Skip to content
Simon Lindberg, vill du börja med att göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en fyrabarnspappa boendes i Grängesberg i Ludvika kommun. Jag har varit engagerad i den nationella kampen i hela mitt vuxna liv samt i större delen av mina tonår. Sedan år 2015 är jag ledare för Nordiska motståndsrörelsen.
Nordiska motståndsrörelsen ställer i år upp i riksdagsval samt i val till kommunfullmäktige i fyra kommuner. Vilka val kandiderar du i?
Jag ställer inte upp i någon kommun utan endast i riksdagsvalet. Där är jag Nordiska motståndsrörelsens förstanamn.
Vilka är Motståndsrörelsens kärnfrågor i valet?
Våra viktigaste frågor i höstens val är den ständigt aktuella, och med tiden till och med ännu mer alarmerande frågan, om invandring och repatriering, den närmast lika allvarliga frågan om miljö och natur, samt den i samband med Covid 19 och Ukraina-kriget extremt aktualiserade frågan om självständighet.
Invandringen av rasfrämlingar måste stoppas och en omfattande hemsk
Under tisdagskvällen den 14 juni samlades Eksjös folkförrädare till politiker under ett tält på stora torget mitt i staden för att genomföra ett offentligt skådespel föreställandes en debatt. Representanter från samtliga partier i kommunen gick en efter en upp på scen för att häva ur sig floskler och tjafsa med varandra om småsaker som inte har någon som helst betydelse när folkets själva överlevnad står på spel.
Näste 7 begav sig till torget och ställde upp sig precis intill folkförrädarnas tält med fana och en banderoll med texten ”Ett revolutionärt val”. Syftet med aktionen var med bryta illusionen av debatt för folkförrädarna och alla åskådare till deras spektakel.
Mycket riktigt uppstod genast en stämning av samförstånd bland folkförrädarna så fort Motståndsrörelsen ställt upp och det blev tydligt för alla var den verkliga skiljelinjen mellan makthavare och opposition verkligen ligger.
Inom bara några minuter dök polisen upp efter att ha fått motta tr
Sverige
Sverige har förvandlats till en mångetnisk och antikulturell sörja där nästan var tredje invånare har utomnordisk bakgrund och där i stort sett alla naturliga normer vänts ut och in – upp och ned. Det tycks inte finnas hejd på vansinnet och den politiska så kallade oppositionen i riksdagen är totalt tandlös.
De senaste decennierna har vi sett diverse olika nationalistiska partier komma och gå under tiden som Sverigedemokraterna liberaliserats till oigenkännlighet och idag knappast ens längre kan sägas vara svenskvänligt.
Om det nu ens någonsin gick att bara rösta på politiker-typer för att få till förändring, är det i varje fall alldeles för sent nu. Vi behöver mer handling och färre fagra ord. Vi behöver skapa något nytt och sluta reformera.
Vi i Nordiska motståndsrörelsen utgör ett revolutionärt val. Oss röstar du på för att du förstått att det behövs ett riktigt motstånd. Oss röstar du på för att skicka hem främlingarna, göra upp med makteliten en gång för
Motståndsrörelsen ställer upp i årets kommunval i Örkelljunga. Därför passade Näste 3 och en del andra kamrater från angränsande nästen på att dra igång sin valkampanj rejält då det skulle vara marknad och andra festligheter i byn. Presstalesmannen Sebastian Elofsson och den flitige skribenten Marcus Hansson är de två namn som representerar Nordiska motståndsrörelsen i kommunen och de var givetvis på plats under helgens aktioner.
På fredagsmorgonen sammanstrålade aktivister och började genast med att sätta upp ett valtält. Motståndsrörelsen hade förannonserat och ansökt om tillstånd för att hålla torgmöten för att locka ännu fler intresserade åskådare, vilket polisen godkänt. Eftersom att Örkelljungadagarna pågick behövde även kommunen godkänna ansökan. Kommunen avslog dock ansökan samma dag och menade på att Motståndsrörelsen inte var välkomna någonstans i byn och därmed gäller inte heller fri åsiktsyttring.
Intresserade förbipasserande.
Detta hindrade självklart inte Mo
Under 1 maj genomfördes torgmöten med nationalsocialistiska tal i fem olika svenska kommuner, men också i Danmark och i Norge. Dessutom genomfördes flera offentliga banderollaktioner och givetvis spreds det affischer och flygblad i mängder över hela Norden. Alltsammans uppstyrt under parollen ”Vita arbetare byggde detta land – vita arbetare kan ta tillbaka detta land!”.
I denna artikel kommer en del av aktivismen gås igenom, stad för stad och land för land och vi börjar här hemma i Sverige.
Ludvika
I Ludvika hölls ett på förhand utannonserat torgmöte på Garvarns torg i de centrala delarna av staden med tal av aktivisten Emma Karlsson och organisationens ledare Simon Lindberg. Dagen började dock redan innan detta med en aktion i samband med Socialdemokraternas 1 maj-tåg i den närliggande byn Grängesberg.
Samtidigt som Socialdemokraternas gigantiska tåg, där den inhyrda orkestern bestod av fler personer än de deltagande socialdemokraterna, gick förbi ställde några aktivis
Idag intar Nordiska motståndsrörelsen gator och torg runtom i Norden. Denna artikel kommer uppdateras kontinuerligt med dagens aktivism från den enda sanna arbetarrörelsen – Nordiska motståndsrörelsen!
11:00. Medlemmar och aktivister från Näste 5 gör sig redo att ge sig ut för att bedriva aktivism.
Aktivister och medlemmar ger sig ut för att upplysa Vetlanda om den sanna arbetarrörelsen – Nordiska motståndsrörelsen.
