Skip to content
Mellan den 12:e och 13:e oktober genomförde kampgruppen och en medlem från Näste 5 en tuffare vildmarkstur. Aktiviteten bestod av många olika moment med allt från vandring genom terräng till knop-makeri. Aktiviteten förflöt utan några problem och här under redogörs lite mer i detalj exakt vad som genomfördes.
Dag 1 började med en samling på förutbestämd plats, där man sedan samåkte in i vildmarken tillsammans. Väl inne i skogen låste man bilarna och begav sig ut på det första momentet: vandring genom terräng. Denna gång med en twist, vilken var att gruppens deltagare endast fick kolla på kartan i ungefär fem minuter precis när man skulle ge sig av, och sedan fick man gå efter kompass och minne! Dock var det inga problem att hitta fram till berget som man skulle navigera till, även om vissa påstår in i det sista att Max inte egentligen visste vart man var på väg ett tag.
Väl uppe på berget så fälldes ett dött träd efter att det lokaliserats, som sedan skulle transporteras till platsen m
Lördag morgon den 31/8 samlades medlemmar på en plats i Stockholm för att genomföra en vildmarksaktivitet i folkgemenskapens tecken. Det dröjde inte länge innan kamraterna ställdes inför ett oväntat prov efter att en medlem inte dykt upp i tid. Det visade sig att en bäver fällt ett träd över vägen som övriga kamrater kört på knappa 20 minuter tidigare. Efter samarbete med andra förbipasserande folkfränder lyckades trädet röjas undan och aktiviteten kunde börja.
Medlemmarna fick under vandringen öva på att gå ner i varv och försöka ta in naturen i våra förfäders perspektiv. Gruppen tog ett fåtal vilopauser för att byta sockor och titta på fornlämningar och dylikt. Då kamrater vid ett tillfälle blev klara för avmarsch utanför den utsatta tidsramen straffades (eller belönades) hela gruppen med armhävningar. Medlemmarna var senare under dagen mycket mer motiverade att hjälpa sina kamrater med att hålla tidsramen.
Efter att ha vandrat i cirka tre timmar var gruppen tillbaka i närheten av pl
Lördagen den 17/8 samlades kamrater från Näste 2 i Borås för en enklare vildmarksaktivitet.
Man började med hjälp av karta och kompass navigera från en plats till en annan. Det visade sig att man väldigt fort tappade greppet om väderstrecken i den täta skogen och kompassen kom till nytta. Man promenerade både på vandringsled, i sumpmark och terräng.
Väl framme vid utsatt mål fick medlemmarna lära sig göra upp eld med endast tändstål, vilket trots regnet inte alls visade sig vara så svårt. Mat tillagades och trevliga diskussioner fördes. Utrustning som knivar, fältkök, yxor och hopfällbara spadar jämfördes och alla lärde sig något nytt.
Efteråt var det dags för teoretiska grunder. Man gick igenom vikten av hygien, hur man undviker samt tar hand om skoskav och hur man renar vatten genom egenbyggt eller köpt filter.
Efter att aktiviteten rundats av begav man sig tillbaka till samlingsplatsen. Där diskuterade man kommande vildmarksaktiviteter som alla såg fram emot.
Vill du följa med nästa
Den 20:e juli tog Näste 5 sin chans när sommarvädret för en gångs skull lovade sol under helgen. Medlemmar och aktivister begav sig ut i Dalarnas skogar för samkväm och umgänge.
Platsen hade valts ut i förväg av nästets vildmarksexperter som spanat in området i veckan. På platsen fanns utöver grillen flera vindskydd, en liten stuga och en tjärn där fiske var tillåtet.
Tappra fiskare begav sig ut till vattnet för att testa sina chanser, men till förtret fick ingen något napp denna dag. Aktivisten Nicklas Norling hade lånat ett kastspö av en kamrat och utbrast när han kom tillbaka till lägret utan napp: ”Det måste vara något fel på spö’t”, innan han återgick till att grilla korv. Huruvida det faktiskt var något fel på ”spö’t” eller på hans kaststil förtäljs dock inte vidare i historien.
Man hade också hört att det skulle växa hjortron i området, och ryktet stämde bra. Även om hjortonskörden för all del var mager i området så kunde delikatessen utökas m
Efter den offentliga aktiviteten i Alingsås den 15 juni så gick Kampgrupp 203 till skogs för att få lära sig viktiga erfarenheter och spendera natten i den nordiska naturen.
Målet för dagen var ett vindskydd som låg ca 1,2 mil in i skogen. På vägen tog man kortare pauser för att rena vatten och ha kortare teoretiska och praktiska utbildningar i bland annat hur man renar vatten och vad man ska tänka på.
För att göra vandringen lite mer ansträngande så hade varje deltagare extra mycket vikt i packning; som mest under turen hade en aktivist en 20 kilos viktväst i ca 4km.
