Skip to content
Eftersom det är jul har Nordiska motståndsrörelsen pyntat julgranar, delat ut julpaket och bedrivit annan julaktivism i flera städer i Norge. Köpcentrum, tågstationer och julmarknader har besökts av Motståndsrörelsens aktivister som velat sprida lite nationalsocialistisk julglädje.
Julgranar dekorerades med julgranskulor och skyltar som önskade folk en god jul från Frihetskamp.net – Motståndsrörelsens nättidning i Norge. Julpaket innehållande bland annat Motståndsrörelsens politiska manifest ”Vår väg – Ny politik för en ny tid” placerades under ett antal julgranar.
Se utvalda bilder nedan:
Banderoller med julhälsningar hängdes också upp.
Avslutningsvis genomfördes en minnesstund för att komma ihåg de många frihetskämpar som tappert stred för folk och land under andra världskriget, men som tyvärr föll i tjänst.
Ursprungligen publicerad på www.motstandsbevegelsen.info.
UPPDATERING 19:46:
Dagens aktion under parollen ”Martyrernas blod kräver kamp idag!” är nu avslutad och med det uppdateras inte heller denna artikel mer. Mer utförliga rapporter och fler bilder kommer dock publiceras här på sidan inom de närmsta dagarna. För att ge ditt bidrag till Nordiska motståndsrörelsen kan du swisha 0729237256 (Mottagare Victor Johansson) – uppge ”gåva” som meddelande.
UPPDATERAD 19:27:
”Vi kräver hämnd”.
En minnesstund avhölls med flera kortare spontana anförande som sedan avslutades med en tyst minut.
UPPDATERAD 19:16:
Marschaller tänds vid Daniel Wretströms grav.
Blommor läggs ned.
Marschaller har också tänts längs vägen till graven.
UPPDATERAD 19:03:
Ännu en gång tänds facklor. Denna gång på Sura kyrkogård i Surahammar.
UPPDATERAD 18:16:
Fackeltåget uppges nu vara över och Motståndsrörelsen har lämnat centrum. Det ryktas dock om att inte dagen är över ännu. Håll dig
Lördag den 27/6 slöt motståndsmän och kvinnor från näste 8 och 5 upp i hisnande vacker miljö vid Kristberga kyrka i närheten av Borensberg för att hedra den ärorike nationalsocialisten Göran Assar Oredsson med anledning av 10-årsdagen för hans bortgång. Med vid minnesstunden fanns även delar av Oredssons familj.
Göran Oredsson, född 2 augusti 1933 i Kristianstad, död 27 juni 2010 i Motala, kom i unga år i kontakt med nationalsocialismen och skulle troget viga sitt liv åt denna ideologi, även i tider då de flesta uppgivet accepterade demokraturens seger i väst och kommunismens i öst.
Motståndsmän och kvinnor vid minnesstunden
Vid den vackra och välskötta graven, belägen i den trakt som Göran Oredsson älskade mest, hölls tal av nästeschef Jimmy Thunlind samt Göran Oredssons fru Vera.
Göran Oredssons vackra och välskötta grav
Oredsson mötte våren 1955 nationalsocialisten Manne Bergh och anslöt sig kort därefter Sveriges Nationella Frihetsrörelse som Manne var en av leda
Måndagen den 9 december samlades medlemmar och aktivister från Näste 1 för att hedra minnet av Daniel Wretström, som mördades i Salem av ett bestialiskt främlingsgäng för 19 år sedan.
På den plats Daniel bragdes om livet hölls ett tal där det berättades om den brutala misshandeln som föranledde mordet. Talaren tog även upp den hets mot nationalister som hade pågått från etablissemanget veckorna innan och det tysta medgivande till främlingars våld mot svenskar detta hade medfört. Det betonades att Daniels anhöriga ska tillåtas att sörja, men för oss är sorgens tid över. Efter talet tändes marschaller och en tyst minut hölls för Daniel Wretström och alla de svenska liv som skördats till följd av det mångkulturella experimentet.
Ett citat från det tal som hölls får avsluta denna rapport.
