Att samla in namnunderskrifter till vår partibildning har den senaste tiden varit en av Motståndsrörelsens mer prioriterade arbetsuppgifter. Det bästa sättet att lyckas med denna uppgift har visat sig vara att stå offentligt på gator och torg eller utanför köpcentrum och ta debatten direkt med folk om problematiken med massinvandringen och det korrupta systemet, samt behovet av att skapa ett helt nytt parti för att lösa detta. Med en offentlig namnunderskriftsinsamling slås flera flugor i en smäll. Förutom de underskrifter man lyckas få tag på så höjs oftast moralen bland de deltagande aktivisterna på grund av alla de klappar på axeln som delas ut av vanligt folk – ja, faktiskt är betydligt många fler positivt inställda till oss än de som faktiskt skriver under. Vidare sprids organisationens namn och budskap på bästa tänkbara vis genom offentlig aktivism där folk får stifta bekantskap med Motståndsrörelsens aktivister öga mot öga och därmed tvingas omvärdera tidigare mediaskapta fördom

Aktivism Artiklar

Innerst inne vet var och en av oss att det är något som inte står rätt till i samhället och att det är något som fattas. Somliga uppfattar det som en underlig känsla av tomhet och kyla. Denna tomhet och kyla gnager inom oss konstant dag som natt utan uppehåll. En känsla som vi gärna vill råda bot på. Men hur ska det gå till och varför har vi denna känsla inom oss? Vår inre röst säger till oss att allt borde vara annorlunda, att vi borde agera annorlunda. Vi lever i en värld vilken präglas av ett materiellt tänkande, ett samhälle som präglas av en överdriven konsumtionshets sprungen ur materialismen. En värld och ett samhälle där pengar, makt och egoism härskar. Jakten efter pengar, sex (i improduktivt syfte) och underhållning har till och med gått så långt att det idag är det enda vi bryr oss om. Vi förbrukar mer resurser än vad vi egentligen behöver eftersom vi låter kortsiktig girighet styra våra handlingar. Individens materiella behov står i fokus medan allt annat

Artiklar Ideologi & politik Sebastian Elofsson

Samlingstiden för lördagens arrangemang var satt till 16:00 och när alla deltagare anlänt till samlingsplatsen begav man sig gemensamt ut till en bygdegård utanför Skellefteå där föredraget skulle hållas. Väl på plats inledde nästeschef Robert Eklund med att hälsa alla deltagare välkomna och informera om upplägget för kvällen. Därefter lämnade han över ordet till dagens föredragshållare, Pär Öberg från Motståndsrörelsens riksledning. Öberg inledde med att informera om vad hans föredrag skulle komma att handla om, det vill säga hoten mot vårt folk. Öberg förklarade vidare att människor har mycket olika uppfattningar om vad som är det största hotet mot vårt folk. Även bland nationella tycks åsikterna i denna fråga variera mycket. Islam togs upp som ett exempel på något som det är mycket vanligt att människor ser som ett hot. Öberg ansåg även han att religiösa fundamentalister i allmänhet faktiskt utgör ett hot mot oss men att detta bör ställas i proportion till att den islamistiska rörel

Reportage

Lördagen inleddes med frukost och fritt umgänge fram till klockan 11 då alla kamrater dykt upp och det hölls en genomgång där de församlade fick dagens schema förklarat för sig. Först ut på schemat var Vikingakampen och deltagarna delades in i flera lag. Den första grenen var blixtboll, en rugbyliknande sport som svenska aktivister importerat från ett besök på Finska motståndsrörelsens aktivistdagar för flera år sedan. Trots att tacklingar var förbjudet blev matcherna ofta rätt så fysiska, men inte ens misstänkt brutna fingrar stoppade vissa av deltagarna från att fortsätta. Efter blixtbollen var det dags för en uppskattad gren från förra året: dragkamp. Lagen kämpade hårt och gav sitt yttersta för att dra hem segern i de intensiva matcherna. Den sista laggrenen i 2014 års upplaga av Vikingakampen var en ny och väldigt uppskattad gren, nämligen brottning. Även brottningen var en lagtävling där man tävlade fem mot fem samtidigt. Till att börja med brottades deltagarna en mot en men när

Bild Media Reportage Bildreportage Nordendagarna

Innan aktionen höll jag en genomgång över hur dagen var planerad. Jag betonade problemen med Västeråspolisen och bad aktivisterna att vid någon form av problem hänvisa dem till mig eller de två nästescheferna som också närvarade på aktionen. Vi hade medvetet inte med oss några fanor. Denna dag skulle fokus ligga på att söka kontakt med västeråsare, diskutera Kärrtorp och förhoppningsvis väcka intresse för organisationen. Ett folktomt och småduggigt Västerås mötte aktivisterna. Väl framme i centrum slogs vi av att det var ganska tomt på gatorna, dels var klockan bara vid tolvtiden och sedan gjorde nog duggregnet sitt till. Men vädret blev snabbt bättre och med det dök det upp fler och fler västeråsare. Polisen var snabbt på plats med många bilar men de sökte inte på något sätt kontakt och vi försökte ignorera deras närvaro. Pär Öberg och Stefan Forsman samtalar med en lokal vänsterpartist. Själv tog jag en bunt flygblad och gav mig in bland valstugorna som var placerade på Sigmatorge

