Skip to content
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Det talas mycket i våra led om revolution. Vi ska ta makten och befria Norden. Nordisk revolution – utan pardon! Men det talas inte lika ofta om hur vi nationalsocialister ska kunna befria Norden. Vi har utsatts för massiv repression från både systemet och IT-jättarna som kraftigt decimerat vår förmåga att nå ut och växa.
I en artikel på Nordfront berörde Max Rosenfors denna fråga [Artikeln bemöttes också av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och går att läsa här]. ”Är det ingen som har en plan?”, undrade Rosenfors i en ganska defaitistisk anda och menade att den nya, totala censuren är tämligen hopplös och svår att se förbi.
Jag tänkte i denna artikel delge mina tankar i ämnet. Detta är ingen ”officiell plan” för ett maktövertagande eller någon strategi som antagits av någon särskild grupp eller organisation. Det är istället bara just hur jag själv föreställer mig att en befrielse av Norden kanske kan gå till
I och med terrorattacken i Frankrike tidigare i veckan då en syrier, hemmahörande i Trollhättan, knivhögg flera barn och vuxna i en lekpark, så beslutade Näste 2 att ställa in kampsportsträningen och istället ha ”skydd och avväpning utav kniv” på agendan.
Samlingen blev i en skogsglänta i Bohus och man gick igenom steg för steg hur man parerar kniv och batong, samt hur man på bästa vis attackerar tillbaka utan att riskera att skada sig själv. Träningen varade runt 1,5 timme och alla var nöjda efteråt.
”Skydd och avväpning” kommer att bli ett återkommande inslag i Nästets träningsrutiner.
Om du är intresserad av att delta, skicka in en ansökan.
I dagarna utkom en forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på 161 sidor med titeln Myndigheternas förutsättningar att arbeta mot våldsbejakande extremism och underrubriken En utvärdering med Nordiska motståndsrörelsen som belysande exempel. Rapporten har författats av Anders Strindberg och Victoria Enkvist efter att bland annat ha haft djupa samtal och intervjuer med Nordiska motståndsrörelsens ledning. Rapporten som det arbetats på under åtminstone något års tid är beställd av den statliga myndigheten Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), men med innehållet färdigt och publicerat är det ändå tveksamt att den kom att bli vad dessa hade hoppats på.
Det som ganska snabbt slår en som läsare av rapporten är nämligen att den är förvånansvärt objektiv, på ett vis som man borde kunna förvänta sig att all forskning skulle vara, men som i verklighetens 2023 istället utgör undantag och kanske framförallt när det kommer till kontroversiella politiska ämnen.
Översatt från Nordfront.dk.
Det har under lång tid pågått en debatt i den nationella rörelsen om hur vi bäst kan nå våra mål. Det är en debatt som varit särskilt het i USA, men den dyker upp då och då även här i Sverige och de andra nordiska länderna. I den här artikeln ska jag försöka förklara de två perspektiv som dominerar denna debatt, som jag menar kan klassificeras som infiltration som det första och revolution som det andra, och sedan ska jag delge mina tankar i frågan. Jag kommer inte att dölja det faktum att jag tror att revolution är den enda vägen framåt, men jag kommer ändå försöka att göra mitt bästa för att också ge en ärlig bild av och lyfta fram de starkaste argumenten också för infiltration.
Innan vi kan diskutera vilken strategi som bäst uppnår våra mål måste vi vara tydliga med vad våra mål är. Så vad är målet? För Nordiska motståndsrörelsen är svaret väldigt enkelt, att realisera innehållet i Vår väg. För att göra det mer allmänt, så att det bättre beskriver d
Fredagen den 14 april deltog en handfull aktivister från Näste 1 i en antisionistisk manifestation utanför Israels ambassad i Stockholm, vilken anordnades av palestinska och persiska grupper, för att visa sitt stöd för ett fritt Palestina och mot terrorstaten Israel.
Med den svenska, finska och Motståndsrörelsens fana i fronten, klev uniformerade kamrater in på Norra begravningsplatsen, tätt följda av civilt klädda medlemmar och utomstående sympatisörer. En blombukett lades ned vid graven och kamraterna med fanor ställde upp på bägge sidor om gravstenen.
