Skip to content
Innan resan ens kunde påbörjas blev kamraterna tvingade till att göra en utflykt till polisstationen i närheten av Arlanda flygplats då staten fullkomligt misslyckats med att förse sina medborgare med pass trots ansökan och inlämnande av fotografi och ansökningshandlingar god tid i förväg. Man fick tillbringa 10 timmar i tält utanför entrén till polisstationen, för att få tag i provisoriska pass.
Situationen utanför polisen strax innan öppning.
Dag 1: Möte med skotska busschaufförer
Då man hört skräckhistorier om Arlandas totala inkompetens vad gäller incheckning av passagerare, var man ute i väldigt god tid. Denna dag var det dock inte så mycket människor på plats som man hade förväntat sig, så alltsammans hanns med god marginal.
Flyget hann bara bli en halvtimme försenat innan det var i luften, vilket var tur då det skulle bli knappt med tid när man väl var i Skottland. I Edinburgh gick passkontrollen hyfsat smidigt och bagaget låg redan och väntade på rullbandet när ma
Lördagen den 13 augusti genomförde Näste 7 en offentlig aktion i Vetlanda centrum. Denna dag var man, till skillnad från alla tidigare gånger som Näste 7 bedrivit aktivism i Vetlanda de senaste åren, tvungna att dela torget med folkförrädarpartierna i kommunfullmäktige.
Motståndsrörelsen ställde upp sig med Tyrrunefanan mitt bland alla valtälten och började att dela flygblad till förbipasserande. Efter ett tag vecklade man även ut en banderoll med budskapet ”Ett revolutionärt val”.
En del förbipasserande tog emot flygblad och stannade för att prata, ungefär i lika hög utsträckning som vanligt, trots all konkurrens om uppmärksamheten.
Motståndsmännen gick även runt bland valtälten för att försöka samtala med partierna. Framgången i detta varierade.
Socialdemokraterna var det överlägset minst toleranta partiet och lät inte ens motståndsrörelsens aktivister ta informationsblad från valtältet. Inte heller ville man ha några samtal med aktivisterna utan hänvisade till att man is
I fem olika städer bedrevs det offentlig aktivism i lördags. Nedan följer en rapport från var och en av kommunerna Arboga, Ludvika, Munkedal, Vetlanda och Örkelljunga.
Arboga
I Arboga besöktes Medeltidsdagarna för att där dela ut flygblad och upplysa om Nordiska motståndsrörelsens politik inför det kommande valet. Väl på plats delade motståndsmännen upp sig i två grupper, en ställde upp sig med banderoll och började dela ut flygblad utanför entrén till Ahllöfsparken där det strömmade folk genom.
Det dröjde inte länge innan en av arrangörerna för Medeltidsdagarna kom fram och påstod att motståndsmännen inte fick stå där och att han skulle tillkalla polis, men de rutinerade aktivisterna visste att de enligt lag fick stå där samt redan hade uppmärksammat att polisen var inne på området, så lite skämtsamt pekade man var han kunde få direkt kontakt med polisen vilket resulterade i absolut ingenting.
Då denna tillställning drog till sig mer eller mindre bara vita männ
Efter en relativt lång hemresa natten innan från en händelserik och gemytlig semestervecka i Skåneland ska jag inte sticka under stolen med att jag var något omtöcknad när vi väl anlände till bygdegården där årets Nordendagarna skulle äga rum. Dock skulle ny energi likt ett skänk från ovan tillkomma så fort jag klev ur bilen och beskådade den storskaliga samling kamrater från hela rikets alla hörn, tillsammans med sina nära och kära som ivrigt inväntade att denna livade högtidsdag skulle ta sin början.
Efter några minuters mingel var det dags att bege sig in i samlingslokalen för att åhöra dagens konferencier, Samuel Johansson som hälsade alla varmt välkomna och redogjorde schemat för dagen. Just i den stund man satt och lyssnade förväntansfullt under introduktionen noterade jag att lokalen fyllts till bredden med nordiska bröder och systrar, vilket jag enkom kan tolka som ett bevis på organisationens själsliga sammanbundna gemenskap. Det är i sig en säregen, men storslagen känsla
Nordiska motståndsrörelsen anordnade återigen en utflykt till nationalparken Jotunheimen i Norge, känd för sitt magnifika bergslandskap, sina gamla glaciärer, sina häftiga bergsryggar och toppar och sina oförutsägbara väderförhållanden året runt. Gruppen, som bestod av medlemmar och sympatisörer, satte som mål att erövra två toppar över 2200 m inom två dagar, ett mål som visade sig vara mer utmanande och ansträngande än väntat, särskilt för dem som inte har någon tidigare erfarenhet av liknande expeditioner.