”…sorgens tid är över, nu börjar en ny era, motståndets era. Vi måste med totalt motstånd bekämpa det destruktiva samhälle som är roten till allt ont, roten till det mångkulturella våld som d
Den 6 november samlades både aktiva medlemmar och sympatisörer i Stockholm för att högtidlighålla minnet av Gustav II Adolf på hans dödsdag. Minnesstunden ägde rum vid statyn av konungen på Gustav Adolfs torg, där ljus och marschaller tändes och lyste upp höstmörkret. Samtidigt som två fanbärare ställde upp framför statyn.
Därpå framfördes ett tal om Gustav II Adolfs liv och gärningar.
Avslutningsvis hölls en tyst minut under facklornas sken för Lejonet från Norden och de soldater som offrat sina liv för familj och hembygd.
Kamraterna slöt under kvällen upp på Gustav Adolfs torg, där konungens staty står, för att hålla en minnesstund och hedra Gustav II Adolf och hans soldater för det mod och offervilja de uppbådade för hembygd, barn, maka och framtida generationer.
Intill statyn av konungen tändes marschaller och fanbärarna ställde upp med både den svenska fanan och Motståndsrörelsens Tyrrunefana.
Blott 17 år gammal blev Gustav II Adolf kung över Sverige, han ärvde då tre krig av sin fader, konung Karl IX. Gustav II Adolf levde upp till sitt arv som Vasaättling och fortsatte i sin faders fotspår och utvidgade den svenska stormakten genom landerövringar i öst. Självklart led konungen även nederlag på slagfältet, men Gustav II Adolf har främst gått till historien som den krigarkung han var.
Under tiden motståndsmännen var på plats passerade flera personer som tog kort och ställde frågor, likt varför sällskapet befann sig på platsen. Vissa höll med om att svensk historia ges allt fö
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
Kamrater träffades i ett snötäckt Västerås efter mörkrets intåg, och ställde upp med den för ändamålet framtagna banderollen Martyrernas blod kräver kamp idag! Fanor följde bakom banderollen, och alla övriga demonstrationsdeltagare marscherade därefter med var sin fackla som lyste upp tåget i mörkret.
Längs med gatorna i Västerås gick gruppen och skanderade slagord som Kämpe idag – martyr imorgon och Hjältars blod – rinner inom oss. Det dröjde inte mer än en kvart innan statens lakejer dök upp i följe, och strax hoppade en polis ut ur en civilbil för att förgäves försöka ta reda på vart kamraterna skulle. Utan några svar satte sig mannen i bilen igen och körde om tåget för att röja vägen för demonstrationen, och vid något tillfälle kunde det från bilens högtalare höras att detta minsann var för motståndsmännens egen säkerhet – något som givetvis inte var önskvärt av motståndsmännen som kan ta hand om sin egen säkerhet.
Tåget fortsatte vidare och passerade
Wretström hedrades inte bara vid sin gravplats i Surahammar igår. I Salem, i anslutning till den plats där Daniel bragdes om livet av en mångkulturell pöbel den 9:e december, år 2000, tändes 14 stycken marschaller i formen av en Tyrruna. Under minnesstunden hölls en banderoll upp med texten VI GLÖMMER ALDRIG DANIEL WRETSTRÖM.
Banderollen spändes sedan upp på platsen som en påminnelse till de svenskar, nationalister som andra, som låtit minnet av Daniel falla i glömska.
Nordiska motståndsrörelsen glömmer aldrig, och vi förlåter aldrig mordet på Daniel!
Daniel Wretström!Närvarande!
I Skåneland samlades under helgen medlemmar och sympatisörer till julbord och firande. Dagen var traditionellt präglad, vilket gällde både aktivitetsurvalet och dessa aktiviteters framställning.
Så det var dans runt granen och tomte med julklappar till barnen på menyn, och ett julbord som innehöll just det man förväntar sig och just det man vill ska stå på ett julbord – skinka, sill, korv och Janssons frestelse med mera – och köksansvarig för dagen kunde därför presentera årets julbord just så.
Både vuxna och barn deltog i dansen runt granen, till kända julsånger framförda av en trubadur. Vissa avvikelser från dansernas traditionella rörelser kan ha förekommit, men hjärtat och engagemanget var det rätta.
De vuxna fick inga paket av tomten, men de flesta fick en eller flera gåvor med sig hem ändå, då julfirarna fick delta i ett stort julklappsspel som gick över flera bord.
