Skip to content
Drygt 250 hushåll i Ågesta informerades om att det behövs en revolutionär organisation till skillnad från Sverigedemokraterna som för länge sedan spelat ut sin roll.
På kvällen den 1 februari delade kamrater i Näste 1 ut flygblad till boende i området Ågesta i Huddinge kommun.
Urpsrungligen publicerad på Nordfront.se fast med alla fyra punkter istället för två som här och originalet på engelska återfinns på National Justice Partys hemsida.
För första gången på många årtionden kan vi nu börja fantisera om en värld där Israel inte existerar. Hur skulle en sådan värld se ut? Hur kunde undergången av Israel som en judisk stat till syvende och sist tjäna västvärlden?
Utan amerikanska krig för Israels intressen skulle massinvandringen till Norden kunna minskas drastiskt.
1. Stoppa massmigrationen från Mellanöstern till Europa
Den israeliska regeringens officiella hållning är att den aldrig kommer att acceptera en palestinsk stats existens. För Netanyahus styrande koalition har planen alltid varit att göra livet så outhärdligt för de 4,5 miljoner araber i de ockuperade områdena att de trycks ut i öknen av bosättare, dödas eller emigrerar. Israelerna vill annektera palestinskt land och ersätta araberna med judar genom systematiskt våld, en policy som fra
Ute på den skånska landsbygden spenderade medlemmar och sympatisörer med familjer en eftermiddag tillsammans, då det anordnades ett föredrag av Pär Öberg från Nordiska motståndsrörelsens riksledning. Temat för föredraget var självkänsla. Efter föredraget hade man en kräftskiva.
Pär Öberg började sitt föredrag med att göra en distinktion mellan självkänsla och självförtroende. Självförtroende relaterar till saker man gör, att man vet att man är duktig på en viss sak. Självkänsla handlar om hur man känner för sig själv. Man kan exempelvis ha en känsla av att man ”egentligen” är en bluff. För en person med låg självkänsla är ett typiskt beteende att man har ett starkt bekräftelsebehov. Som Öberg uttryckte det, så kan man vara ett ”läckande såll” för komplimanger. Det hjälper inte hur mycket man får höra att man är bra, det sätter sig inte. Detta beteende ser man ofta på internet, många låter ett sådant bekräftelsebehov komma till uttryck där, vanligen genom en ständig jakt på ”likes”.
I dagarna utkom en forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på 161 sidor med titeln Myndigheternas förutsättningar att arbeta mot våldsbejakande extremism och underrubriken En utvärdering med Nordiska motståndsrörelsen som belysande exempel. Rapporten har författats av Anders Strindberg och Victoria Enkvist efter att bland annat ha haft djupa samtal och intervjuer med Nordiska motståndsrörelsens ledning. Rapporten som det arbetats på under åtminstone något års tid är beställd av den statliga myndigheten Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), men med innehållet färdigt och publicerat är det ändå tveksamt att den kom att bli vad dessa hade hoppats på.
Det som ganska snabbt slår en som läsare av rapporten är nämligen att den är förvånansvärt objektiv, på ett vis som man borde kunna förvänta sig att all forskning skulle vara, men som i verklighetens 2023 istället utgör undantag och kanske framförallt när det kommer till kontroversiella politiska ämnen.
Max Rosenfors hyllar i en krönika på Nordfront den nationella internetkultur som han skriver var som starkast 2015-2017, och att denna ingick i en medveten plan för den nationella rörelsen att erövra internet, något vi också lyckades med, för att sedan bli närmast totalt censurerade. Vidare problematiserar Rosenfors att han efter detta inte längre tycks se någon plan för hur vi nationella ska kunna segra.
Jag har inte hört en enda nationalist förklara hur vi nu ska gå framåt, än mindre faktiskt visa vägen och att genom handling visa hur ens plan ser ut. Det är ju katastrofalt. Det finns gott om saker att harva på med, tro mig, men att harva på är väsensskilt från att ha en plan.Detta problem, och inget annat, bör du grubbla över.Det finns ingenting viktigare att tänka på, och ingen annan än vi kommer lösa det.Jag ställde mig nämligen frågan hur jag skulle förklara för någon som tycker som oss, men som inte är villig att delta i aktivism för saken: hur ska jag förklara varför vi behö
Nedan finns länkar till mina tre artiklar med utdrag ur Greenpilleds version av Min kamp och under varje utdrag radar jag upp ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar kommer att vara direkt kopplade till artiklarna och dem sidor de behandlar. Tanken är att de läsarna som vill ska kunna använda sig av frågorna för att på ett lättare sätt kunna bearbeta sidornas innehåll.
