Skip to content
Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk.
För drygt 8 månader sedan lämnade jag tillfälligt kampen, min familj och min vardag för att avtjäna ett fängelsestraff för ett brott jag blev oskyldigt dömd för. Jag släpptes nyligen och är nu tillbaka hemma med min familj som en starkare och klokare människa.
En sak man verkligen får lära känna i fängelset är systemets paranoida förhållande till nationalsocialismen och de som kämpar offervilligt för kampen. Redan innan mitt fängelsestraff startade yttrade sig systemets paranoia när normal praxis frångicks genom att jag blev placerad i ett högriskfängelse istället för på en öppen anstalt. Högriskfängelserna är under ordinära omständigheter menade för de som ska avtjäna 5 år eller mer.
Ganska snart efter min ankomst till Kragskovhedefängelset fick jag besked om att jag nog inte ska räkna med att bli utsläppt på varken permission eller skyddstillsyn, vilket ytterligare pekar på systemets paranoia gentemot nationalsocialismen och hur man
Aktivister och medlemmar begav sig tidigt på morgonen till lokalen för att hinna med alla förberedelser innan gästerna anlände. Kökslaget arbetade febrilt med att få den kopiösa mängden julmat lagad, medan andra dukade i ordning och dekorerade lokalen.
När det mesta hade blivit färdigställt och övriga nästeskamrater anlänt, så passade man på att hålla ett månadsmöte. Strax efter att det avslutats så började gästerna trilla in en efter en och trevliga samtal fördes medan man drack glögg och väntade på att övriga skulle anlända.
När den sista bilen slutligen anlänt så hade en omfattande hunger hunnit byggas upp bland de väntande, som ytterligare förstärktes av de ljuva dofter som emanerade ur köket. När det så slutligen utannonserades att det var dags att inmundiga maten, möttes detta av stor glädje från sällskapet.
Ingen blev nog besviken på utbudet av mat, då inga utgifter besparats och julbordet innehöll allt man kan tänkas önska sig på ett julbord, inklusive den obli
Detta var den 26:e november och då ställde aktivister och medlemmar upp på olika platser vid köpcentrumet Överby i Trollhättan. Besökarna var som väntat väldigt många och det var kö in till köpcentrumets område redan ett par kilometer innan avfarterna.
Budskapet som delades ut i form av flygblad var en frågeställning kring vad som egentligen givits till det svenska folket av politikerna, samt med en uppmaning att revoltera mot dessa lögnaktiga förbrytare.
Även om en stor del av besökarna på plats var alldeles för stressade över att spendera pengar på överflödiga materialistiska saker, så var ändå en hel del intresserade av att också ta emot flygblad eller diskutera med aktivisterna på plats.
Tre stycken afrikanska ungdomar stod i över 30 minuter och försökte argumentera över sin rätt att få stanna kvar i Sverige. En av afrikanerna ansåg att eftersom en av hans förfäder hade svenskt påbrå, är han därmed lika ”svensk” som vem som helst.
Nästeschef Mattia
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Äntligen var det dags! Jag hade väntat på denna tillställning sedan kamphelgen i Stockholm då jag såg Martin Saxlind, Årets nordman 2020 göra processen kort och snabb med en nästeskamrat. Jag såg hur kamraten, som för övrigt är en bra boxare, blev riktigt vimmelkantig och till slut så fick kampen avbrytas och Saxlind stod som segrare.
Givetvis var årets upplaga av Organisationsdagarna mer än att bara slå kamrater, men för mig personligen var detta en viktig del och jag kan såklart bara återge min egen bild och upplevelse kring det hela och det tänkte jag försöka göra i denna text.
Det kan ta lång tid att färdas med bil i vårt avlånga rike och resan som skulle gå mot Småland var sannerligen lång, men jag såg ändå fram emot att tillbringa flera timmar i bilen. Jag skulle även få ansvara för att större delen av medlemmarna från Näste 1 möttes upp på en samlingsplats och delades in i bilarna.
Som vanligt när man ser fram emot något och är eggad så blir det lite svårt att sova. Nä
För att läsa en rapport från helgen kan du klicka här.
Samtliga bilder får i oredigerad form spridas fritt, förutsatt att Motståndsrörelsen.se anges som källa.
