Skip to content
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Det talas mycket i våra led om revolution. Vi ska ta makten och befria Norden. Nordisk revolution – utan pardon! Men det talas inte lika ofta om hur vi nationalsocialister ska kunna befria Norden. Vi har utsatts för massiv repression från både systemet och IT-jättarna som kraftigt decimerat vår förmåga att nå ut och växa.
I en artikel på Nordfront berörde Max Rosenfors denna fråga [Artikeln bemöttes också av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och går att läsa här]. ”Är det ingen som har en plan?”, undrade Rosenfors i en ganska defaitistisk anda och menade att den nya, totala censuren är tämligen hopplös och svår att se förbi.
Jag tänkte i denna artikel delge mina tankar i ämnet. Detta är ingen ”officiell plan” för ett maktövertagande eller någon strategi som antagits av någon särskild grupp eller organisation. Det är istället bara just hur jag själv föreställer mig att en befrielse av Norden kanske kan gå till
I dagarna utkom en forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på 161 sidor med titeln Myndigheternas förutsättningar att arbeta mot våldsbejakande extremism och underrubriken En utvärdering med Nordiska motståndsrörelsen som belysande exempel. Rapporten har författats av Anders Strindberg och Victoria Enkvist efter att bland annat ha haft djupa samtal och intervjuer med Nordiska motståndsrörelsens ledning. Rapporten som det arbetats på under åtminstone något års tid är beställd av den statliga myndigheten Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), men med innehållet färdigt och publicerat är det ändå tveksamt att den kom att bli vad dessa hade hoppats på.
Det som ganska snabbt slår en som läsare av rapporten är nämligen att den är förvånansvärt objektiv, på ett vis som man borde kunna förvänta sig att all forskning skulle vara, men som i verklighetens 2023 istället utgör undantag och kanske framförallt när det kommer till kontroversiella politiska ämnen.
Vad finns skrivet som är relevant för tiderna vi lever i? En god kandidat kan vara Ernst Jüngers Skogsvägen (Waldgang på tyska, The Forest Passage på engelska). Den behandlar i grunden relationen mellan tyranni och frihet på ett tidlöst, mytologiskt plan. Mer specifikt vägen från en politisk ordning som har degenererat i tyranni till en ny frihet. Man kan karaktärisera den som en slags ideologisk skrift, ett ideologiskt verktyg för att se och förstå vägen till en ny politisk morgondag.
Skogsvägen har flera innebörder
Skogsvägen behandlar den (oftast) omvälvande tiden mellan politiska ordningar på ett teoretiskt och – i den mån något sådant är möjligt – apolitiskt sätt, och visar på hur denna tid har sina egna nödvändigheter och imperativ inneboende, och vilka dessa är. Som bör inses av de inledande raderna (i denna artikel) så är det inte fråga om en manual i någon specifik bemärkelse, utan om en skrift som målar upp en bild i huvudet på läsaren, där denne får se vägen, att
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
Jag skulle vilja rikta en känga mot vad som kan beskrivas som ”nationell naivitet”. Man går med i rörelsen med tron att om man bara är flitig nog så kommer det ge en exponentiell framgång tills man slutligen står inför den totala segern. Ett linjediagram som går rakt upp mot solen. Detta synsätt medför att varje motgång, varje bakslag ses som en förlust både för individen och för gruppen. Då vår världsåskådning tillhör den mest motarbetade och förföljda ideologi som överhuvudtaget finns i samhället, så är motgångar och bakslag att förvänta sig.
Sedan kommer den förhatliga defaitismen. Man har deltagit på X många aktiviteter och delat ut Y stycken flygblad, och ändå ”händer ingenting” samtidigt som den utomstående omgivningen fortfarande inte lockas av alla Z antal argument mot massinvandring och globalism man kastat ur sig för obrydda öron. Man tappar modet och ser ingen mening med att fortsätta, sprider sitt missnöje och negativitet som etter bland sina kamr
Ursprungligen publicerad 2018-03-19.