Väl framme vid vindskyddet så gjordes det upp eld, och eftersom det hade varit väldigt varmt så passade några på att bada i sjön som låg vid vindskyddet.
Efter det hade man en genomgång i hur man kan göra upp eld, vilka olika tekniker man kan använda och så vidare. Deltagarna fick även prova NATO-tändstickor. Vad som är speciellt med dessa är att man kan tända dem, doppa dem under vatten och de kommer fortfarande att brin
Lördagen den 16 mars samlades Kampgrupp 203 samt medlemsgruppen i Uddevalla för en vildmarksaktivitet. Vandringen påbörjades och man hade ett antal stopp längs vägen för att njuta av den otroligt vackra naturen, framför allt stannade man till vid ett antal väldigt fina utsiktsplatser.
När man väl hade nått målet för dagen så var det dags att göra upp eld, vilket naturligtvis skedde med tändstål. Det gavs även några tips på småsaker man kan ha med sig i ryggsäcken för att underlätta att få eld under dåliga förhållanden.
Efter att alla hade fått lite mat i sig så lästes de 88 föreskrifterna upp. Efter det så var det dags för lite kampsportsträning, som gick väldigt bra.
På vägen tillbaka fanns det vissa som hade lite väl mycket energi kvar vilket gjorde att samtliga belönades med ett litet extra träningspass.
Sammanfattat så var det en otroligt lyckad dag – alla var nöjda med aktiviteten!
Ett skriftligt reportage från aktiviteten finns att läsa här.
Stigen mot Hällingsåfallet.
En myrstack nästan lika lång som en vuxen man.
Precis ovanför det som fick bli dagens badplats.
Det gäller att inte halka.
Hällingsåfallet från sidan.
Och lite närmare.
Vägen ned till badplatsen var skapligt brant.
Man fick klättra lite igen tillbaka upp
Ankarvattnet i närheten av Korallgrottan.
På väg längs spången mot Korallgrottan.
Grottan har formats av vattnet på ett väldigt unikt sätt.
Det var inte mer livat i grottan än vattendroppar i taket
Det blev mycket ålande
I avgrunden kan någons hand skymtas.
På väg ut till solljuset igen.
Man fick gärna ta sig en dusch med kläderna på efter att ha kravlat runt i leran.
Lite färdkost på vägen tillbaka.
Inte helt optimalt med över 4 mils vandring framför sig.
På väg till Brakkåfallet.
Inifrån det nedre fallet.
Lillälven.
En av många doliner.
Utanför ett mulet Hillerstorp i Småland samlades kamrater från Näste 7 för att gå runt Kävsjön, en sträcka på 12 km. Men först och främst sattes det upp klistermärken vid parkeringen innan man tog sig till ett utkikstorn.
Väl vid tornet var det en genomgång i orientering och hur man läser av en kompass. Sedan blev det en mindre genomgång i djur och natur innan vandringen runt sjön påbörjades.
Med den vidsträckta myren, lapptäcken av tallskog, den fågelrika Kävsjön och en rik kulturmiljö fick motståndsmännen njuta av den vackra naturen de hade omkring sig. Man stötte även på en hel del turister, både inhemska och utlänningar, som hade tagit sig till Store mosse denna underbara dag.
Då vildmarksaktiviteter likt denna är mer av en social aktivitet uppstod en hel del samtal mellan kamraterna och detta leder i sin tur till att kampmoralen höjs bland motståndsmännen och detta kommer säkerligen märkas av under de kommande aktiviteterna.
12 kilometer senare kom akt
Den sista månaden (lite drygt) har vi verkligen sett ett rejält uppsving både i Motståndsrörelsens aktivitets- och aktualitetsnivå. För att nämna en del av de större aktioner som genomförts, men utan att i närheten gå in på allt, listar jag följande:
* Röjningen av det ”romska” lägret i Akalla, Stockholm.* Blixtdemonstrationen i Göteborg den 20 april.* Motdemonstrationerna mot Socialdemokraterna på flera platser i landet den 1 maj.* Inledningen av propagandakampanjen mot EU med 53 aktioner i 42 olika kommuner under Europadagen.* Den offentliga gatuaktivismen i åtta olika städer på en och samma dag förra helgen.
Motdemonstration mot sossarna i Örnsköldsvik.
Flera av aktionerna har också fått rejält genomslag i etablerad fiendemedia, sociala medier och/eller alternativa medier, vilket sammantaget med de som nåtts direkt av aktionerna, lett till att säkert en miljon människor sett eller mottagit någon form av information eller desinformation kopplad till Nordiska mots
I ett regnigt väder samlades kamrater för att gå en sträcka på 10 km i skogen. Först och främst skulle dock packningen vägas, aktivister och aktivistaspiranter hade blivit tillsagda på förhand att ha 10 kg packning med sig. När invägningen var klar gick den vildmarksansvarige igenom grunderna i kompass och kartläsning, efter genomgången blev det dags för avmarsch.
