Skip to content
I det enkla finner vi det vackra.
Någonstans i Sverige, där magiska skogar breder ut sig och sjöarna är för många för att kunna räkna. En slingrig grusväg där gruset knastrar som för att avisera om vår ankomst. En skogsglänta. Ett rött hus med vita knutar. Här ska vi samlas. Ung och gammal, kvinna och man. Barn och djur.
Långbord står uppdukade med härliga blombuketter, midsommarstången är lövad. Alla hjälps åt att duka fram mat, hålla koll på varandras barn och se till att hundarna på plats får kallt vatten och en skuggplats. I bakgrunden spelas svenska sommarfavoriter där vi påminns om att ”sommaren är kort” och att ”sol, vind och vatten” är det bästa som vi vet.
Jag sveper med blicken över gårdsplanen och tar in hela scenen. Det är som en Carl Larsson-tavla som plötsligt kommer till liv. Det är som att Barnen i Bullerbyn möter Madicken och jag vill att det ska vara för evigt.
Att få samlas med folkkamrater, att få skratta, att få uppleva d
Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk.
Mina nästan sex år i kampen, både som aktivist och senare som chef först för ett näste och nu den danska grenen, har lärt mig mycket om det danska folkets upplösning och splittringen i den nationalistiska miljön. Klyftan mellan vanliga danskar är avgrundsdjup, en avgrund som bara på några få ställen kan överbryggas av svaga broar som bildats av själviska konsumentintressen eller naiva föreställningar om parlamentariska lösningar.
Avgrunden är djup och broarna över den måste sträcka sig ännu längre för att nå till nationalisterna. De ”vanliga” danskarna som helt enkelt följer med strömmen tycks för varje dag komma längre och längre ifrån varandra. I ett samhälle där den förda politiken uteslutande och helt och hållet leder till en förintelse av folket, följt av ett utmattningskrig mot moralen och de naturliga värdena, skulle en uppdelning i två läger vara en helt naturlig utveckling. Vi och de. Vi som kämpar och står för bevara
Den 24 juni besöktes parkområdet kring Brunnsparken i Ronneby.
Området förgylldes ytterligare genom att sätta upp klistermärken med nationalsocialistiska symboler.
Kvällen avslutades med att besöka centralstationen för att även väcka upp resenärerna.
Inatt rev högsta domstolen i USA upp landets nationella abortlag. Detta innebär att delstaterna själva får avgöra huruvida abort är tillåtet eller ej, samt under vilka omständigheter det gäller. Flera delstater har redan gjort abort helt eller så gott som förbjudet medan det i andra delstater är tillåtet att abortera hela vägen fram till förlossningen. I vissa delstater krävs det inte heller att det förekommer någon fara för liv eller hälsa utan du är fri att göra abort av vilken anledning som helst. USA visar återigen vägen in i absurdum åt alla håll .
I Sverige gäller fri abort fram till vecka 18 och därefter krävs det särskilda skäl. Jag vet att det här är en laddad fråga, men likväl menar jag att den behöver diskuteras.
Jag är å ena sidan självklart för att det behöver födas fler vita barn. Det är en förutsättning för våran ras överlevnad att fler kvinnor väljer att skaffa barn och även att de föder fler barn än hur snittet ser ut idag. Å andra sidan är jag inte för att kvinn
Lördagen den 18 juni tog sig Näste 5 till olika platser i Ludvika för att hålla offentliga flygbladsutdelningar i och runtomkring staden. Dagen bjöd på en hel del folk som ville ta del av sommaren och det Ludvika har att erbjuda. Offentlig aktivism bedrevs vid Loppis Hammarbacken och i Ludvika centrum.
Flygbladsutdelarna stod dock inte ensamma denna dag. Två av aktivisterna på plats valde att göra resten av deltagarna sällskap med en banderoll vars budskap lämpar sig för ett valår. Nästet ville med denna banderoll kritisera och med en lätt humoristisk ton hetsa mot det parlamentariska systemet. Allmänheten blev här informerade om att ett valdeltagande inte betyder att man slaviskt spelar med i det parlamentariska spelet.
”Folket röstar, politikerna skrattar!”