Aktivism Reportage

Om man läser de politiskt korrekta döendemediernas rapporteringar går det inte att undgå deras vilja att titelera oss nationalsocialister som ”extremister”. Frågan vi, men även alla andra, bör fundera över är ifall vi är de extrema… Vi nationalsocialister anser att andan som genomsyrar vårt samhälle idag är sjuk. Det är den här ordningen vi först och främst sätter oss emot och strävar efter att presentera ett sundare alternativ till. Kapitalism och kortsiktighet är två nyckelord i dagens samhälle. Både människor, djur och natur har blivit en slit och släng-vara. Det finns ingen plats eller tid för eftertanke utan allt handlar mer eller mindre om snabba lösningar. Den här synen rubbar all naturlig balans och tenderar att på sikt förstöra det livsnödvändiga samspelet mellan dåtid, nutid och framtid. Vi anser att vi människor är och förblir en del av naturen och att vi precis som allt annat levande är bundna att följa dess oskrivna lagar. Det vi ser idag är till mångt

Artiklar Ideologi & politik Paulina Forslund

Länge var jag ointresserad av rasfrågan. Länge sympatiserade jag med kommunismen, med dess antikapitalism och antiparlamentarism (ståndpunkter som – tolkade på ett annat sätt – återfinns i nationalsocialismen). Det var först och främst motståndet mot kapitalism, imperialism och parlamentarism som motiverade mig till att en dag bli medlem i en kommunistisk organisation. Att ”antirasismen” följde med på köpet tänkte jag inte så mycket på – inte i början. Kalla mig gärna naiv, men jag var till en början inte fullt medveten om att ”antirasismen” utgör en väsentlig del av den kommunistiska verksamheten, på många sätt själva kärnverksamheten. Okunskapen kring rasfrågan berodde nog på att samhällets indoktrinering hade lyckats så pass väl att ”antirasism” inte var något jag ställde frågor om. ”Antirasism” var inte min drivkraft när jag sökte mig till kommunismen och eftersom jag hade ett omedvetet förhållande till ”antirasismen” godtog jag, utan att egentligen tänka över det,

Artiklar Artiklar om medlemskap Ideologi & politik Utvalda artiklar

På sidan två i gårdagens nummer av Hallands Nyheter kan man, under rubriken ”Nazistgrupp har startat ”kampgrupp” i Varberg”, läsa följande: ”Svenska Motståndsrörelsen (SMR) är en öppet nazistisk organisation med en uttalad tilltro till våldsanvändning. Medlemmarna uppmanas av ledningen att bära kniv och sen ett tag tillbaka finns en så kallad lokal ”kampgrupp” startad i Varberg.” Nordfront har återigen varit i kontakt med chefen för Varbergs kampgrupp, Anton Helgesson, för att få en kommentar. På frågan om han någonsin blivit uppmanad av ledningen att beväpna sig skrattar han till och svarar; Nej, självklart inte. Jag kan inte förstå vad dem fått det ifrån. Hallands Nyheter väljer också att plocka ut citat från den intervju som tidigare publicerats på Nordfront, där chefen för Varbergs kampgrupp utlovar en aktivitet om dagen samt att Varbergsborna arbetar hårt med propagandaspridning och rekrytering. Alexander Bengtsson, som själv är från Frillesås strax utanför Varberg, mena

Nyheter

Nyligen fick jag möjlighet att följa med på ett mycket givande möte. Chefredaktör Vejdeland hade tidigare den veckan meddelat mig om att att en representant från Arma Hellas skulle anlända till Göteborg och undrade då om jag ville följa med och träffa honom. Då utvecklingen i Grekland är intressant och det alltid är trevligt att möta utländska kämpar med andra erfarenheter tvekade jag inte när jag bestämde mig för att tacka ja. Vädret kunde i ärlighetens namn varit bättre, men humöret sviktade inte och det var med en viss förväntan som jag mötte upp Vejdeland denna regniga lördagskväll. Klockan hade hunnit slå halv sju när vi tog sällskap och promenerade bort mot Drottningtorget. Strax utanför Centralstationen möter vi Lefteris, som rest hit från Grekland. Vi hälsar alla på varandra och Lefteris gör ett gott intryck på oss båda. Välklädd och trevlig. Vi bestämmer oss för att fly undan eventuella regnskurar och styr våra steg mot en närbelägen pub. Då vi letar efter ett l