Näste 7 ställer upp med fanor och banderoll på bibliotekstorget i Vetlanda, Hampus Maijala håller tal.
Näste 6 inleder sin aktivism i Luleå.
11:30. Näste 6 inledde dagen genom att samlas utanför en större butik i Luleå, där man ställde sig med en banderoll och tal framfördes av David Nilsson och Simon Holmqvist. Polisen var snabbt på plats med piketbilar och en polishelikopter som cirkulerade ovanför motståndsmännen. Polisen ställde några frågor och höll sig sedan på avstånd.
Efter att talen avslutats förflyttade man sig till en bro i Gammel
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Nordendagarna 2021 ägde rum efter en period då prövningar blandats med framgångar – såväl för organisationens del som för den nationella rörelsen överlag. I denna artikel presenterar jag några valda inslag och personliga reflektioner över Nordendagarna 2021. Den som önskar en mer helomfattande och objektiv redogörelse för årets Nordendagar hänvisas till rapporten därifrån.
Deltagarantalet var i år högt, om än inte det högsta under firandets historia. Stämningen och kampandan slog däremot – både enligt mig själv och flertalet tillfrågade deltagare – topprekord!
Ett annat glädjeämne var att trenden ”Barnens Nordendagar”, som inleddes på allvar förra året, höll i sig även i år, då de många närvarande barnen verkligen tog plats, aktiverades på olika sätt och uppenbarligen stortrivdes. Glädjande var även att en hel del nationella som inte är anslutna till organisationen valde att delta.
Årets upplaga kom annars att präglas stort – förutom som väntat av tävlingen Åre
Tobias, vill du berätta lite om din bakgrund och ditt uppvaknande för de som eventuellt inte känner till dig?
Jag har studerat en hel del, bland annat kriminologi, tre terminer på juristlinjen vid Stockholms Universitet och fyra år på Biomedicinutbildningen på Karolinska Institutet. Sedan var jag även vänster innan jag blev nationell. Bland annat var jag med i Rättvisepartiet Socialisterna under några år och satt då också som ersättare i Haninge kommunfullmäktige. Under samma tid hade vi själva små barn, vilket med tiden fick mig att inse hur dålig vänsterns politik är för familjer och barn.Vi köpte senare en gård och flyttade från Stockholmsområdet. Jag blev under några år allt mer libertariansk av mig innan först sådana som Alex Jones och sedan sådant som 2015 års flyktingvåg fick mig att först bli allt mer kritisk till massinvandring och slutligen när jag upptäckte Nordiska motståndsrörelsen så blev jag nationell. Sammanfattningsvis kan man väl säga att vägen till där jag befinne
Daniel Gerdås utnämndes till Nästeschef över Näste 3 som innefattar landskapen Skåne och Blekinge på organisationsdagarna 2020 efter många år som lojal och kompetent aktivist och gruppchef i Näste 3. Nedan följer en intervju där Gerdås redogör sina framtidsvisioner för Näste 3 och där även sympatisörer och andra får lära känna Nästeschefen.
Berätta om dig själv Gerdås, hur var din uppväxt? Hur skedde ditt politiska uppvaknande och hur ser ditt privatliv ut?
Jag växte upp i Nässjö, Småland, i en stor familj. Väldigt tidigt blev jag intresserad av både politik och historia och läste väldigt mycket böcker som barn. Från mina föräldrar fick jag en konservativ uppfostran med vissa väldigt sunda ideal.
Genom allt detta lärde jag mig tidigt att vara kritisk, ifrågasätta och läsa på. Patriot har jag alltid varit men det skulle ta många år innan jag hittade rätt ideologiskt. Nordfront, som då hette patriot.nu, hade jag varit inne och läst på flera gånger och nationalismen och kampen
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Jag är ingen utpräglad idrottsmänniska
själv, varför somliga skulle kunna tycka att det är märkligt att jag här
väljer att använda en idrottsmetafor i denna text. Men jag tycker att
vår kamp för ett nationalsocialistiskt Norden har många intressanta
paralleller med den mentala inställning som en långdistanslöpare måste
ha, vilket gör det till en lärorik liknelse.
För att lyckas i vår kamp krävs det att vi har en stark vision och
ett tydligt mål som vi vill uppnå. Vi måste vara övertygade om att vi
kommer att nå målet, och vi behöver göra alla nödvändiga förberedelser
och ansträngningar för att kunna lyckas.
Det vore orealistiskt att förvänta sig att kampen skulle vara avgjord
efter hundra meter, och därför förbruka alla krafter och resurser i en
kortsiktig satsning. Detta skulle riskera att vi kanske aldrig orkar
fram till målet eller att vi modfällda eller utbrända helt enkelt lämnar
kampen.
Kampen kräver istället långsiktighet, planering och uthållighet. Den
krä
Media, politiker och kändisar i Sverige,
ja alltså hela etablissemanget, talar inte allt för sällan om den brist
på ”demokrati” som råder i många andra länder. De pratar fördömande om
totalitära stater och medborgare som inte får tycka och tänka som de
vill, om opposition mot de sittande regimerna som behandlas nesligt och
om polis som med våld slår tillbaka folkliga protester och granskande
journalister. Vi hör det om Ryssland, Syrien, Venezuela, Iran och Kina,
liksom vi hörde det förut om exempelvis Libyen och Irak.
Den här artikeln ska inte redogöra för förhållandena i ovanstående
stater eller överhuvudtaget resonera kring sanningshalten i
etablissemangets rapportering gällande dessa. Istället ska vi titta på
hur läget ser ut i Sverige. Det här landet är nämligen inte i närheten
så frihetligt som systemet vill ge sken av. Dina fri- och rättigheter
som oliktänkande svensk medborgare är rejält decimerade.
De senaste åren har nämligen den svenska yttrandefriheten begr