Som alltid hölls ett anförande om Cuulas liv som nationalsocialist, hans tid som aktiv i NSAP och SSS, och hur han trots faran det innefattade tog beslutet att frivilligt ansluta sig till kriget mot bolsjevismen, för att han ansåg att Finlands sak var hans.
Jag skulle vilja påstå, att hedrandet av Hallberg-Cuula inte enbart handlar om personen utan även en hel del om moralen, hjältemodet, kamplusten och viljan.
Talet tog även upp vikten av att hedra Gösta Hallberg-Cuula och andra fallna hjältar, och med detta erinras av att kampen i framtiden kommer kräva mer än ord, och även att fienden är densamme då som nu. Kamraterna på plats frågades av talaren om de likt Cuula hade offervilja
Natten till fredagen den tredje mars, begav sig medlemmar ur Kampgrupp 701 ut i centrala Vetlanda för att uppmärksamma årsdagen av det hemska terrordådet som afghanen Tamim Sultani utförde den 3 mars 2021. Sultani knivhögg sju personer som skadades allvarligt.
Under natten målades svenska flaggan vid stationen, Willys, Storgatan och Stortorget, alla platser där några av Sultanis offer skadats. Även teaterblod hälldes ut över flaggorna som en symbol för det svenska blod som ännu en gång spillts på mångkulturens altare.
Utanför kommunhuset hängdes till sist en docka föreställande Tamim Sultani i en lyktstolpe.
Trots den sena tiden var det ändå en del bilar och cyklister ute, men medlemmarna lyckades trots detta smärtfritt att få dit sitt budskap och utan några komplikationer.
Syftet med aktionen var att påminna Vetlandas befolkning om terrordådet eftersom det allt för ofta glöms bort för fort när rasfrämlingar attackerar svenskar. Motståndsrörelsen glömmer och förlåte
Nedan finns länkar till mina tre artiklar med utdrag ur Greenpilleds version av Min kamp och under varje utdrag radar jag upp ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar kommer att vara direkt kopplade till artiklarna och dem sidor de behandlar. Tanken är att de läsarna som vill ska kunna använda sig av frågorna för att på ett lättare sätt kunna bearbeta sidornas innehåll.
Sida 32-38
Den, som inte själv känner ormen klämma om sin hals, kommer aldrig att göra bekantskap med dess gifttänder. I annat fall blir resultatet endast ytligt svammel eller förljugen sentimentalitet. Båda är skadliga. Det ena, då man aldrig förmår tränga till problemets kärna och andra, då man förbigår det väsentliga. Jag vet inte vad som är mest ödesdigert: ett nonchalerande av den sociala nöden, som majoriteten av de av lyckan gynnade och de, som själva arbetat sig upp dagligen ses göra, eller den lika högmodiga som ofta påträngande taktlösheten och det alltid nådiga sättet att vara nedlåtande,
På grund av Israels nyligen utfärdade förbud mot den palestinska flaggan och terrorstämplandet av ett antal civila organisationer, så beslutade sig Motståndsrörelsen för att öppet visa sitt förakt mot detta och samtidigt tydligt meddela vad man tycker om Israel.
Kamrater tog sig till centrala Stockholm, där Israel har sin ambassad, men man hann inte ens korsa gatan framför ambassaden innan statens knektar dök upp och ivrigt ville veta vad det var som skulle hända. Dessa höll sig dock sedan bara i närheten och iakttog.
Samtidigt dök en förbipasserande troligtvis judisk man upp. Han var först väldigt nyfiken på varför kamraterna stannat just där och sedan uttalade han sitt stora missnöje över det som skedde – med mobilen i högsta hugg.
Den förmodade juden inbjuds att också komma och torka av sina skor.
Man ställde upp utanför ambassaden med Motståndsrörelsens fana i vinden. Dagen till ära hade man också fått tag på en israelisk flagga som fick agera dörrmatta.
