Skip to content
I söndags gästade Dackeinstitutets Björn Herstad Radio Nordfront för en ideologisk debatt. Det var en intressant och trevlig diskussion, men den hade som jag ser det två strukturella problem:
1) Herstad fick försöka ”dekonstruera” nationalsocialismen utan att behöva presentera någon tydlig egen position annat än att han är för ”sanningen”, vilket är diffust och därför inte går att kritisera. Det blev alltså spel mot ett mål.
2) Vi var fem personer på den nationalsocialistiska sidan och det blev därför ett något fragmenterat försvar som ställdes upp mot anfallaren. När taltiden sprids ut på så många personer blir det svårt för någon att hinna presentera längre och mer sammanhängande svar.
Patrik Forsén kommenterade i efterhand debatten på Youtube och hans kommentar lyfte fram några frågor som jag tänkte besvara i den här artikeln.
Är nationalsocialismen pragmatisk?
Ja. Jag skulle hävda att detta är ett drag nationalsocialismen till viss del delar med konservatismen.
Media, politiker och kändisar i Sverige,
ja alltså hela etablissemanget, talar inte allt för sällan om den brist
på ”demokrati” som råder i många andra länder. De pratar fördömande om
totalitära stater och medborgare som inte får tycka och tänka som de
vill, om opposition mot de sittande regimerna som behandlas nesligt och
om polis som med våld slår tillbaka folkliga protester och granskande
journalister. Vi hör det om Ryssland, Syrien, Venezuela, Iran och Kina,
liksom vi hörde det förut om exempelvis Libyen och Irak.
Den här artikeln ska inte redogöra för förhållandena i ovanstående
stater eller överhuvudtaget resonera kring sanningshalten i
etablissemangets rapportering gällande dessa. Istället ska vi titta på
hur läget ser ut i Sverige. Det här landet är nämligen inte i närheten
så frihetligt som systemet vill ge sken av. Dina fri- och rättigheter
som oliktänkande svensk medborgare är rejält decimerade.
De senaste åren har nämligen den svenska yttrandefriheten begr
Lördagen den 9 februari samlades Kampgrupp 203 och Medlemsgrupp 203 i Uddevalla för ett föredrag som handlade om hur massinvandringen började, med början om David Schwarz bakgrund och hans artikel i DN 1964, som var startskottet för debatterna och sedan riksdagsbeslutet 1975.
I beskrivningen till programmet kan man läsa följande:
Ledarskapsperspektiv är en podcast för att nå ut med Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, ideologi och strategier i framförallt stora men också små frågor.
Fredrik Vejdeland, riksrådsmedlem, beskriver ämnen och ställer upp problemformuleringar medan Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare, förklarar organisationens ståndpunkter.
Ledarperspektiv syftar till att utbilda lyssnarna och förklara organisationens syn på olika frågor så exakt vi bara kan. Allt som framkommer i Ledarperspektiv kan anses som sanktionerat av organisationen.
I varje avsnitt finns de fasta segmenten Simon Lindbergs arbetsvecka, en personlig fråga till honom, en aktuell nyhet som diskuteras samt en ideologisk fråga. Under arbetsveckan och den personliga frågan lär man känna Lindberg bättre och får en insikt i hans liv och arbete för kampen.
När nyheten diskuteras är det oftast en aktuell nyhet, men där ändå de bägge medverkande försöker diskutera
I senaste avsnittet av Radio Nordfront hamnade jag och de övriga programledarna i en diskussion av en mer ideologisk karaktär med Johan Andersson från Granskning Sverige. Johan uttryckte att det intressanta med politik är konflikt, bråk, tjat, tjafs och lögner, och menade att exempelvis Moderaterna har missat detta när de vill ha ett ”städat samtal”.
Mot detta synsätt satte jag ett nationalsocialistiskt sådant,
nämligen att politik inte behöver betyda oenighet och bråk. Det är
förvisso vad politiken har reducerats till i den liberala demokratin.
Men tvärtemot detta så finns det en styrka i att vara eniga, att ha
gemenskap och att som folk arbeta mot samma mål – ständigt framåt och
ständigt mot förbättring.
Johan medgav då också att den liberala demokratin kan ha en
splittrande effekt som är skadlig för samhället, samt att politiken
skulle kunna se helt annorlunda ut.
LYSSNA: LADDAT SOM F*N: Fotogruppens tips, AfS partiprogram och jakten på Granskning Sverige
Bety
Demonstrationen gick under temat Stoppa främlingsinvasionen! Hur ska vi lyckas med det?
Det räcker nämligen inte med att vi demonstrerar. Inte ens om vi
samlade 10 000 stolta män och kvinnor i våra led skulle
främlingsinvasionen stoppas per automatik. Det räcker inte heller att vi
vet varför invasionen pågår, hur den genomförts eller att vi känner
till de onda krafter som ligger bakom den. Sionisterna kommer nämligen
att fortsätta söndra och härska trots att vi dragit fram dem i solen,
och främlingarna kommer att fortsätta att välla in hur mycket vi än
pratar om saken.
Det är absolut inte så att demonstrationer är meningslösa – tvärtom
visade demonstrationen den 12 november och kommande demonstrationer i
framtiden att det finns ett folkligt motstånd och att det växer. Att vi
utgör en kraft som blir större, starkare och än mer högljudd. Detta till
trots kommer inte demonstrationer ensamt att lösa situationen.
Hur löser vi då problemet? Alla ni som läser detta har säk
Det har varit mycket fokus på kvinnor den
senaste tiden. Kvinnan i kampen, kvinnan i samhället, kvinnan i största
allmänhet. Så jag tänkte lämna mitt bidrag till debatten.
Det är ett faktum idag att den naturliga ordningen i samhället,
naturen, och mellan könen är rubbad. Det ställs orimliga krav på alla
människor oavsett kön. Jag tänker dock här beröra den kvinnliga delen.
De krav, eller förväntningar som ställs på kvinnor idag går helt emot
den naturliga ordningen och oftast, vill jag tro, går det emot vad
kvinnor själva känner är rätt och vad de vill. Det skapas en frustration
hos kvinnor om att de aldrig räcker till och aldrig duger. Hur de än
gör, vad de än gör så är det alltid någon som man trampar på tårna,
sårar eller går emot. Vilket jag tror innebär att många idag känner
skuld, stress och ångest. Det i sin tur kan leda till psykisk ohälsa och
splittringar i familjer.
Den nationella rörelsen är tyvärr inte heller förskonad från konstiga
synsätt, även om de
