Skip to content
När alla kamrater hade tagit sig till lokalen som hade bokats för månadens möte började man med att äta frukost och umgås lite innan konferencieren David Wåhlander hälsade alla välkomna och gick igenom ordningsreglerna.
Efter att dessa hade gåtts igenom fick Fånghjälpen inta podiet för att berätta om sin verksamhet. Fånghjälpen handlar om att man hjälper de kamrater som på något sätt får problem med ”rättsväsendet” när det är kopplat till kampen. Med anledning av detta blev man uppmanad att donera pengar för att stödja de som har blivit utsatta för politiska trakasserier. Det förekom sedan lite mingel och de som behövde hjälp med sin dator fick hjälp av den IT-ansvarige.
IT-gruppen i arbete.
Härnäst satte sig kamraterna i en cirkel för att fortsätta med studiecirkeln där man går igenom Motståndsrörelsen 20 år av revolutionär kamp. Under tiden som man gick igenom organisationens historia gick kökslaget till köket och började med dagens lunch som blev Korvstroganoff
Återigen denna tisdag den 20 februari läste man ur ”Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen” då ett antal nytillkomna medlemmar skulle få ta del av information om de olika former av politiska aktioner som Motståndsrörelsen utför.
Månadens bästa aktioner:
Workshops, nyheter, tal och boxningsturnering: Organisationsdagarna 2024.
Dagen efter att det kommande förbudet presenterades passade Näste 7 på att informera allmänheten i Jönköping om förintelsebluffen.
Prepping-utbildning i Näste 2 i samband med månadsmötet.
Månadens ”shoutout”:
Fredrik Vejdeland – ny ledare för Nordiska motståndsrörelsen! Här kan du läsa en intervju som genomfördes i samband med tillträdandet.
Simon Lindberg, ledare för Nordiska motståndsrörelsen 2015-09 – 2024-02.
Victor Johansson, ny nästeschef för Näste 7: Småland.
Hampus Maijala, avgående nästeschef för Näste 7: Småland.
Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
Månadens nyheter:
Fredrik Vejdeland – Ny ledare för Nordiska motståndsrörelsen!
Mångårige aktivisten Martin Saxlind intervjuas i Guldtands podcast. Del 1 finner du här och del 2 här.
Veras resa av Folke Shimanski – svar på en artikel i Dagens nyheter
Ännu en omgång av Organisationsdagarna har gått av stapeln och på många sätt var det både det mest omvälvande och bästa arrangemanget jag deltagit på hittills. Men vi tar det från början.
Resan började efter två koppar kaffe en alldeles för tidig lördagsmorgon för att komma i god tid till samlingsplatsen. Som vanligt hölls det goda samtal – såväl kamprelaterade som mer personliga – kamrater emellan, som gjorde att vi lärde känna varandra bättre under färden på ett sätt som annars är ganska ovanligt.
Väl på plats träffade man ännu fler kamrater och från hela landet, som man annars inte får chans att se särskilt ofta. Jag passade även på att utbyta några ord med nya danska kamrater.
Ett par koppar kaffe senare inleddes arrangemanget med en invigningsceremoni följt av regelgenomgång med dagens konferencier.
Ett viktigt föredrag om Fånghjälpen avhölls innan det var dags för en av helgens efterlängtade höjdpunkter, workshops.
Här fick vi deltagare välja bland
Organisationsdagarna inleds ceremoniellt.
Emma Nordh gick tidigt upp på scenen för att berätta om det mycket viktiga arbetet med Fånghjälpen och vikten av donationer.
Kökslaget hade minst sagt fullt upp under dagarna.
AI och hur det kan implementeras.
Hjärt- och lungräddning.
Pär Öbergs workshop om fördelarna med att fasta.
Videoredigering.
Radiokommunikation.
Boxning.
Andreas Holmvalls föredrag om mediagruppens prestationer under det gångna året.
Kökslaget gjorde en stor insats som försåg det stora och hungriga sällskapet med välsmakande mat under hela helgen.
Nybliven nästeschef håller ett anförande.
Simon Lindberg meddelar sin avgång som Ledare för Nordiska motståndsrörelsen, vilket gav upphov till många känslor i lokalen.
Vera Oredsson var kanske den på plats som blev allra mest berörd av nyheten.
Den nye Ledaren Fredrik Vejdeland presenteras och välkomnas upp på scenen.