Aktiviteten löpte på i ett bra tempo och flygbladen gick åt. Under själva utdelandet av flygbladen höll aktivisterna sporadiska och även lite längre diskussioner med både positivt och negativt inställda
Lördagen den 11 juni tog sig återigen aktivister till olika platser i Ludvika för att hålla offentliga flygbladsutdelningar i och runtomkring staden. Dagen bjöd på en hel del folk som ville ta del av den nytillkomna sommaren och det Ludvika har att erbjuda. Offentlig aktivism bedrevs ännu en gång vid Loppis Hammarbacken, i Ludvika centrum och vid handelsområdet på Lyviksberget.
Nästet valde att fortsätta med den valkamp som bedrivits sedan firandet av 1 maj. Detta gjordes genom flygbladet ”Ett revolutionärt val” som uppmanar läsaren att göra ett revolutionärt val istället och sluta försöka reformera systemet genom parlamentariska initiativ.
De senaste decennierna har vi sett diverse olika nationalistiska partier komma och gå under tiden som Sverigedemokraterna liberaliserats till oigenkännlighet och idag inte ens kan kallas svenskvänligt.Detta har skett samtidigt som Sverige förvandlats till den mångetniska och antikulturella sörja det utgör idag, där nästa
Under tisdagskvällen den 14 juni samlades Eksjös folkförrädare till politiker under ett tält på stora torget mitt i staden för att genomföra ett offentligt skådespel föreställandes en debatt. Representanter från samtliga partier i kommunen gick en efter en upp på scen för att häva ur sig floskler och tjafsa med varandra om småsaker som inte har någon som helst betydelse när folkets själva överlevnad står på spel.
Näste 7 begav sig till torget och ställde upp sig precis intill folkförrädarnas tält med fana och en banderoll med texten ”Ett revolutionärt val”. Syftet med aktionen var med bryta illusionen av debatt för folkförrädarna och alla åskådare till deras spektakel.
Mycket riktigt uppstod genast en stämning av samförstånd bland folkförrädarna så fort Motståndsrörelsen ställt upp och det blev tydligt för alla var den verkliga skiljelinjen mellan makthavare och opposition verkligen ligger.
Inom bara några minuter dök polisen upp efter att ha fått motta tr
Aktionen ägde rum på samma bro över riksväg 73 där aktivisterna åtskilliga gånger tidigare stått, en lämplig plats då det passerar runt 2500 -3000 fordon per timme och exponeringen således är god och gensvaret från bilisterna vanligtvis är övervägande positivt. Så även denna dag.
Banderollen för dagen hade budskapet – Vita arbetare byggde detta land – vita arbetare kan ta tillbaka detta land. Banderollen flankerades av tyrrunefanor som fladdrade i vinden denna fina sommardag.
Aktiviteten förflöt lika lugnt som vanligt ända fram till att en vänsterbliven individ fick för sig att det var en god idé att stanna till för att skrika absurda saker för att sedan sparka mot en av aktivisterna, något denna snabbt fick ångra genom en lämplig tillrättavisning.
Om tillrättavisningen var hård eller om det föll sig så att rödingen hade dålig balans och föll i backen låter vi vara osagt, men ett som är säkert är att han lämnade platsen fortare än han anlänt trots att han anl
Som det tidigare rapporterats om hölls det ett firande i högtidlig gemenskap med tal av Simon Lindberg i Näste 5 samt ett firande med brännboll och fotokurs i Näste 6.
Firanden av olika slag i Nordiska motståndsrörelsens regi ägde också rum i ”Näste 18” (Näste 1 och Näste 8 tillsammans), i Näste 2 och i Näste 4. Nedan följer en sammanställd rapport från dessa.
Nationaldagsfirande och månadsmöte i Mälardalen
Näste 1 och Näste 8 firade traditionsenligt årets nationaldag tillsammans. Det blev en riktig hel- och familjedag i den västmanländska grönskan. Flertalet aktivister, medlemmar och stödmedlemmar åtföljdes nämligen av äkta hälft och barn, och en hel del sympatisörer hade slutit upp.
Efter avklarat månadsmöte grillades det köttstycken och ostar med mera. Maten avnjöts denna vältempererade solskensdag på filtar i gräset mellan gårdens hus.
Efter maten vidtog en fyrkamp mellan tre nästes- och åldersmässigt blandade lag. Grenarna var pilbågsskytte, jämfotah
Efter att dagen inletts med ett månadsmöte så bjöds det på smörgåstårta, dagen till ära, som var mycket uppskattad. Den uppskattades även av medlemmar som vanligtvis hyser stark avsmak inför maträtten, vilket torde ge nästets kock ett toppbetyg.
