Skip to content
I och med nyheterna om Rumäniens agerande som lydstat åt USA, då man arresterat nationalisten Rob Rundo på tveklösa grunder, genomförde Sveriges första näste en protestaktion gentemot både USA och Rumänien.
Redan på morgonen hade flera banderoller satts upp i Stockholm med budskapet ”Bryt Demokratins Bojor – Free Rob Rundo”. Under eftermiddagen begav sig en grupp medlemmar och aktivister till Djurgården, där USA:s ambassad är belägen. Med en likadan banderoll ställde man upp utanför ambassaden, som för den delen ligger mittemot Turkiets ambassad. Kanske var det därför polisen redan hade en bil väntandes när kamraterna ställde upp, och en till kom körande under aktiviteten, då Nato-ansökan står högt på agendan för folkförrädarna i riksdagen.
Med banderollen utrullad framför ambassaden tog en aktivist till orda, och på grund av händelsernas internationella karaktär gjordes detta på engelska. Anförandet tog upp det absurda i att Rob Rundo arresterats för a
Under arbetarrörelsens högtidsdag den 1 maj, kommer representanter från Nordiska motståndsrörelsen att hålla tal i de centrala delarna av staden. Tillståndsansökan för torgmöte under parollen ”Bröd till arbetarna – blod från politikerna!” är inskickad till polisen.
Fler detaljer om exakt tid, plats, talare och annat kommer inom kort men redan nu kan alltså du som faktiskt vill höra verkliga företrädare för den nordiska arbetaren att börja förbereda ditt deltagande.
Hur försvarar man sig mot två motståndare beväpnade med kniv? Svaret kan mycket väl vara att man bör springa ifrån dem, och att detta likväl är att betrakta som att aktivt försvara sig. För kanske är konfrontation ofrånkomligt, men om denna sker i ett senare skede kan det vara fallet att helt andra förutsättningar gäller än vad som var fallet initialt. Kanske har man sprungit ifrån en motståndare och har nu istället en situation där man står en mot en, åtminstone för en stund.
Vilka är kamraterna man har vid sin sida? Hur kommer de troligen att reagera i vissa situationer och hur väl känner man varandra och därmed varandras styrkor och svagheter? De enskilda personligheterna och dessa tillsammans skapar den unika gruppen och bestämmer hur gruppen agerar såsom grupp. Om både de enskilda och gruppen bör man därför skaffa så god kännedom som möjligt, för att realistiskt kunna bedöma olika scenarier och sannolika utfall. Man skaffar sig med andra ord en bättre kollektiv förmåga att bedö
Max Rosenfors hyllar i en krönika på Nordfront den nationella internetkultur som han skriver var som starkast 2015-2017, och att denna ingick i en medveten plan för den nationella rörelsen att erövra internet, något vi också lyckades med, för att sedan bli närmast totalt censurerade. Vidare problematiserar Rosenfors att han efter detta inte längre tycks se någon plan för hur vi nationella ska kunna segra.
Jag har inte hört en enda nationalist förklara hur vi nu ska gå framåt, än mindre faktiskt visa vägen och att genom handling visa hur ens plan ser ut. Det är ju katastrofalt. Det finns gott om saker att harva på med, tro mig, men att harva på är väsensskilt från att ha en plan.Detta problem, och inget annat, bör du grubbla över.Det finns ingenting viktigare att tänka på, och ingen annan än vi kommer lösa det.Jag ställde mig nämligen frågan hur jag skulle förklara för någon som tycker som oss, men som inte är villig att delta i aktivism för saken: hur ska jag förklara varför vi behö
Man samlades tidigt på dagen på en kamrats gård utanför Luleå, som aktiviteten sedan utgick ifrån. Planen var att åka skidor i ospårad terräng genom skogen för att så småningom hitta en lämplig plats att bygga bivacker på. De som inte hade skidor spände istället på sig snöskor. Samtidigt begav sig medlemmar som bor längre söderut i nästet ut på en lättare dagstur i sitt närområde.
Inledningsvis var vädret mycket angenämt och skidturen följdes av strålande solsken. Det var bitvis ganska tungt att forcera sig fram genom djupsnön, och med smärre missöden som snubblande över dolda grenar och skidspännen som krånglade, men överlag gick det hela ganska smidigt.
Så småningom anlände man till en öppen yta i skogen som ansågs lämplig, varefter man beslutade att slå läger där. Tanken var att man skulle bygga bivacker genom att skotta upp snöhögar som skulle grävas till grottor man kan sova i och som utgick från en cirkel i vars mitt en lägereld skulle placeras. Det var
Första intrycken från det österrikiska parlamentet
Under sin tid i Wien började Hitler intressera sig för det österrikiska parlamentet och dess ledamöter. Även före han satte sin fot i lögnarnas tempel för första gången såg han skeptiskt på det som blev sagt där. Författaren var tidigt av uppfattningen att Österrike-Ungerns tyska element på många sätt blev åsidosatt av dess demokratiska styre.