Reportage Arma Hellas Fredrik Vejdeland

Vi i Motståndsrörelsen baktalas ofta som otaktiska med vår, ibland hårdföra retorik och i våra ordval, för att vi är rättframma och inte skräder orden. Radikal, fanatiker, propaganda, revolution, nationalsocialism m.fl. är ord som mycket riktigt kanske låter illa i människors öron bland sådana som helst väljer att blunda för vansinnet och som blivit vana vid politikernas vassa tungor och säljande klyschor. Vissa som tror sig veta bättre tycker därför istället att vi borde prata i mer mjuka termer som bättre går hem bland folket. Jag är tvärtom övertygad om att vi måste använda de mer rättframma och hårdföra ordvalen om vi vill komma någonstans i längden, för att på riktigt distansera oss från den rådande regimen och på så sätt visa att vi är en stark kraft och en motpol till dem som styr idag, inte bara en lite blankare sida av samma mynt. Vi har inget att dölja och inget att skämmas över. Nej vi använder sanningen som vapen och detta vapen är fint nog utan

Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Simon Lindberg

År 1941 skrev juden Theodore N. Kaufmann en bok med titeln ”Germany Must Perish”, där han bland annat förespråkar att tyskarna måste utrotas genom kastrering. Vidare uppmanade judarna till bojkott av tyska varor och tjänster internationellt. Det finns inga tvivel om att judarna besatt viktiga nyckelpositioner, både vad gäller det intellektuella livet, akademiska, bankväsen, finans och i det politiska livet; både i Tyskland och i andra länder. Så när de internationella judarna (Judea) hotade med konkurser, refinansiering, bojkott och blockader av handelsvägar, var detta både reellt och väldigt allvarligt. När Hitler nämnde dessa ämnen i sina tal så blir de i efterhand tolkade som ren och skär ondska och inget annat än ren propaganda. Men detta var inget som bara var taget ur luften. I Daily Express (1933) kunde man läsa följande rubrik: ”Judea Declare War On Germany” och 1938 blev den tyske diplomaten Ernst Eduard vom Rath brutalt likviderad av juden Herschel Grynszpa

Artiklar Artiklar om ideologi & politik Ideologi & politik Utvalda artiklar

”Människornas rätt går före statens. Men om ett folk är underlägset i kampen för sina mänskliga rättigheter, då har det helt enkelt vid vägningen på ödets våg befunnits för lätt för lyckan att vidare bestå härpå jorden. Ty det folk, som inte är redo eller i stånd att strida för sin existens, för detta har den evigt rättvisa försynen redan bestämt slutet. Världen är inte till för fega folk.” Dessa ord från Adolf Hitler förklarar naturprincipen om att endast de som kämpar har rätt till någon rättvisa. Det var med denna utgångspunkt som NSDAP kastade sig in i en konflikt med bolsjevikerna, men även mot reaktionen. De tyska nationalsocialisterna förde en offensiv och aggressiv kamp på bred front och lyckades nå segern kort sagt genom den enkla anledningen att man anammade kampen som metod och livsstil. Man gjorde det medvetna valet att ”strida för sin existens”. De borgerliga nationalisterna vid den här tiden hade försökt hindra bolsjevikerna genom att förmedla fakta och

Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Fredrik Vejdeland

Jag ska här på ett kortfattat sätt försöka reda ut begreppen och ge er läsare möjligheten att ta del av den rätta versionen. Till en början måste det slås fast att man och kvinna av naturen, från födelsen, är olika varandra, både psykiskt och fysiskt. Inom nationalsocialismen är inget av könen mer eller mindre värda utan båda behövs, inte minst för att lyckas säkra vårt folks fortsatta existens. Utan föreningen mellan det manliga och kvinnliga stannar allt upp, blir könlöst och dör till sist ut. Därför är det av största vikt att vi på alla vis strävar efter att komplettera varandra och samarbeta. De nu rådande striderna könen emellan är endast en destruktiv efterdyning av tusen år av ett onaturligt leverne som tvingades på oss nordbor. Den främmande kristna läran som gav mannen rätten att aga både hustru och barn (!) har inte på något vis att göra på våra nordiska breddgrader! Det är på tiden att den nordiska kvinnan skyr dessa tankegångar som pesten. Jag fann för en

Artiklar Ideologi & politik Paulina Forslund

Den här artikeln tar upp och förklarar organisationens syn på sig själv som en radikal rörelse. Dyrsch förklarar även hur organisationen tänker kring rekryteringar och varför vi agerar som vi gör. Svenska motståndsrörelsen är en radikal organisation. Vi kallar oss själva radikala och våra fiender gör detsamma. Vi gör det eftersom det är sant och riktigt, medan våra fiender kallar oss det som ett sätt att svartmåla oss. Fienden gör det också för att försöka skrämma bort svenskarna ifrån oss. Genom att ständigt måla upp bilden av organisationen som en extremistisk och farlig sådan har de också säkert lyckats skrämma bort både en och annan från att ansluta sig till oss. Men som sagt, vi beskriver oss själva på nästan samma sätt som fienden gör – som radikala, om än med något mer väl valda ord än massmedia förstås. Varför? Genom att kalla oss för radikala, genom en militant retorik och hårdför gatukamp skrämmer vi alltså medvetet bort folk från att ansluta sig till oss. Det låter kanske in

Ideologi & politik Kommentarer