Skip to content
Här kan du ta del av en lista av varumärken och företag som Nordiska motståndsrörelsen anser att du ska bojkotta.
Krig
Den mänskliga kampen över att vara herrefolk på jorden drivs ibland till sin spets och en konflikt på liv och död startas. Krig avgörs alltid efter den starkes rätt. Styrkan utgörs av vapenmakt, ekonomiska förutsättningar för att maximera vapenmakten och diplomati för att få andra folk att hjälpa till i kriget. För att uppnå maximal potential av styrka krävs det att både den egna befolkningen och andra befolkningar ställer sig moraliskt positiva till kriget där den ena parten försöker vinna fördelar gentemot den andra. Den judiska staten Israel försöker nu vinna stödet för sina krigshandlingar.
Människor av europeisk börd offras
Dagens Europa har på grund av migration förändrats till oigenkännlighet. Många européer och svenskar känner sig inte hemma i sina egna länder längre. Denna migration har uppstått som en konsekvens av främst Västerlandets historiska
Efter att Nordiska motståndsrörelsen deklarerade sitt ställningstagande mot judestaten i den pågående väpnade konflikten mellan Palestina och Israel, har ökad pro-judisk trollaktivitet på nätet noterats. Sionister försöker få det till att organisationen liberaliserats i rasfrågan och inte längre vill repatriera palestinier och andra araber, samt att man skulle vara positiv till Islam.
Vi brukar vanligtvis inte bemöta troll, men väljer i detta fall att göra ett undantag för att inte människor som påverkats av dessa ska få en felaktig bild av organisationen.
Till att börja med kan det klargöras att Nordiska motståndsrörelsen på intet vis liberaliserats eller ändrat åsikter i någon politisk fråga, i det minsta sedan det politiska programmet Vår väg lanserades år 2015 – så inte heller i dessa frågor. De berörda frågorna har också behandlats i tidigare avsnitt av podcasten Ledarperspektiv.
Om invandring och repatriering
Nordiska motståndsrörelsen kommer omedelbart st
Tisdagen den 10 oktober fortsatte aktivister och medlemmar studera skriften ”Evig front” och denna veckan avhandlades kapitlen ”Skönhet/Elegans” och ”Hjältemod”.
För dig som är intresserad av en ökad kunskap inom nationalsocialismens ideologi och värderingar bör skicka in en intresseanmälan till Nordiska motståndsrörelsen.
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Frågan om anonymitet kom nyligen indirekt upp i Nordfront-läsarnas Telegram-chatt, då en debatt kring maskering i samband med politiskt utåtriktad verksamhet uppstod.
Anonymitetsfrågan är en intressant fråga med många nyanser och förtjänar därför att benas ut i en artikel.
Denna, liksom resterande bilder i artikeln är från Motståndsrörelsens blixtdemonstration i Uppsala i september.
Vikten av att respektera andras anonymitet
Det är idag ofta mer kontroversiellt att ”komma ut” som nationalist än som homosexuell. Jag tror att det var i en artikel på Nationell.nu som den både komiska och tragiska poängen gjordes för många år sedan.
Anledningen till att det är kontroversiellt att vara nationalist är att vi är revolutionärer och dissidenter i dagens samhälle. Om man tittar på någon dokumentär eller dyster spelfilm som skildrar övervakningen och det politiska förtrycket i de gamla kommuniststaterna kommer man som nationalist se extr
Systemmedia har i dagarna gjort en stor sak av att en person som är misstänkt för en dödsskjutning i Stockholms-området påstås vara nazist och tidigare ska ha demonstrerat med Nordiska motståndsrörelsen.
Skärmbild från Expressen, fast med den misstänktes namn censurerat.
Den unge mannen som sitter häktad har hängts ut med både namn och bild i pressen, vilket i sammanhanget är helt unikt. Det förekommer förvisso att ett fåtal av de många främlingar som döms för liknande brott också hängs ut, men att en person som än så länge bara är misstänkt, som sedan tidigare bara är straffad för småbrott och som med största sannolikhet inte är någon drivande person i något kriminellt gäng, får sitt namn och bild publicerade i media är något som troligtvis aldrig tidigare skett på detta vis.
Det är tydligt att det handlar om ren propaganda och ett försök av media att styra bort fokus från det faktum att denna gängkriminalitet är ett importerat problem med närmast uteslutande invandrade föröv
Den 9 september vajade Nordiska motståndsrörelsens fana återigen över Nordens högsta berg, Galdhöpiggen.