Vi anlände till Jotunheimen sent på torsdagskvällen efter en lång bilresa under en stark sommarsol. När vi gick in i denna nordiska alpina enklav och började stiga i höjd sjönk temperaturen och luften blev kyligare och renare. På en höjd av cirka 1200 m, i centrala Jotunheimen, var vår bilresa över och vi slog läger nära en sjö som tycktes fungera som en reservoar för det kalla och kristallklara vattnet som forsade ner från bergen som en högljudd och mäktig fors, innan den med o
Tanken var att påbörja aktiviteterna redan vid lunch, men då det finns motståndsmän i nästet som även jobbar hårt på lördagar så fick man senarelägga allt till eftermiddagen. Dagen skulle bjuda på både hård träning, bad och samkväm, allt i sommarsolens värme.
Efter att alla infunnit sig till mötesplatsen, vilken var ett utegym i närheten av skärgården, började man med lättare uppvärmning. Sedan varvades löpning runt en slinga med träning vid gymmets alla redskap. När alla kände sig tillräckligt utmattade i den stekande hettan tog man sig till en skuggig gräsmatta precis i närheten.
Här tränades både kondition och boxningsteknik i form av snabba slagkombinationer följt av armhävningar eller upphopp. Träningen varierades hela tiden och man bytte plats på de som slog och de som fick hålla mitsar. Efter vad som kändes som en kort stunds träning insåg man att aktiviteten redan hade tagit närmare tre timmar och därför avrundade man. Nu var det dags att bege sig längre ut mot skärgå
Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk.
Mina nästan sex år i kampen, både som aktivist och senare som chef först för ett näste och nu den danska grenen, har lärt mig mycket om det danska folkets upplösning och splittringen i den nationalistiska miljön. Klyftan mellan vanliga danskar är avgrundsdjup, en avgrund som bara på några få ställen kan överbryggas av svaga broar som bildats av själviska konsumentintressen eller naiva föreställningar om parlamentariska lösningar.
Avgrunden är djup och broarna över den måste sträcka sig ännu längre för att nå till nationalisterna. De ”vanliga” danskarna som helt enkelt följer med strömmen tycks för varje dag komma längre och längre ifrån varandra. I ett samhälle där den förda politiken uteslutande och helt och hållet leder till en förintelse av folket, följt av ett utmattningskrig mot moralen och de naturliga värdena, skulle en uppdelning i två läger vara en helt naturlig utveckling. Vi och de. Vi som kämpar och står för bevara
Som det tidigare rapporterats om hölls det ett firande i högtidlig gemenskap med tal av Simon Lindberg i Näste 5 samt ett firande med brännboll och fotokurs i Näste 6.
Firanden av olika slag i Nordiska motståndsrörelsens regi ägde också rum i ”Näste 18” (Näste 1 och Näste 8 tillsammans), i Näste 2 och i Näste 4. Nedan följer en sammanställd rapport från dessa.
Nationaldagsfirande och månadsmöte i Mälardalen
Näste 1 och Näste 8 firade traditionsenligt årets nationaldag tillsammans. Det blev en riktig hel- och familjedag i den västmanländska grönskan. Flertalet aktivister, medlemmar och stödmedlemmar åtföljdes nämligen av äkta hälft och barn, och en hel del sympatisörer hade slutit upp.
Efter avklarat månadsmöte grillades det köttstycken och ostar med mera. Maten avnjöts denna vältempererade solskensdag på filtar i gräset mellan gårdens hus.
Efter maten vidtog en fyrkamp mellan tre nästes- och åldersmässigt blandade lag. Grenarna var pilbågsskytte, jämfotah
Ursprungligen publicerad 2015-12-17.
Nordiska motståndsrörelsen är den enda radikala organisation i norra Europa som erbjuder ett realistiskt alternativ till det nuvarande system som bygger på mångkulturell finansiell kapitalism. Grunden till vår politiska modell är nordisk enighet.
Militärt och ekonomiskt samarbete – liksom kulturellt utbyte – har mellan de nordiska länderna funnits så länge som Norden varit bebodd, även om det skett avbrott och konflikter. Det gemensamma genetiska, historiska och kulturella arvet gör att ett stärkt samarbete mellan de nordiska länderna inte skulle leda till rivalitet mellan konkurrerande etniska intressen. Ofta varierar den genetiska sammansättningen bland människor mer inom ett visst nordiskt land än mellan de faktiska staterna.
Men även om den genetiska och kulturella grunden för en enad nationalsocialistisk nordisk stat är fast, kräver ett starkt samarbete gemensam lagstiftning och förenade ekonomiska intressen.