Sida 32-38
Den, som inte själv känner ormen klämma om sin hals, kommer aldrig att göra bekantskap med dess gifttänder. I annat fall blir resultatet endast ytligt svammel eller förljugen sentimentalitet. Båda är skadliga. Det ena, då man aldrig förmår tränga till problemets kärna och andra, då man förbigår det väsentliga. Jag vet inte vad som är mest ödesdigert: ett nonchalerande av den sociala nöden, som majoriteten av de av lyckan gynnade och de, som själva arbetat sig upp dagligen ses göra, eller den lika högmodiga som ofta påträngande taktlösheten och det alltid nådiga sättet att vara nedlåtande,
Jag har tidigare vid ett par tillfällen i olika forum återkommit till de många fantastiska samtal man har med kamrater i bilen på väg till och hem ifrån aktiviteter, land och rike runt. Denna artikel utgår ifrån just ett sådant samtal som ägde rum i bilen på väg hem från den mycket lyckade blixtdemonstrationen i centrala Stockholm mot Nato och globalismen.
Såväl jag som kamraterna var mycket nöjda och glada, ja kanske rentav lyriska som jag beskrev mig själv som när jag diskuterade demonstrationen i Radio Nordfront. Vi var samtliga helt överens om att det här var den bästa aktiviteten Nordiska motståndsrörelsen genomfört på mycket länge. Men, på hur länge? Det var här själva diskussionen tog vid och den visade sig bli mer omfattande än vad det först rent spontant kändes som att den skulle komma att bli.
När vi tänkte tillbaka hastigt konstaterade vi först, allt för snabbt, att det här måste ju vara det bästa vi gjort sedan 1 maj 2018 när vi skrev nationell historia genom att
Frågeställningen i rubriken tycks med största sannolikhet fullständigt befängd för i stort sett samtliga återkommande läsare av denna sida. Organisationen firade 25 år i våras och under hela denna tid har inte ett enda terrordåd, eller ens något som i närheten liknar det, genomförts.
Ett terroristiskt 25 års-firande?
Trots detta och att Nordiska motståndsrörelsen flertalet gånger under åren tydligt uttalat att vi är en civil och legal motståndsrörelse som enbart använder våld i självförsvarssyfte, så är ändå frågan aktuell.
Efter att våra aktivister närvarat under invigningen av julbocken på första advent i Gävle, skrevs det i ledarartikeln i den socialdemokratiska Bonnier-blaskan Arbetarbladet, som en av många galna lögner som avhandlades, så här:
Det är lätt att glömma bort, eftersom Gävle är en mindre stad och bockinvigningen en mysig folkfest, men precis den här typen av folksamlingar är tyvärr också ett gyllene tillfälle för den som vill utföra ett terrorattentat.Det b
Nationell blir man genom ”nationalisering”
Hitler inleder ämnet med en frågeställning. Han frågar sig hur många som verkligen har tänkt över uppkomsten av sin nationalism. De flesta nationella vet troligen redan vad som skiljer dem åt gentemot andra som inte har samma syn på världen. Hur deras egen syn på världen kom till kan dock i många fall vara ett mysterium.
Han fortsätter med ett försök till förklaring över denna framväxt. Efter en tids resonerande kommer Hitler fram till att nationalismen har sitt ursprung i kännedomen över ens eget folk och land. Med kännedom menas allt ifrån landets konst och kultur till individens barndomsminnen. Kännedomen måste i detta fall vara allomfattande och inkludera landets och folkets storhet i alla tänkbara områden.
Det som gör just kännedomen över ens folk och land så otroligt viktigt enligt författaren är att denna kännedom leder till något större. Den leder till att den berörda får en stark känsla av stolthet. Det är sedan
Att vi lever i ett samhälle genomsyrat av feminism och kulturmarxism är väl knappast något vi inte är medvetna om, men en sammankopplad frågeställning är; vad gör det med barnen?
Vi lever i ett samhälle där kvinnor försöker sträcka föräldraledighetsdagarna så länge det går, på bekostnad av familjens ekonomi. De flesta kvinnor vill verkligen inte tillbaka till jobbet när barnet bara är knappt ett år.
Jag har själv sedan den dagen min son föddes tänkt att en dag kommer jag vara tvungen att lämna honom i förskolan, där jag har noll kontroll över vad han lär sig, vem han lekar med eller vem som byter blöja på mitt barn.
