Skip to content
Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel
Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.
Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.
Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekel
Jag såg nyligen på TV att reportrarna saknade visioner i valrörelsen. Klart att de saknas! Likriktningen är en orsak. Den andra är rädslan för att betraktas som del av en ”ism”, med påföljande hets och medveten förvrängning från lögnmedia och de övriga partierna.
Vi nationalsocialister är väl de enda som vågar yttra och kämpa för genuina visioner som faktiskt skulle kunna göra valrörelsen intressant. Men vi förtigs i media eller också drivs en förtalskampanj som inte motsvarar en seriös redovisning av våra visioner, rättare sagt våra programpunkter.
Förr kunde faktiskt partier någon gång göra sin röst hörd på ett sätt som inte föll inom de etablerade ramarna. Numera är det locket på. Intresset och nyfikenheten som förr kunde bli ett livligare moment och positivt inslag inom politiken är idag genom lagar förhindrade från att verka. Man låser yttrandefriheten inom gränserna för just dessa förbannade ”demokratiska värderingar” inom flera viktiga områden.
Man stude
Lördag 8 augusti närvarade Nordiska motståndsrörelsen på Eskilstunafesten, ett arrangemang med marknad, drakbåtstävlingar och mycket mer.
Organisationens aktivister samlades i utkanten av centrala Eskilstuna för en kortare genomgång av dagens upplägg, varpå man tog sig in till marknadsområdet för att, på en plats med mycket folk i rörelse, ställa upp med en banderoll med partiets valslogan – Svenskarna först.
På samtliga gångstråk runt omkring den plats man valt för banderoll och fana, syntes snart motståndsmän som började dela ut flygblad och språka med marknadsbesökare.
Många flygblad bytte händer under dagen.
En liten bit därifrån fanns tält från samtliga riksdagspartier som med budskap om ett tryggare Sverige, bättre sjukvård och skola försökte locka väljare till sig. Alltsammans troligtvis utan en enda tanke på att det är deras egna politik som lett till det samhälle de säger sig vilja förändra.
En blick som säger mer än tusen ord.
Fokfientlig propa
Med mer eller mindre naken och pervers parad genom huvudstan försöker homolobbyn flytta fram sina positioner och normalisera allt som många andra anser inte tillhör normen för sexualisering.
Motståndsrörelsen var som enda oppositionella organisation på plats för att markera mot detta och för att lyfta upp den traditionella familjen med mamma, pappa och barn.
Uppställda på Lejonbacken, Kungliga slottet.
Mycket märkligt fanns det att beskåda.
I paraden kunde man se allt från tillsynes normala (men troligtvis hjärntvättade) personer till ekipage för homosexuellas rätt att ge blod, fetischer med lack, läder och hundmasker.
Efter att första halvan med diverse bög-, leb-, och transteman passerat Stockholms slott där Nordiska motståndsrörelsen stod uppställda med banderoller och organisationens fana, kom alla riksdagspartier med flera partiledare dansandes. Sverigedemokraterna fick även detta år inte delta för arrangörerna trots deras rop om alla lika värde.
Mest ledsna
Tyskland, ett land som burit så mycket av vår ras historia och platsen där nationalsocialismen kom till seger. Att åka till landet kändes som att besöka en plats från barndomen som man bara kommer ihåg från bilderna man sett.
Men den varma nostalgin försvann dock snabbt när vi körde in på en bensinmack för att tanka och köpa lite proviant. Dörren till butiken var låst, men inte för att det var stängt, utan av rädsla för att de skulle bli rånade. För den bistra sanningen som träffade hjärtat just då var lik en vändande vind som blåste bort allt gott och varmt; och förde med sig en kall apati. En apati vars substans bestod av förlusten Tyskland utsattes för efter slaget 1945.
Jag säger slaget och inte kriget, eftersom att kriget för den vita rasens överlevnad ännu är i full sving. Den heliga elden i själen på vårt folk kommer aldrig att släckas så länge vi fortfarande finns.
Även fast kvällen var sen och sömnbristen gjorde oss groggy när färden fortsatte, så hölls de mest intres
Då Nordiska motståndsrörelsen är den sista utposten mot normaliseringen av avvikande sexualiteter och glorifiering av dessa likt de ”pride-arrangemang” som äger rum runtom i vårt rike, så valde en skara aktivister att protestera mot detta och tydliggöra organisationens ståndpunkt om att den naturliga familjen består av mamma, pappa och barn. Att alla barn har rätten att växa upp med både en manlig och en kvinnlig förebild och inte att det är varje individs rättighet att uppfostra barn hursomhelst.
Denna dag ägde även Cityfestivalen rum vilket bidrog till att det var mycket folk i rörelse när aktivisterna med fanor och banderoll ställde upp i centrala Västerås med budskapet Värna familjen, mamma + pappa + barn. Ett naturligt budskap som väckte vrede hos deltagarna i pridetåget, vilka skrek ut sitt hat mot motståndsmännen och dess budskap. Under hela tiden Nordiska motståndsrörelsen befann sig på plats tyckte sig polisen behöva nästan dubbla antalet poliser än det fann
Medlemmar och aktivister ställde upp med banderoll och fanor under eftermiddagen för att sprida sitt budskap till bilister på väg in mot huvudstaden. Tack vare att det var söndagen efter midsommar var det väldigt mycket mer trafik än vanligt då de flesta återvände hem efter helgens firande på annan ort.
Man bemöttes av många positiva handgester från förare samt fick även besök av några fotgängare som kom fram och småpratade på bron.
Drygt en och en halv timme in i aktiviteten kom, likt så många gånger tidigare, polisen till bron. Dessa fick dock enbart två papper med information om nästets förhållande till våldsmonopolet, vilket tydligen gjorde deras annars händelselösa dag. När de begrundat papprena en stund gjorde de sitt bästa för att informera medlemmarna om att en anmälan kommer upprättas då broaktionen tydligen ”skapade köer”.
Efter 10 minuters meningslöst iakttagande från polisernas sida begav de sig till slut från platsen, medan
Polisen har gett Nordiska motståndsrörelsen tillstånd att officiellt närvara på Almedalsveckan i Visby. Detta är något som upprör Almedalens ordförande Meit Fohlin när hon intervjuas av Aftonbladet.
Almedalsveckan saknar möjlighet att förhindra Nordiska motståndsrörelsens närvaro på Södertorg i Visby men man vill ändå betona att om beslutet hade varit deras att ta så hade man nekat organisationen tillstånd i “sann demokratisk anda.”
— Vi har inte fattat något politiskt beslut utan vill göra så lite affär av det här som möjligt. Polisen har sagt ja och vi har därför inget lagstöd att säga nej. Vi har sagt nej tidigare år när de velat vara inne i Almedalsområdet, men i år har de inte gjort det, säger Fohlin.
Här på sidan kommer det så småningom att uppdateras med mer information om vad du som besökare kan vänta dig från Nordiska motståndsrörelsen i Visby.