Simon Lindberg
För den som vill veta mer om Fredrik Vejdeland som person rekommenderas den längre intervju som publicerades här på sidan i början av förra året.
Jag vill börja med att gratulera till posten, hur känns det!?
Tack! Det känns bra och samtidigt väldigt hedrande att få leda en så storslagen organisation som Nordiska motståndsrörelsen är.
Var det ett svårt beslut att acceptera att bli ledare?
Ja, inte minst till en början. Det är en tung ansvarspost och jag har velat tänka igenom grundligt om jag är rätt person att axla den. Jag har sedan några år tillbaka varit ställföreträdande, men aldrig haft en tanke om att jag faktiskt en dag skulle leda organisationen. När jag sedan insåg att jag kanske skulle komma att få en förfrågan om att leda organisationen var jag inte heller intresserad av en sådan roll. När jag slutligen fick förfrågan om att bli ny ledare hade jag däremot funderat färdigt och idag känner jag mig helt redo att axla ansvaret. Det har varit en långvarig process där
På lördagsförmiddagen hade kamrater från stora delar av Norden samlats i en lokal intill de småländska skogarna. Vissa långväga gäster hade kommit redan dagen innan medan andra valt att stiga upp långt innan gryning för att köra hela sträckan i ett svep innan frukost.
Näste 7 var det som stod för arrangemanget detta år och när alla deltagare kommit in i lokalen och tagit sina platser så påbörjades direkt invigningsceremonin där flera uniformerade kamrater med fanor tågade in i lokalen till musik och hälsade på lämpligt sätt gästerna välkomna. Konferencier David Wåhlander presenterade därefter kort dagens schema samt ordningsreglerna som skulle gälla under helgen.
Den första punkten för dagen var att Emma Nordh skulle hålla ett kortare anförande om Fånghjälpen.
Fånghjälpen finns till för att medlemmarna i organisationen ska veta att de har backning i allt de gör om de av någon anledning skulle få problem med staten i och med det politiska arbete som utförs. Fånghjälpen är
I helgen har det årliga evenemanget Organisationsdagarna gått av stapeln. Där fick samlade medlemmar och aktivister motta beskedet att Simon Lindberg avgår från ledarposten som han innehaft sedan 2015 och att Fredrik Vejdeland tar över.
Simon Lindberg träder tillbaka från posten på egen begäran och av personliga skäl. Det föreligger ingen som helst osämja mellan honom och organisationen med anledning av beslutet.
Vejdeland är en av de människor som har varit med längst i Motståndsrörelsen och han har även suttit i riksledningen i över 20 års tid. Han har varit den drivande kraften bakom Nordisk Radio och även en av de verkliga nyckelpersonerna vid tillkomsten av den nationella nyhetssidan Nordfront. Vidare är han en mycket omtyckt skribent och talare och har även utmärkt sig i de ideologiska podcasterna Ledarperspektiv och Mimers Brunn.
Under den kommande veckan kommer du här på sidan att kunna ta del av flera reportage från Organisationsdagarna och även en intervju med de
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Den senaste tiden har jag sett många som delar bilden som visar att Javier Milei är medlem i WEF och menar att det är ett bevis för att han är ”kontrollerad”. Jag är inget fan av Milei, men att han är en del av WEF visar inte att han är en marionett. Snarare visar det hur meningslösa WEF-centrerade konspirationsteorier är.
Den mest populära konspirationsteorin gör gällande att WEF försöker införa global kommunism, men Milei är en anarko-kapitalist och WEF är värd för ett antal andra libertarianska eller högerorienterade ekonomer som argumenterar mot allt från koldioxidskatter till basinkomst.
Problemet för människor som fokuserar på WEF som globalisternas säte är att det inte riktigt finns en gemensam ideologisk röd tråd bland alla ”medlemmar”, eftersom medlemskap inte betyder något annat än att man deltar i en pratstuga.
När kriget i Ukraina bröt ut blev försöken att få WEF-reduktionismen att gå ihop galet paranoida, då människor p
En solig morgon den 18 februari sattes ett flertal klistermärken upp utanför den judiskt ägda gallerian Westfield Täby Centrum.
För en stoltare vit ungdom sattes det även upp klistermärken vid Åva gymnasium, Tibble gymnasium och den närliggande Internationella Engelska skolan.