Efter att ha fått blodad tand för vandringar och bergsbestigningar bestämde sig en grupp, som tidigare i år har bestigit Sveriges högsta berg, att ta sig an Nordens högsta berg. Tiden var knapp eftersom sommarsäsongen redan hade börjat präglas av lägre temperaturer, så låga som -15 grader. Kamraterna kunde dock med hjälp av noggrann planering och uthållighet genomföra de förberedelser som krävdes för att ta sig fram till Spiterstulen. På fredagskvällen var tälten resta och kamraterna förberedde sig nu inför ännu en utmaning där ingen riktigt visste vad som väntade dem.
Spektakulär natur.
Målet, om att bestiga Nordens högsta berg, som sedan hemresan från Kebnekaise hade grott, var äntligen i sikte. Med förvånansvärt bra väder och tidig uppstigning började kamraterna nu vandra framåt och uppåt. Trots den omständliga förberedelsen inför det vinterväder som tidigare ut
9 september 2022 ställde vi ett antal frågor till Vera i samband med hennes deltagande i kommunvalen. Artikelns fokus ligger på Ludvika och hennes lokalpolitiska ambitioner men även Motståndsrörelsen och nationell kamp avhandlas.
Kommunvalet i Ludvika – intervju med Vera Oredsson
Detta späddes på med oartikulerat hat och följande avrättningar av våra anhållna ledare inom Tredje riket mellan 1945 och 1960, ja överlevande förföljs till och med än i dag hur hög ålder de än har, av det ockuperade Tyskland. Jag beslutade mig tidigt för att försvara alla dessa offer och förblev min ed trogen som jag avlade i Hitlerjugend 1943 i 15års-åldern när jag gick över till BDM.
Senare samma månad stod Vera åtalad för åsiktsbrottet hets mot folkgrupp. En tid därefter friades Oredsson och 11 oktober 2022 tog vi tog kontakt med henne för att få veta mer. Intervjun handlade till en början om själva rättegången men kom fort in på politisk repression överlag.
94-årig medlem friad i rätte
Jag tillhör den relativt nyare delen av organisationens medlemsskara, och här följer berättelsen om min upplevelse av Nordendagarna. Huvudsakligen bestod den av att för första gången vara med och tävla för att försöka bli Årets nordman och att samtala med både de jag har lärt känna i olika utsträckning, liksom med helt nya bekantskaper.
Efter en ceremoniell öppning av evenemanget där alla önskades välkomna begav vi oss så till platsen där tävlingen skulle gå. Vi delades in i olika viktklasser för att vikta lagen jämt, alltså ha med lika många representanter från varje viktklass i varje lag, vilket jag anser fungerade bra då det aldrig i någon gren på förhand kändes givet vilket lag som skulle vinna. Som jag uppfattade det så var också poängställningen jämn en bra bit in i tävlingen.
Jag hade aldrig någon aning om vilken gren som var näst på tur, och kan inte heller säga mig ha någon större erfarenhet av dessa som visade sig gälla i årets upplaga av tävlingen. Men det gick överla
En rapport från själva besöket har publicerats på Nordfront.se.
Hej Vera! Många som är nationella idag fick aldrig träffa herr Oredsson. Vill du lite kort beskriva hur din make var som person?
Man skulle kunna kalla honom en sammansatt personlighet av lite ovanlig karaktär. Humorn och trofastheten till nationalsocialismen i folkgemenskapens tankar genomsyrade hans liv. Han bedrev hård kamp, men hade samtidigt en oändlig kärlek till öppna landskap och vackra städer. Blommor och djur hanterade han på ett närmast magiskt vis. Djur drogs till honom och allt vad han planterade lyckades.
Ett häpnande exempel var något som hände i Berlin. En sommardag bjöds vi in av min far till en restaurang som hade sina glasdörrar öppen mot gatan. Vi satt längst inne i lokalen. In kom plötsligt en halvstor vit terrierliknande hund, med bestämda fyra ben gick den trevliga hunden förbi alla andra gäster och fram till Göran och lade tassen på hans knä. Gästerna i restaurangen förundrades då matte ka
Ett lands armé överger sin flagga. Denna otroliga historiska händelse skedde i vansinnets Sverige – var annars? Det skedde för ett par år sedan, men ställningstagandet har i år förtydligats ännu mer genom extravaganta insatser för den nya statsmaktens flagga. Man kan förvisso säga att försvaret med sina ställningstaganden bara gör explicit något som under en tid har varit implicit, och att Sverige i anden inte står ensamt i denna förvandling, som sker över hela västvärlden, men man bör låta det sjunka in, liksom hela betydelsen av detta.