Alla nationalsocialister vet hur djupt kulturmarxistiska lobbygrupper sitter i samhället och barn får på förskolan lära sig om Pride och att en tjej kan vara tillsammans med en tjej, en pojke kan vara tillsammans med en pojke och således lär de sig vad en homosexuell är. Tyvärr lär de sig inte vad en homosexuell är på det rätta sättet eller vid rätt ålder.
Ett l
Vi lyckades skapa rejäl uppståndelse och intresse för Organisationen när vi officiellt deltog med en delegation på den otroligt lyckade demonstrationen mot vaccinpass i Stockholm igår. I samband med detta har också flera frågor ställts både direkt till oss via vårt kontaktformulär och indirekt om oss på olika sociala medier och forum. Jag tänkte besvara de mest förekommande på en gång med denna artikel.
Varför deltog Motståndsrörelsen på demonstrationen?
Samma dag som vaccinpass infördes i Sverige deklarerade vi genom en artikel författad av mig att vi är motståndare till vaccinpass för Covid-19. Även om det inte är vår absoluta huvudfråga utan mer en dagsaktuell politisk fråga vi tagit ställning till likt vi gör med många andra saker, så är det ändå en fråga där vi tycker att det ligger i linje med våra ideologiska grundvalar. Vi värnar vårt folks överlevnad, utveckling och frihet och menar att vaccinpassen kränker en eller flera av dessa.
Vidare har vi sett hur högljudda rös
Inatt släpps dokumentärserien Omgiven av fiender som i sex delar enligt Viaplays hemsida ska svara på ”vad det är som får nyckelpersonerna i den nordiska högerextrema miljön att leva sådana extrema liv?”.
Serien är baserad på intervjuer med företrädare för nationella och kontrajihadistiska organisationer, samt med så kallade experter inom området, poliser och förrädare som tidigare varit nationella, men som nu aktivt bekämpar vårt folks rätt till överlevnad. Detta varvas med nyhetsklipp och filmer från de olika organisationernas verksamhet.
Det är en tydligt partiskt propagandistisk och anti-nationell serie och mycket av seriens fokus ligger på att försöka koppla samman de olika företrädarna med vapen och terrordåd och exempelvis får Anders Behring Breivik och hans dåd på Utöya 2011 mycket uppmärksamhet.
Dock ska det inrymmas att det också tas upp en del andra frågeställningar som åtminstone är ganska intressanta och något mer objektiva, såsom om förbud verkligen är den rätta
Detta var den 26:e november och då ställde aktivister och medlemmar upp på olika platser vid köpcentrumet Överby i Trollhättan. Besökarna var som väntat väldigt många och det var kö in till köpcentrumets område redan ett par kilometer innan avfarterna.
Budskapet som delades ut i form av flygblad var en frågeställning kring vad som egentligen givits till det svenska folket av politikerna, samt med en uppmaning att revoltera mot dessa lögnaktiga förbrytare.
Även om en stor del av besökarna på plats var alldeles för stressade över att spendera pengar på överflödiga materialistiska saker, så var ändå en hel del intresserade av att också ta emot flygblad eller diskutera med aktivisterna på plats.
Tre stycken afrikanska ungdomar stod i över 30 minuter och försökte argumentera över sin rätt att få stanna kvar i Sverige. En av afrikanerna ansåg att eftersom en av hans förfäder hade svenskt påbrå, är han därmed lika ”svensk” som vem som helst.
Nästeschef Mattia
Först på dagordningen var att aktivisterna gemensamt utförde en banderollaktion med två medhavda banderoller som hängdes från en bro i båda körriktningarna. Budskapen som förmedlades var ”Älska ditt folk!” samt ”Vita arbetare byggde detta land – vita arbetare kan ta tillbaka detta land!”.
Aktionen var mycket lyckad och bemöttes positivt av många bilister som tutade och gjorde tummen upp, och ett flertal nyfikna förbipasserande ställde frågor och pratade med aktivisterna under trevliga förhållanden.
Aktivisterna hade medtagit ett antal grönfärgade rökutvecklare som var mycket effektiva i att tilldra sig uppmärksamhet för aktionen. Detta uppmärksammades också av den lokala poliskåren som snabbt skickade ut en patrullbil till platsen. Snart anslöt sig ytterligare en polisbil vilket gav den samlade styrkan mod att individuellt gå fram till samtliga närvarande aktivister och be dessa att identifiera sig själva, samt ställa frågor grundade på hörsägen