En vanlig missuppfattning är att nationalsocialismen enbart skulle vara en ideologi kombinerad av de politiska inriktningarna nationalism och socialism och att dessa i sin tur ska tolkas likadant som man tolkar de var för sig. Nationalsocialismen är dock en komplett världsåskådning och därför något helt annat än både nationalism och socialism. Till skillnad från dessa politiska inriktningar kan alltså nationalsocialismen stå på egna ben utan att behöva kompletteras med religiösa dogmer eller annat externt filosofiskt gods. Nationalsocialismen är en komplett världsåskådning i sig självt som erbjuder såväl en högre mening med tillvaron som praktisk realpolitik.
Nationalsocialismen är på pappret en tämligen ny ”uppfinning”, men som i praktiken bygger på uråldrig visdom. Den utgörs av en politik grundad på den naturliga ordning som vårt folk levt efter i tusentals år, långt innan ideologier som nationalism eller socialism såg dagens ljus och dess
Fredrik Vejdeland anslöt sig till Nordiska motståndsrörelsen, eller faktiskt Svenska motståndsrörelsen som det hette på den tiden, endast några år efter organisationens bildande 1997. Idag ingår han sedan länge i dess riksråd där han har rollen som politisk strateg. Som Nordisk Radios chef är han sedan fem år ansvarig för Motståndsrörelsens och andra sympatiska nationella radiosatsningar. Dessförinnan drev han den idag väletablerade nättidningen Nordfront under publikationens fem första år.
”Radiobossen” Vejdeland är också känd som ”Herr HMF” – ett smeknamn kommet av ett antal domar mot en ståndaktig förkämpe för yttrandefriheten. Med sin förmåga att genom åren kombinera ett familjeliv, där åtta barn ingår, med stora och ständigt pågående insatser i kampen för vårt folks överlevnad – bland annat som chef, skribent, talare, programledare, redaktör och levnadsglad inspiratör – har Herr HMF genom åren bevisat sig för alla nordiska frihetskämpar.
Vill du göra en kort pr
Med knarrade snö under vinterdäcken rullade motståndsmän från hela nästet in på parkeringen under en gråmulen himmel.
Väl inne i stugvärmen så serverades det lunch bestående av hemgjord potatissallad, korv, bröd och mer tillbehör än vad som fick plats på tallriken.
Därefter samtalades det en kortare stund innan konferencieren hälsade alla välkomna och nästeschef Mattias Sigvardsson äntrade scenen och startade månadsmötet.
Efter avrapportering från gruppchefer, media och Fånghjälpen presenterades det flera större systematiska förändringar i nästet och på riksplan gällande verksamhetsplan och angående hur månadsmöten ska hållas. En av dessa grundläggande punkter var en serie regelskärpningar för aktivister och medlemmar som bättre harmoniserar med vårt nuvarande och framtida arbetssätt.
Med de interna angelägenheterna avklarade var det nu dags för barnens rundpingisturnering som genererade en sådan ljudmatta av skratt och snabba små fötter mot trägolv att enskilda samtal
Alternativmedian Nya Dagbladet krävdes av sin bank, Länsförsäkringar Bank, på underlag för 269 olika transaktioner och i väntan på detta stängdes kontot som tidningen haft i flera år. Det hela sker i enlighet med lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism – ett verktyg som bankerna ofta nyttjar för att tillsammans med den politiska makten försöka tysta politiskt inkorrekta aktörer såsom media och politiska organisationer.
Nya Dagbladet har nu lämnat in underlaget på flera hundra sidor till sin bank, men har fortfarande inte fått tillbaka sitt konto och har också problem med att öppna konto hos andra banker, vilket gör att man nu har problem att betala nödvändiga utgifter för tidningen trots att man egentligen har de likvida medlen. Situationen har försatt tidningen i ett allvarligt läge och man ber nu om donationer för att kunna undvika konkurs.
Skärmdump från nyadagbladet.se.
I fredags överförde Nordiska motståndsrörelsen 10 000 kr till tidningen Nya Dagbladet
Första kontakten med socialdemokratin och dess idéer
Adolf Hitler kom tidigt i kontakt med socialdemokrati och andra marxistiska inriktningar. Från mycket begränsade kunskaper i dessa främmande ideologier blev författaren under väldigt kort tid upplyst om detta gift. Detta då hans många gånger dystra vardag i Wien präglades av den globalistiska socialismens framväxt i dåtidens Europa.