En ak
Alternativmedian Nya Dagbladet krävdes av sin bank, Länsförsäkringar Bank, på underlag för 269 olika transaktioner och i väntan på detta stängdes kontot som tidningen haft i flera år. Det hela sker i enlighet med lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism – ett verktyg som bankerna ofta nyttjar för att tillsammans med den politiska makten försöka tysta politiskt inkorrekta aktörer såsom media och politiska organisationer.
Nya Dagbladet har nu lämnat in underlaget på flera hundra sidor till sin bank, men har fortfarande inte fått tillbaka sitt konto och har också problem med att öppna konto hos andra banker, vilket gör att man nu har problem att betala nödvändiga utgifter för tidningen trots att man egentligen har de likvida medlen. Situationen har försatt tidningen i ett allvarligt läge och man ber nu om donationer för att kunna undvika konkurs.
Skärmdump från nyadagbladet.se.
I fredags överförde Nordiska motståndsrörelsen 10 000 kr till tidningen Nya Dagbladet
I måndags publicerades en omfattande artikel som sammanställde Nordiska motståndsrörelsens fantastiska kampår i Sverige 2022.
Årsrapporter har också publicerats av Motståndsrörelsen i Norge, Danmark och på Island där också flera riktigt lyckade aktioner genomförts under året. Nedan följer en kort summering av dessa för den som inte orkar, vill eller kan läsa dem i sin helhet på de respektive sidorna.
Norge
Under arbetarens högtidsdag den 1 maj genomfördes förutom offentlig banderollaktion och släpvagnsaktivism också lyckade torgmöten i både Kongsvinger och Elverum. Rikschefen Tommy Olsen höll tal och i Elverum var fackpamparna från LO bestörta över att Nordiska motståndsrörelsen ”kuppat deras dag”.
På ursprungsbefolkningens dag monterades bland annat specialtillverkade metallskyltar upp på flera platser, en sinnrik aktivistidé som senare kom att genomföras flera gånger under året och som systemet fått använda stora resurser för att lyckas plocka ned igen. I lokalmedia
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Månadens bästa aktioner:
30 november i Stockholm med tal av Simon Lindberg.
Hedrande av Daniel Wretström – Torgmöte och banderollaktion i Västerås.
”Finland vakna” – demonstration i Helsingfors med deltagande av Motståndsrörelsen.
Månadens ”shoutout”:
NS-tomten som delade ut klappar till vita barn under organisationens julfirande i Skellefteå.
Aktivisterna i tomteluva som delade ut klappar och flygblad på Odense julmarknad.
De nationella som kommer ut som nationella från tomtepartiet Sverigedemokraterna och i denna artikel får tips på hur.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
På sightseeing utanför Stockholms synagoga.
Månadens nyhet:
Motståndsrörelsen.se inför rätta för bild på förintelselaser.
Månadens läsning:
Hårda tider skapar starka aktivister.
Är Nordiska motståndsrörelsen terrorister?
Intervju med SD-politikern som anslöt sig till Motståndsrörelsen.
Månadens tittning:
Månaden med
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Max Fagerstedt, tidigare SD-topp i Boxholm, Östergötland – nu medlem i Nordiska motståndsrörelsen, berättar här öppenhjärtigt om sig själv och om bakgrunden till sitt byte av organisatorisk hemvist. Den förre kommunpolitikern reflekterar över utvecklingen av det parti som han nu har lämnat och berättar lite om sitt nya liv som organiserad motståndsman.
För läsare som kanske inte känner till dig, vill du göra en kort presentation av dig själv?Jag heter som sagt Max Fagerstedt och är en 24-årig man från Östergötland. Här bor jag tillsammans med min sambo som är känd från de livsfarliga kravallerna i Oslo samt våra två katter, vilka än så länge inte är uthängda för nationalsocialistiska sympatier.Den period förra månaden då pressdrevet mot dig och din sambo pågick som värst och du själv hängdes ut i lögnmedier var samtidigt den då du blev medlem i Nordiska motståndsrörelsen och lärde känna nya kamrater. Det måste ha varit en hektisk period för er båda? Känner ni nu att ni har lämnat de