Efter att smörgåstårtan blivit uppslukad och man haft trevliga samtal till några koppar kaffe blev det dags för en fotokurs som hölls av en medlem. Denne hade försökt hålla materialet så grundläggande som möjligt, och endast tagit med den kunskap som sågs mest nödvändig för folk som har ett intresse av att seriöst fördjupa sig i fotografering.
Genomgången kretsade kring fotografering med systemkamera och bildredigering, och förhoppningen var att medlemmar som inte är vana vid fotografering gick därifrån lite klokare och med nya idéer om hur man ska ta bilder till exempelvis kamprapporter och artiklar. Den avslutande delen av genomgången ägnades åt att visa hur man redigerar bilder i Photoshop på ett enkelt sätt.
Flera av åhörar
Här kommer det åttiosjätte avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Ditt val.Lindbergs betraktelse: Bombnazisten och terrorlagenPåståendet: “Våldsbejakande nynazister lurade byförening”Ideologisk/taktisk/filosofisk fråga: Begreppet “nazism”
Diskussionsunderlag:
Varför hyr vi lokaler under falsk flagg?
Helsingborgs dagblad smutskastar Motståndsrörelsens kandidater
Tisdag den 7/6 sattes klistermärken upp vid studentboendet Irrblosset och i närliggande parker.
Måndagen den 6 juni, på Sveriges nationaldag, valde nästets medlemmar och aktivister att samlas i en trevlig lokal belägen i Bergslagens sydvästra skogar. Efter ankomst och en liten stunds mingel påbörjades den första delen av dagen, månadsmötet. Mötet bestod till en början av allmän information som syftar till att ge åhöraren en tydlig bild av hur läget ser ut för nästet för tillfället. Efter att samtliga fått den mest nödvändiga informationen gick månadsmötet över till sin senare del där medlems- och kampgruppen höll sina egna möten med diskussioner om allehanda ting som berör den gångna och framtida kampen.
När månadsmötet väl var avslutat gjordes de sista förberedelserna inför Nationaldagsfirandet klara. När klockan väl var slagen hade nästet och ett antal nytillkomna sympatisörer satt sig vid det prydliga långbordet i väntan på dagens konferencier. Nästeschef Pär Sjögren hälsade alla välkomna och förklarade kort hur dagen skulle vara upplagd. Gästerna kunde förvänta sig en lun
Jag har precis kommit hem efter att ha firat tillsammans med goda kamrater från Näste 1 och Näste 8. Som vanligt när man är omgiven av medlemmar och aktivister från Nordiska motståndsrörelsen blir stämningen avslappnad och trevlig, det finns inga riktigt kontroversiella ämnen och saker som någon kan reagera på och friheten att kunna uttrycka sig ärligt och rakt med likasinnade, utan missförstånd, är underbar. Tyvärr är det oftast inte så på andra arrangemang ute i samhället. Rättar man inte in sig i åsiktsledet är risken stor att man blir paria och i bästa fall sedd på som underlig.
Det har lyfts förut hur Motståndsrörelsen ser på traditionell svensk nationalism. För att enkelt förklara min egen uppfattning som är ganska lik organisationens i denna fråga så är det att det inte finns speciellt mycket att hylla med Sverige av idag. Inte den ekonomiska politiken, inte den statligt sanktionerade rasblandningen, inte de låga födslotalen hos ursprungsbefolkningen, inte hur kulturen oc
Fiendestatens folkförakt
Efter att en ung Hitler anlänt till Wien började hans sociala analys över staden ta form. Den redan då mångkulturella staden hade en hel del sociala problem. Framför stadens myndighetsbyggnader drev horder av arbetslösa omkring samtidigt som gränder och mörkbelagda områden beboddes av hemlösa.
Detta resulterade i att Hitlers syn på begrepp så som välgörenhet och folkgemenskap fick sin grund i de upplevelser han fått från staden. Upplevelser som tillkommit efter att författaren själv blev en del av huvudstadens socialt utsatta. Några som dock inte delade Hitlers upplevelser var stadens elit. Hitler påstod att de styrande i Wien totalt saknade förståelse för den sociala frågan. Detta då de själva aldrig blev utsatta på det sätt som många av stadens invånare varit.
Den, som inte själv känner ormen klämma om sin hals, kommer aldrig att göra bekantskap med dess gifttänder. I annat fall blir resultatet endast ytligt svammel eller förljugen sentimentalitet. B