Hitler beskrev hur marxister på arbetsplatserna förkastade allt heligt och bra. Nationen, gammal arisk moral och värderingar sattes åt sidan till fördel för ett klasstänk. Den fortsatta läsningen av vänsterns tidningar och propaganda ökade bara uppfattningen av dessa ideologier som förödande.
Hittills hade jag endast såsom åskådare lärt känna det socialdemokratiska partiet vid några massdemonstrationer, utan att därutöver ha den ringaste inblick i dess program eller dess anhängares mentalitet, men nu kom jag på en enda gång i beröring med produkterna av dess uppfostran och ”världsåskådnin
Ytterligare ett år har förflutit som chefredaktör på Nordiska motståndsrörelsens hem på nätet; Motståndsrörelsen.se. Det har varit ett utmanande år där vi förutom att uppdatera sidan reguljärt med aktivitetsrapporter, nyheter och ideologiska alster också administrerade den specialbyggda valsidan för partiverksamheten. Extra glädjande under året har varit att vi sett flertalet nya begåvade skribenter på sidan som aldrig tidigare skrivit några artiklar.
Nedan listas de mest lästa artiklarna under året inom fem olika kategorier. Det tas ingen hänsyn till vad jag anser om de olika artiklarna utan istället är det enda som spelar någon roll hur många unika besökare som läst de olika artiklarna inom respektive kategori.
De allra mest lästa artiklarna på sidan under 2022 var faktiskt uttalanden och nyheter. När något extraordinärt inträffar som resulterar i massiva drev i fiendemedia ger detta också avtryck i antalet besökare på vår sida. Det är såklart viktigt att vi kan kommentera aktu
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Max Fagerstedt, tidigare SD-topp i Boxholm, Östergötland – nu medlem i Nordiska motståndsrörelsen, berättar här öppenhjärtigt om sig själv och om bakgrunden till sitt byte av organisatorisk hemvist. Den förre kommunpolitikern reflekterar över utvecklingen av det parti som han nu har lämnat och berättar lite om sitt nya liv som organiserad motståndsman.
För läsare som kanske inte känner till dig, vill du göra en kort presentation av dig själv?Jag heter som sagt Max Fagerstedt och är en 24-årig man från Östergötland. Här bor jag tillsammans med min sambo som är känd från de livsfarliga kravallerna i Oslo samt våra två katter, vilka än så länge inte är uthängda för nationalsocialistiska sympatier.Den period förra månaden då pressdrevet mot dig och din sambo pågick som värst och du själv hängdes ut i lögnmedier var samtidigt den då du blev medlem i Nordiska motståndsrörelsen och lärde känna nya kamrater. Det måste ha varit en hektisk period för er båda? Känner ni nu att ni har lämnat de
Till Näste etts och åttas gemensamma knyt-julbord söndagen den 4 december var förutom aktivister och medlemmar även dessa motståndsmäns och -kvinnors anhöriga inbjudna.
En av arrangörerna hade hittat den perfekta lokalen och tajmingen var perfekt då det kanske var den här säsongens första riktiga vinterdag på dessa ”fjollträsk”-breddgrader. Den skulle hursomhelst för de inbjudna bli till en riktigt trevlig dag i gemytlig miljö med horder av stojande barn och dignande bord långt bort från stadslivets stress.
Dagen inleddes med fika, mingel och bärgning av en dikeskörd bil, medan arrangörsgruppen påbörjade sitt dukande av det egentliga julbordet – en aktivitet som, givet mängden mat, krävde sin tid.
Finesser kännetecknade dukningen.
Diskussioner gamla kamrater emellan varvades med samtal där nya vänskapsband knöts. Stora mängder kaffe, glögg, must, bakverk, frukt och julgodis intogs.
Klass på det fikat.
Möte
Nästa punkt på dagordningen var ett månadsmöt
Här kommer det nittionde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
En revolutionär situation är nödvändigLindbergs betraktelse: Sion vises protokollPåståendet: ”Kanye West is right about the Jews”Ideologisk/taktisk/filosofisk fråga: Icke-vita i kampen
Diskussionsunderlag:
RN DIREKT#259: Nya grundlagar och ny Twitter-regim
Vår väg, punkt 1