Ett inslag vid årets julbord avvek dock från det övriga. I en minnesstund hedrades
Den 6 november, 1632 stupade Gustav II Adolf i slaget vid Lützen, där han stred tillsammans med sina soldater. Gustav II Adolf är främst känd som en stor krigarkung som expanderade Sveriges gränser österut. Han gjorde dock stora skillnader även hemma i Sverige där han omorganiserade den svenska armén och byggde upp den svenska flottan till en av Europas mest moderna och vältränade krigsmakter, grundlade nya städer och förändrade det inrikespolitiska arbetet.
Då Gustav II Adolf var en ledare, med mod och offervilja som gjort stort avtryck i Sveriges historia, valde Nordiska motståndsrörelsen i Stockholm att på konungens dödsdag hedra honom och minnas den historia som alltmer glöms i det rådande politiska klimatet.
På kvällen den 6 november tog sig ett antal medlemmar och aktivister till Gustav Adolfs torg där kungens staty står. Framför denna ställdes det upp med en Tyrrunefana och en svensk fana, samtidigt som 14 marschaller tändes, vilka formade en Tyrruna. Nordiska motstånd
Söndagen den 21 maj hade kampgrupp 702 en kransnedläggning och minnesstund för en soldat som stupade för Nordens frihet i kriget mot bolsjevismen.
I samlad trupp begav sig aktivister till ett av Västerås centrala torg. På en liten höjd ställde sig en talare upp omsluten av fanor, banderoll och motståndsmän. Talet var både intensivt och känslomässigt, allt ifrån Wretströms liv och handling till hans martyrdöd avhandlades. Efter att talet tystnat och förbipasserande fått ett passande flygblad började deltagarna att röra sig vidare.
Varför står vi här efter så många år och ältar mordet på Daniel? Daniels död tände en fackla, en fackla som lyste upp det mörker vi lever i och tände en eld i tusentals svenskars bröst. Denna eld bestod av ilska och hat mot det system som har hundratals svenskars blod på sina händer till följd av det mångkulturella helvete de tvingat på vårt folk.
På vägen bort från torget stannade man till vid Vestmanlands Läns Tidnings kontor. En av lögnmedias många borgar fick denna dag utstå okvädningsord från en aktivist med megafon, avslutningsvis samlades samtliga utanför lögnarnas portar. Detta för att
Kvällen inleddes med att medlemmar och aktivister tog sig till den plats i Salem där Daniel bragtes om livet. När deltagarna anlände till platsen syntes en krans liggandes upp och ned i snön och enstaka ljus som slocknat.
En medlem placerade kransen mot en sten och utöver att tända de slocknade ljusen tändes ytterligare 14 stycken medhavda marschaller, för att symbolisera de 14-orden: Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn!
När detta var gjort vecklades en banderoll ut med texten – Vi glömmer aldrig Daniel Wretström.
Under den tid Motståndsmännen stod uppställda med banderollen var det många bilar som saktade in för att se vad som pågick och förhoppningsvis få sig en tankeställare. Även en man som var ute och gick med sin hund kom fram för att få reda på vad som pågick. Det visade sig att han kände till mordet och han uttryckte sympati och tacksamhet till de närvarande.
Efter en halvtimme på platsen tog en av deltagarna till orda och h
Aktiviteten bjöd på två talare. Först ut var Jonas Jensmark som talade om samhällsförfallet och den legendariska aktionen i Växjö 1985 där åtta modiga nationalsocialister från Nordiska rikspartiet slogs tappert för sina ideal och sina liv mot tusentals fega rödingar från bland annat Vänsterpartiet Kommunisterna.
Nationalsocialister från Nordiska rikspartiet i Växjö den 13 april 1985.
Nu i efterhand kan man ställa sig frågan om Växjöborna tycker att ni valde rätt sida den där dagen i april 1985, jag tror ärligt talat att majoriteten tycker att utvecklingen har varit allt annat än önskvärd och som innerst inne föraktar dagens samhälle och bara väntar på förändring.Nu har ni en ny chans att välja sida om vår framtid, en chans att börja kämpa för folk och nation.Vi står här på detta torg för att visa folket i Växjö att det finns en väg ut ur dagens eländiga liberala samhällsutveckling med massinvandring och dess katastrofala konsekvenser, uppmuntring till könsdysfori av barn, ned
