inte ända fram till målet. Visserligen hoppas många på förändring, men få gör någonting åt saken. Man klamrar sig – än så länge – fast vid andra ”lösningar”. Om något har vi nu sett svart på vitt att revolutionära förändringar endast kommer att vara möjliga när vi har verkligt dåliga sociala förhållanden
Artiklar Ideologi & politik Riksledningen Revolution Vejdeland
I senaste avsnittet av Ledarperspektiv hade jag en liten utläggning om ”Motståndsrörelsen 3.0”. Jag skulle här vilja sätta det hela även på pränt och försöka utveckla vad jag menar. Jag menar Motståndsrörelsen är på väg in i en ny fas i sin verksamhet. Jag baserar det på vad jag ser i den typ av aktioner som redan äger rum och hur diskussionen går internt. Vi har haft flera möten där vi pratat om denna typ av verksamhet och vi följer en enhetlig linje. Eftersom vi är på väg in i Motståndsrörelsen 3.0 så har det naturligtvis funnits både ett 1.0 och 2.0. Innan jag kommer in på ”Motståndsrörelsen 3.0” vill jag gå igenom de två första faserna. Motståndsrörelsen 1.0 var, grovt förenklat och undantaget de absolut första åren, en organisation som från 1997 till 2012 var gatukampsbaserad men i övrigt var mycket intern. Verksamheten bestod i stort enbart av offentliga tidningsförsäljningar och basaktivism. Aktionerna var likriktade och så även budskapet (som var ideologiskt snarare än
Artiklar Ideologi & politik Riksledningen Vejdeland