Låt oss redan inledningsvis klart utsäga att detta är ett förräderi av största magnitud – ett lands militär har ingen rätt att byta flagga. Och nej – det är inte så att man försvarar denna flagga ”också”, vilket inses av den historiska process som har lett fram till detta. (Och skulle så vara så är även det oacceptabelt.)
Flaggbytet kommer inte ur ingenstans, utan är snarare just ”logiskt”, som rubriken säger, sett utifrån vad våra Sverigehatand
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Nordatlantiska fördragsorganisationen, eller Nato, är institutionellt en antivit och familjefientlig organisation. Detta vill riksdagens politiker, inklusive SD, tvinga på folket över deras huvuden.
Efter apokalypsen 1945 har som bekant en rad globala organisationer bildats med syfte att upprätthålla och expandera den totalitära liberalismen. En av de tidigaste organisationer som bildades i detta syfte var krigsalliansen ”Nordatlantiska fördragsorganisationen”, eller Nato, som kan ses som globalismens militära gren.
Förutom att försäkra att Washington alltid har internationellt stöd för sina militära kampanjer är Nato som institution uttalat antivit och uttryckligen dedikerad till ”raslig rättvisa” för rasfrämlingar som bor i vita länder. Redan 1999 författade Nato rapporter där man skyller en rad moderna problem på nationalister och varnar för nationalismens inflytande.
Under 2023 höll krigsalliansen
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Det talas mycket i våra led om revolution. Vi ska ta makten och befria Norden. Nordisk revolution – utan pardon! Men det talas inte lika ofta om hur vi nationalsocialister ska kunna befria Norden. Vi har utsatts för massiv repression från både systemet och IT-jättarna som kraftigt decimerat vår förmåga att nå ut och växa.
I en artikel på Nordfront berörde Max Rosenfors denna fråga [Artikeln bemöttes också av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och går att läsa här]. ”Är det ingen som har en plan?”, undrade Rosenfors i en ganska defaitistisk anda och menade att den nya, totala censuren är tämligen hopplös och svår att se förbi.
Jag tänkte i denna artikel delge mina tankar i ämnet. Detta är ingen ”officiell plan” för ett maktövertagande eller någon strategi som antagits av någon särskild grupp eller organisation. Det är istället bara just hur jag själv föreställer mig att en befrielse av Norden kanske kan gå till
I dagarna utkom en forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på 161 sidor med titeln Myndigheternas förutsättningar att arbeta mot våldsbejakande extremism och underrubriken En utvärdering med Nordiska motståndsrörelsen som belysande exempel. Rapporten har författats av Anders Strindberg och Victoria Enkvist efter att bland annat ha haft djupa samtal och intervjuer med Nordiska motståndsrörelsens ledning. Rapporten som det arbetats på under åtminstone något års tid är beställd av den statliga myndigheten Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), men med innehållet färdigt och publicerat är det ändå tveksamt att den kom att bli vad dessa hade hoppats på.
Det som ganska snabbt slår en som läsare av rapporten är nämligen att den är förvånansvärt objektiv, på ett vis som man borde kunna förvänta sig att all forskning skulle vara, men som i verklighetens 2023 istället utgör undantag och kanske framförallt när det kommer till kontroversiella politiska ämnen.
Vad finns skrivet som är relevant för tiderna vi lever i? En god kandidat kan vara Ernst Jüngers Skogsvägen (Waldgang på tyska, The Forest Passage på engelska). Den behandlar i grunden relationen mellan tyranni och frihet på ett tidlöst, mytologiskt plan. Mer specifikt vägen från en politisk ordning som har degenererat i tyranni till en ny frihet. Man kan karaktärisera den som en slags ideologisk skrift, ett ideologiskt verktyg för att se och förstå vägen till en ny politisk morgondag.
Skogsvägen har flera innebörder
Skogsvägen behandlar den (oftast) omvälvande tiden mellan politiska ordningar på ett teoretiskt och – i den mån något sådant är möjligt – apolitiskt sätt, och visar på hur denna tid har sina egna nödvändigheter och imperativ inneboende, och vilka dessa är. Som bör inses av de inledande raderna (i denna artikel) så är det inte fråga om en manual i någon specifik bemärkelse, utan om en skrift som målar upp en bild i huvudet på läsaren, där denne får se vägen, att
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