Två kilometer in bestämde den vildmarksansvarige att det var dags för en kortare rast där motståndsmännen fick chansen att dricka kaffe och socialisera lite kamrater emellan. Regnet hade nu lagt sig och kom sedan tillbaka lagom till avmarsch igen, vilket skulle komma att vara en vanlig trend under dagen.
Motståndsmännen fortsatte sedan skogsvandringen och trots regnets återkomst var detta något som varken saktade ned kamraterna eller sänkte deras moral utan de fortsatte gå med raka ryggar och ett gott humör.
Marschen fortgick utan några märkvärdiga hinder och vid ungefär sex kilometer in blev det dags
Den 14 mars släppte den svenskfientliga underrättelsetjänsten Expo sin årliga rapport som kallas ”Rapport om den svenska rasideologiska miljön”. Rapporten används dels för att förlöjliga grupper som vår, men samtidigt också utmåla oss som farliga eftersom det är det enda som motiverar deras existens och finansiering – något man skulle kunna kalla Expos paradox, vilket är något som även händer inom grupper som till exempel AFA.
I rapporten räknas det upp en mängd olika saker gällande några organisationer i Sverige som Expo ogillar – varav en del är sant, en del helt osant, och det allra mesta är löst spekulerande om vad dessa organisationer gör eller tycker, samt vad dessa kommer göra i framtiden.
Jag ska inte här gå in mycket mer än så på själva rapportens innehåll då jag finner den tämligen meningslös och tråkig, men en sak i innehållet ska jag kommentera och det är att det framgår att medlemmar samt aktivister i Näste 7 – och då framförallt i Jönköping –
Nu när kampåret är över är det är dags att summera vad som har hänt i Näste 7 som innefattar Småland och Öland. I den fullständiga årsrapporten för landet konstaterades det dels att Näste 7 hade den mest aktiva kommunen i landet (Jönköping) och även var det näste med flest kommuner på topp 20-listan.
BasaktivismFrån Näste 7 har det under året kommit in 400 kamprapporter, varav 250 stycken kommer från Jönköpings kommun. Det har bestått av alltifrån klistermärkesuppsättning och banderollaktioner till blodiga kampsportsträningar.
Ett av alla tusentals klistermärken som har satts upp i Näste 7 under det föregående året.
VildmarksaktiviteterÄven om det har varit lite snålt med vildmarksaktiviteter under 2023 har man ändå fått till ett antal som bestod av alltifrån skogspromenader med knivförsvarsövningar till repellering nedför isiga bergsväggar och övernattning i den småländska skogen.
Motståndsman som repellerar nedför 30 meter hög bergsvägg.
MediaNäste 7 har inte varit lj
Kamrater i Näste 7 samlades under eftermiddagen på lördagen för att påbörja en vandring in i skogen. Med karta och kompass navigerade sällskapet längs med en vandringsled, men man gjorde också avstickare från vandringsleden för att träna på att navigera i vild terräng.
Vid avfärd hade solen redan börjat gå ned och man fick träna på att försöka se i mörker. Även fast man hade ficklampor med sig försökte man så långt det var möjligt att inte nyttja dessa just för att träna upp mörkerseendet.
Kamraterna gick genom tät skog, öppna fält, branta backar och även genom trånga tunnlar. Ibland behövde olika lösningar finnas för att lyckas ta sig fram, bland annat skulle man korsa en å. Det löstes med hjälp av två större grenar som låg över bäcken, och som mot förmodan visade sig klara att bära en motståndsmans vikt.
Efter en stunds vandrande tog man en paus och gjorde upp en eld och tillagade mat. Därefter fortsatte vandringen då slutdestinationen ännu inte var nådd. Det var en svår
Medlemmar från kampgrupp 702 samlades på morgonen och började gå Bankerydsleden. Med fanan i täten gick gruppen över branta backar och genom täta skogar, men bitvis även öppna vägar.
Efter att ha gått en bra bit stannade man för att slå läger. Man tränade då grundläggande självförsvar, bland annat hur man bäst skyddar sig mot knivattacker och hur man tar sig ur strypgrepp. Efter att självförsvarsträningen var avklarade provade några av medlemmarna på att få en svidande spray i ögonen.
Under tiden som dessa kamrater återhämtade sig tände övriga en brasa med hjälp av tändstål och började grilla korv. Oturligt nog hade man inte tillgång till lättare virke som var torrt, men med hjälp av tidigare nämnda spray lyckades man till sist med att få upp en eld ändå.
Efter att alla ätit klart fortsatte man vandringen. Man stannade till ibland för att samtala med andra vandrare som möttes på och som var nyfikna på fanan. Vandringen pågick i flera timmar och tröttade ut kamraterna orden
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