Redan nu finns det
Nationell blir man genom ”nationalisering”
Hitler inleder ämnet med en frågeställning. Han frågar sig hur många som verkligen har tänkt över uppkomsten av sin nationalism. De flesta nationella vet troligen redan vad som skiljer dem åt gentemot andra som inte har samma syn på världen. Hur deras egen syn på världen kom till kan dock i många fall vara ett mysterium.
Han fortsätter med ett försök till förklaring över denna framväxt. Efter en tids resonerande kommer Hitler fram till att nationalismen har sitt ursprung i kännedomen över ens eget folk och land. Med kännedom menas allt ifrån landets konst och kultur till individens barndomsminnen. Kännedomen måste i detta fall vara allomfattande och inkludera landets och folkets storhet i alla tänkbara områden.
Det som gör just kännedomen över ens folk och land så otroligt viktigt enligt författaren är att denna kännedom leder till något större. Den leder till att den berörda får en stark känsla av stolthet. Det är sedan
På kvällen 12 mars slöt kamrater i Näste 1 upp för månadsmöte och samkväm i form av bowling.
Under mötet sammanfattades den gångna månaden och man utvärderade en del av aktiviteterna.
När lite andra frågor var avklarade och mötet förklarats avslutat gick man över till kvällens sociala aktivitet, bowlingen.
Resultaten var kraftigt varierande och det märktes att det var amatörernas afton. Efter en timmes spel kunde en lycklig vinnare koras till kamraternas gratulationer.
En trevlig kväll där nytta och nöje förenades.
Lördagen den 5:e februari samlades medlemmar från Näste 5 med ett par gäster från Näste 1 vid Rämens nordligaste vik för att påbörja turen. Före den första genomgången förberedde samtliga sin utrustning inför den långa dag som stod framför dem.
När detta var klart samlade Fredrik Engman alla för en gemensam genomgång där han gick genom helgens upplägg. Den nyligen nämnda vildmarksansvarige beskrev hur helgen skulle bestå av tävlingar och utmaningar där motståndsmännen kunde samla ihop poäng. Med dessa poäng fick de deltagande möjlighet att tävla om en ärofylld förstaplats.
Den första tävlingen som stod på schemat var armhävningar. Samtliga gjorde så många armhävningar de kunde utan vila. När detta var klart blev allas packning vägd, detta var också en tävling där de med tyngst packning fick flest poäng. När de två första tävlingarna var klara tog alla på sig sin packning och väntade på order om avmarsch.
Poängsamlandet drogs igång med armhävningar.
Den marsch som sedan gick
För lite mer än tre år sedan byttes ledarskapet för Motståndsmedias videoavdelning ut och för två år sedan byttes även fotochefen ut. Detta kompletterades för cirka ett år sedan av tillsättandet av propagandachefen Andreas Holmvall. På denna tid har Motståndsmedia tagit enorma kliv framåt under det nya ledarskapet och har rekryterat flera nya medlemmar, i bokstavligt talat varje näste.
Detta har gett oss som organisation en avsevärt högre och jämnare kvalitet i all mediaproduktion som vi publicerar. Allt från video i världsklass till modern och snygg grafik som kan slå valfri medströms PR-byrå på fingrarna. Sist, men inte minst, har vi tagit mängder och åter mängder av riktigt bra foton på aktivister, aktioner, landskap och antagonister. Det är ett angenämt problem att ofta ha för många bra bilder att välja mellan när vi publicerar både kamprapporter och artiklar nuförtiden.
Med detta sagt har Motståndsmedia ett urval av bilder som vi vill lyfta från året som gått. Exempe
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
Den 25:e september 2021 var Nordiska motståndsrörelsen officiellt inbjuden till Bulgariens huvudstad Sofia. Organisationen BNS, Bulgariska nationella unionen, firade att de varit verksamma i 20 års tid.
Nordiska motståndsrörelsens svenska gren kunde närvara vid firandet. Nästeschefen Pär Sjögren överlämnade ett dokument, signerat av Motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg, som gratulerar och berömmer BNS för deras ihärdiga arbete. Nordfront har även rapporterat om besöket som skedde i BNS huvudkvarter.
BNS hade till denna dag framställt en välillustrerad tjugoårsbok. Inbjudna utländska gäster som erhöll boken kunde genom bildernas egna berättelse få en ledtråd om vad författarna beskriver med kyrilliska bokstäver. Det kanske kan vara ännu ett skäl till att studera språket. Själv kunde jag, på bulgariska tacka mina vänner för boken: ”Blago daria” (tack så mycket)!
Även om firandet av BNS var huvudpunkten på resan så erbjöd vistelsen i Bulgarien flera unika upplevelser.