Mycket god mat serverades till de närvarande.
Andreas Holmvall höll i en workshop om användande av Photoshop.
Och Max Rosenfors höll i en om bokföring.
De våghalsiga fick lära sig att repellera ned från en hög klippa.
Holmvall höll ett föredrag som bland annat bjöd på högläsning från en tidlös klassiker.
Årsrapportering av nästeschef Daniel Byström.
Ett mycket kraftfullt brandtal framfördes av Sebastian Elofsson.
Den andra dagen inleddes med ett hårdare träningspass.
Information från riksrådet.
Höjdpunkten för många den andra dagen var den mycket intensiva boxningsturnering som anordnades.
Blodvite uppstod mer som regel än undantag.
Segrande ur de blodiga slagen klev Pär Sjögren.
Andra helgen i november anordnades den årliga traditionen Organisationsdagarna av Nordiska motståndsrörelsens sjunde Näste. Upplägget detta år skilde sig något från föregående då det skulle komma att fokuseras mer på de personliga kunskaperna hos den enskilda medlemmen.
Vid ankomst till lokalen välkomnades deltagarna av konferencier och tillika nästeschef Hampus Maijala som gick igenom regler och upplägg för helgen, innan Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg välkomnades upp på scen för att hålla ett tal.
Hampus Maijala var konferencier.
Lindberg förklarade parollen bakom helgen; Seger i valkampen, där han på förhand utmålade Nordiska motståndsrörelsen som segrare i valkampen 2022 och detta alldeles oavsett hur många röster man får eller inte får och även om man ens ställer upp eller inte – att organisationen oavsett kommer synas och höras, sprida sina idéer och rekrytera nya medlemmar och således segra. Han talade också bland annat om lättja och defaitism,
I lördags förra veckan blev flera medlemmar i Näste 7 delgivna misstanke om förberedelse till grov skadegörelse i samband med att de blev stoppade av polisen när de åkte bil. Polisen beslagtog alla banderoller, affischer, klistermärken, flygblad i bilen och dessutom även ett exemplar av skriften Vår väg.
Man kan leka med tanken på hur reaktionen från samhället hade varit om polisen hade agerat på samma sätt mot exempelvis Socialdemokraterna. Säg att en bil med fyra socialdemokratiska partimedlemmar blir stoppad av polisen, föraren blir ombedd visa körkort och blåsa i nykterhetskontroll. Så långt är det kanske inga konstigheter, men säg att polisen sedan kallar på förstärkning, kräver att samtliga i bilen ska kliva ur för att bli visiterade, och att de sedan genomför husrannsakan i bilen, tar alla flygblad, affischer och annat partimaterial i beslag, och sedan delger de socialdemokratiska partimedlemmarna misstanke om förberedelse till grovt brott, enbart på grund av partimaterialet
Lördagen den 6:e november genomförde Näste 2 aktivisttest och ett månadsmöte strax utanför Kungälv.
Man startade med aktivisttestet och flera hade avsevärt förbättrat sina resultat sedan föregående tillfälle.
Innan månadsmötet officiellt drog igång grillades det hamburgare.
Under månadsmötet gick nästeschef Mattias Sigvardsson igenom föregående och kommande månad, samt direktiv från riksrådet.
Månadens bästa aktioner:
Nationalsocialistisk laser mot den internationella och högbevakade Förintelse-konferensen i Malmö.
Motståndsrörelsen på Stockholm Marathon.
Rejält med folk uppmärksammade Motståndsrörelsen på Strängnäs marknad.
Månadens ”Shoutout”:
Daniel Gerdås, chef för Näste 3, här när han håller tal under en offentlig aktion i somras. Har under oktober visat att han inte bara är chef för Nordens kanske mest innovativa näste, utan också att han är en god skribent.
Hampus Maijala, chef för Näste 7, utanför rättssalen i Falun. Har under oktober stått åtalad för hets mot folkgrupp efter att han offervilligt tagit sig på rollen som ansvarig utgivare för motståndsrörelsen.se. Det i kombination med att han leder ett av Nordens mest aktiva nästen gör att han förtjänar att omnämnas här.