Timmarna som spenderades i parlamentet minskade dock inte fördomarna och de hårda ord som Hitler tidigare yttrat om nyligen nämnda instans. Om något stärktes dessa och efter ett tag förstod författaren att parlamentet i sig var problemet, att dess liberala grund var omöjlig att förlika sig med.
Ett års ostörda iakttagelser var emellertid tillräckligt för att fullkomligt förändra min tidigare uppfattning om denna institution. Jag reagerade inte längre mot den missbildade form, denna tanke antagit i Österrike; nej, nu kunde jag inte längre godkänna parlamentet som sådant. Hittills hade ja
Under en förhållandevis kall början på helgen med vårsnö, samlades kamraterna vid den sedan länge erövrade ”NS-bron” intill Skogskyrkogården. Humöret var på topp trots att vädret på mindre än 48 timmar gått från milt vårväder med strålande solsken till snöfall och minusgrader.
Anledningen till att man samlats denna dag var för att folkförrädarna i riksdagen, så nära inpå som bara tre dagar innan, hade cementerat Sveriges indragande i krigsalliansen Nato, genom att med oerhörd majoritet rösta för inträdandet. Även Sverigedemokraterna, som många nationella fortfarande förgäves hoppas på ska rädda Sverige, röstade för detta.
Samma banderoll som använts under den lyckade blixtdemonstrationen i Stockholm användes här på en bro ovanför en central bilväg in mot Stockholm, till beskådan av tusentals bilister.
Kanske var det budskapet för dagen, kanske var det motståndsmännens ihärdighet år ut och år in, vid just denna bro som gett avkastning, men dagen till är
Lördagen den 25 mars, under en regnfylld himmel som växlade mellan regn och uppehåll, vecklade aktivister och medlemmar från Nordiska motståndsrörelsens Näste 7 ut Tyrrunefanor och banderollen med uppmaningen ”Gör ett revolutionärt val” över riksväg 25 inne i Växjö.
Den politiska kampaktionen tycktes uppskattas av majoriteten av förbipasserande bilister som antingen vinkade, gjorde tummen upp eller förbjudna segerhälsningar. Ett och annat långfinger syntes också från antagonister som mot förmodan lyckats ta körkort.
En som däremot inte uppskattade Motståndsrörelsens fria opinionsbildning var en polis, ett yttre befäl därtill, som gasade upp sin bil på bron i säkert 120 km/h med sirener och blåljus på en 100-meters sträcka, för att sedan tvärbromsa. Han slänger sig sedan över vägräcket för att ge sig in i en närkamp med en av aktivisterna som håller en fana, samtidigt som han gapar om att det är ett pågående brott.
Efter några sekunder börjar den överrea
För tio år sedan när jag gick med i Motståndsrörelsen var jag, som jag tidigare nämnt, skeptisk till organisationen, men det i onödan, då jag möttes av gemenskap och kamratskap. Jag möttes av människor som i samma stund som jag anslöt mig, var beredda att offra allt för mig. Som ställde upp på ett sätt ingen annan någonsin gjort tidigare.
Som den gången när jag fick brev från Socialtjänsten och kände mamma-paniken stiga och ringde till min dåvarande gruppchef och grät i telefonen. Han och fler av mina kamrater var hemma hos mig inom en timme för att stötta mig. Det är kamratskap!
Eller som den där gången när jag behövde lämna en minst sagt trasslig relation och min dåvarande gruppchef återigen fanns med via telefonen som stöttning med orden ”Ring om det blir problem. Vi kommer!”. Det är kvinnofrid!
Jag har aldrig någonsin känt mig mer trygg eller bättre omhändertagen som kvinna än i Motståndsrörelsen. För det är jag evigt tacksam.
Den här mentaliteten och offerviljan fö
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Inför en tävling får du extra motivation och ett mål med din träning. Du måste träna och förbereda dig för att öka dina chanser att vinna och minska riskerna för skador eller en pinsam förlust.
Innan och under en match lär du känna dig själv och får brottas med känslor som nervositet, stress och rädsla. Om du inte är lugn och klar i huvudet när du går in i ringen kan det vara en stor nackdel. Åtminstone när fighten börjar får inga känslor distrahera dig. Känslorna ska inte aktivt störa ditt medvetande, utan istället bör de kanaliseras så att de på ett mer omedvetet plan gynnar dig; utan att du behöver tänka på det kommer din kropp förstå att du är i en farlig situation och ge dig adrenalinpåslag som gör att du bättre kan hantera situationen.