I land efter land i Europa ser vi nu bondeprotester. Vägarna fylls med traktorer. Bönderna har fått nog av den lantbrukarfientliga politik som förs både på EU-nivå och på nationell nivå. De får också stöd, folken ställer sig på böndernas sida och visar att de står med dem. När bönderna unisont reser sig i Europa så är det ett tecken på att något är fel på ett djupgående sätt med det politiska systemet, och att visa bönderna sitt stöd är ett sätt att också visa att man på något plan förstår detta.
Vad handlar protesterna om? Sammanfattningsvis att villkoren för att vara lantbrukare ständigt rör sig i riktningen att bli alltmer omöjliga. En ständigt krympande andel av intäkterna tillfaller bönderna, och en lika ständigt ökande del tillfaller de företag som bönderna levererar till. Sett över decennier är denna trend tydlig. Det handlar också om sämre ekonomiska villkor för bönderna på andra sätt, som högre drivmedelskostnader och effekter av ökad konkurrens med omvärlden som EU driver
Ursprungligen publicerad 2020-05-17.
Vad lever du för?
Det här är en fråga som allt för få människor av idag tycks reflektera över. Kanske är det för att svaret blir för jobbigt att hantera och att det därav är enklast att bara låta livet gå sin gång och att leva för sig själv och för dagen. Att bara vara en slav under materialismen och lydigt följa den utstakade väg som världens härskare har lagt ut till dig, med bröd och skådespel, tycks kanske enklare än att vara fri och lägga sin egen. Konsumtion och artificiella eller kemiska dopaminpåslag, istället för att själv skapa och leva sitt liv naturligt och fullt ut.
Det här, att inte reflektera så mycket kring vad man lever för, är dock en tämligen ny företeelse. Hade våra förfäder haft samma egocentriska och destruktiva livssyn hade ditt liv garanterat sett radikalt annorlunda ut. Kanske hade du inte ens funnits då.
Våra förfäder utforskade hela världen i träbåtar. De tågade knä om knä i hundratals mil, redo att kämpa och
Fredagen 16 februari gick Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer ut och talade om att man skulle gå vidare med utredningen om att förbjuda förintelseförnekelse. Med anledning av detta begav sig Näste 7 ut och spred budskapet ”Ingen skam – Ingen skuld. Förintelsen har aldrig ägt rum” dagen efter. Samma paroll som man hade under Förintelsens minnesdag.
Smålänningarna ställde sig först på bron vid A6 med banderollen och två fanor där man mottog alla möjliga hälsningar, både positiva och negativa. Traditionsenligt dök polisen upp med blåljus och sirener då de var oroliga över att motståndsmännen skulle tappa banderollen ned på motorvägen. De var såpass oroliga att de tog en slumpmässig medlem och förhörde kamraten på plats i sin bil, där han blev delgiven misstanke om brott. Efter en ganska lång stund insåg polisen att de hade något viktigare att göra än att kolla på några män som håller i en banderoll och två fanor.
En stund senare packade man ihop
Översatt från Nordfront.dk.
I samtliga västländer är de ursprungliga vita folken på väg att bli minoriteter i sina egna hemländer. Om nuvarande trender tillåts fortskrida som de gjort de senaste decennierna, så är denna dystra framtid tyvärr oundviklig. I Storbritannien kommer detta att ske redan runt år 2060, i USA troligen runt 2045 – och för den amerikanska ungdomens del har det redan inträffat.
Om inget bryter den pågående utvecklingen, kommer även vi här i hela Norden att drabbas av samma öde några decennier senare. I Norge står till exempel invandringen idag för hela den registrerade befolkningsökningen, och i Sverige beräknas svenskarna bli en minoritet i sitt eget land runt år 2065. Medier spelar här två helt motsägelsefulla roller, då man
dels förnekar att ovan beskrivna utveckling ens existerar – i syfte att avvärja urbefolkningens naturliga reaktion på den.
dels öppet hyllar samma förment obefintliga utveckling.
Till lögnaktiga mediers tjänst presente
Den 8 februari informerades folket ute på Gamla Tyresö om det pågående folkutbytet. Området må fortfarande se ut som det idylliska Sverige från mitten på 1900-talet, men de boende måste förstå att man inte kan fly undan mångkulturen mer än ett kort tag, och därför krävs en radikal förändring för framtida generationers skull.