Pär Sjögren, chef för Näste 5, här i Bulgarien för att representera Motståndsrörelsen under den bulgariska nationella organisationen BNS 20-års-firande. Förutom att v
Ingen kan ha undgått alla de klimatlarm vi dagligen matas med. ”Vi har 10 år på oss att vända utvecklingen innan det är försent, glaciärerna smälter, jorden blir varmare för var dag som går, golfströmmen kommer stanna, stora delar av jorden kommer bli obeboelig, öknarna breder ut sig, Arktis smälter och havsnivån kommer stiga flera meter”.
Nya hot, krav och påtryckningar haglar. Miljarder spenderas på ny teknik, forskning och projekt. Alla som ifrågasätter någonting klistras på epitetet ”klimatförnekare”, ett skällsord i klass med rasist eller förintelseförnekare, och tystas effektivt. Klimathotet är idag enligt de styrande den allra största politiska frågan och är dessutom en väldig ekonomisk vinstaffär för mängder av olika intressen. Som av ett sammanträffande går även klimatfrågan hand i hand med flyktingvurmandet och kampen mot rasismen. Kändisar och politiker tävlar i vem som kan vara mest ”radikal” i klimatfrågan för att så få så mycket uppmärksamhet s
Det har de senaste dagarna på Nordfront publicerats två utmärkta artiklar. Den ena artikeln, ”När kollapsen kommer går jag med” där Karl Folkesson kommenterar fenomenet med sympatisörer som väljer att inte gå med i Nordiska motståndsrörelsen utan avvaktar tills kollapsen kommer och den andra artikeln, ”Vem är nationalsocialist” där Marcus Hansson argumenterar för att man inte kan vara nationalsocialist om man väljer att inte organisera sig. Jag vill med denna artikel komplettera dessa två bemötanden med ett eget.
Jag har under en längre tid följt kommentarer på Nordfront, på Nordfronts fristående chattgrupp på Telegram och på andra plattformar och har under flera år pratat med många rekryter och sympatisörer. Jag har nog hört de flesta ursäkter och undanflykter till varför de väljer att inte gå med i Nordiska motståndsrörelsen. Nästan samtliga grundar sig i en enda sak.
De ursäkter man får höra är ”Jag stödjer er men…”, ”Om Motståndsrörelsen bara förändras på det här sättet̷
Den 25:e september 2021 var Nordiska motståndsrörelsen officiellt inbjuden till Bulgariens huvudstad Sofia. Organisationen BNS, Bulgariska nationella unionen, firade att de varit verksamma i 20 års tid.
Nordiska motståndsrörelsens svenska gren kunde närvara vid firandet. Nästeschefen Pär Sjögren överlämnade ett dokument, signerat av Motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg, som gratulerar och berömmer BNS för deras ihärdiga arbete. Nordfront har även rapporterat om besöket som skedde i BNS huvudkvarter.
BNS hade till denna dag framställt en välillustrerad tjugoårsbok. Inbjudna utländska gäster som erhöll boken kunde genom bildernas egna berättelse få en ledtråd om vad författarna beskriver med kyrilliska bokstäver. Det kanske kan vara ännu ett skäl till att studera språket. Själv kunde jag, på bulgariska tacka mina vänner för boken: ”Blago daria” (tack så mycket)!
Även om firandet av BNS var huvudpunkten på resan så erbjöd vistelsen i Bulgarien flera unika upplevelser.
Planen var att alla skulle vara på plats tidigt och redo för månadsmötet som skulle starta när klockan slagit 12. Dessa planer grusades ganska snabbt när platsens avlägsenhet och svåråtkomlighet blivit uppenbar för de olika bilburna sällskapen som under växande frustration försökte navigera längs ett myller av snirkliga grusvägar, djupt inne i skogen, med hjälp av GPS och kartor sökandes efter platser som i vissa fall inte ens var utmarkerade på kartor. De förvirrande vägarna gjorde att det inte ens var helt enkelt för personer som tidigare besökt platsen att hitta fram i tid.
Målet var att alla skulle ta sig till foten av berget Vithatten, och den gård som är belägen där. Detta berg har länge varit föremål för lokala sägner och skrock. Berget i allmänhet, och gården vid dess fot i synnerhet, sägs vara kraftigt hemsökt av spöken. Detta i kombination med den oerhört vackra utsikten från toppen har gjort det till en populär plats att besöka och det har till och med skrivits böcker om
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