Det här utforskandet av det egna psyket påminner lite om upplevelsen under svåra vildmarksturer. Under en vandring kan man också behöva brottas med trötthet, smärta och viljan att ge upp, men det ä
Aktionen ifråga ägde rum i staden Kalundborg på västra Själland, där man träffades och genomförde en offentlig flygbladsutdelning. Aktivisterna intog gågatan i staden för att dela ut flygblad och få sig en pratstund med folket i Danmark om dåtid, nutid och framtid. De pratglada aktivisterna erbjöd varje förbipasserande ett flygblad och en möjlighet att samtala.
Majoriteten av människorna på gågatan tog glatt emot flygbladen och responsen var generellt positiv. Det var dock några oliktänkande som beklagade sig och tyckte att aktivisterna borde ”lära sig av historien” och släppa nationalsocialismen. Denna typ av invändningar gör inget intryck på Motståndsrörelsens aktivister, och aktionen fortsatte med oförändrat engagemang. Dialogerna med de förbipasserande sträckte sig brett, och man talade om allt från vikten av den vita rasens överlevnad till Nordiska motståndsrörelsens miljöpolitik.
Efter en god stund på gatan och flera lyckade samtal gick gruppen vidare o
Som det tidigare rapporterats om så har Motståndsrörelsen ett stort fokus på träning och självförbättring, och det märks i grupperna.
I nästet genomförs det kampsportsträningar och andra träningar på de olika geografiska orterna varje vecka, men några gånger i månaden sammanstrålar flera kampgrupper för att mäta sig med varandra och bistå i den personliga utvecklingen.
På grund av att det är blandad kunskap i grupperna, där flera tävlar på klubb, medan andra endast veckoträningar med gruppen, valdes det den här gången att fokusera på slagteknik och boxningskombinationer.
Även barn till aktivisterna deltog i träningen
Efter en intensiv uppvärmning startades passet och gick direkt in på jabb, cross, krokar och uppercuts i olika kombinationer.
Den nu relativt stora gruppen fungerade väldigt bra tillsammans och tränaren var mer än nöjd över det han såg.
Efter teknikträningen blev det skuggboxning i 3×3 ronder, för att sedan avslutas med boxnings-sparring.
Dagen började med att medlemmarna samlades i lokalen för att avhandla månadsmötet. Man gick igenom månaden som varit och diskuterade vad som var bra och vad som kunde blivit bättre. Till sist planerade man den kommande månadens aktiviteter.
Därefter öppnade man upp sammankomsten även för utomstående. Det bjöds på kaffe och goda smörgåsar. Nästeschef Hampus Maijala höll ett föredrag som handlade om den rasliga aspekten i civilisationers uppgång och fall, med fokus på Romarriket.
Han gick igenom hur Romarriket grundades av arier och kom till sin höjdpunkt under ariskt styre, och att förfallet skedde i takt med att folket började bytas ut. Under de första århundradena i vår tidsräkning vällde det in rasfrämmande arbetskraft från Mellanöstern och Nordafrika i det på den tiden annars vita Italien. Maijalas slutsats var att Rom år 400 var en mångkulturell och rasblandad stad som inte klarade av att upprätthålla det imperium deras ariska företrädare byggt upp, och som inte kunde
Medlemmar och aktivister från norska Näste 1 samlades för att tillsammans ta sig till köpcentret Mosseporten i staden Moss. Väl där genomfördes en offentlig flygbladsutdelning. Många flygblad bytte ägare och flera trevliga diskussioner genomfördes med personer som var på väg in och ut ur köpcentret.
Majoriteten av personerna som befann sig på köpcentret tog glatt emot flygbladen och responsen var i stort sett positiv. Ingen var egentligen tydligt negativ. Flera personer som Motståndsrörelsens medlemmar förde en dialog med var trötta på den folkfientliga politik som förs i samhället och dessutom väl medvetna om hur mainstreammedia manipulerar och ständigt försöker förleda människor.
Den offentliga aktionen ägde rum i knappt två timmar och avslutades när alla medhavda flygblad hade delats ut.
Efter aktivismen genomförde de närvarande boxningsträning och sparring, inspirerade av Motståndsrörelsens Organisationsdagar och det mål som sattes upp för verksamheten 2023 som
På lunchen, tisdagen den 14 mars, begav sig medlemmar ur kampgrupp 701 ut i ett av Tranås villaområden för att sprida motståndsrörelsen budskap.
Hundratals flygblad med olika budskap delades ut till de boende.
