Skip to content
Kristianstad har under den senaste tiden drabbats hårt av den ökande mångkulturella brottsligheten som breder ut sig över Sverige och övriga Norden på grund av politikernas folkförräderi. Svenskar boende i Kristianstad vågar inte längre gå ut efter allt som skett. Dödsskjutningar, ett bibliotek som tvingades stänga ned efter vandalisering, en psyksjuk syrier som kidnappade och torterade ett tidningsbud, bomber som har briserat och en 60-årig kvinna som sköts ned när hon skulle lämna posten är endast några av de saker som skett den senaste tiden.
Medan partierna i riksdagen kommer med floskler om integration och höjda eller sänkta skatter så tar Motståndsrörelsen till gatorna för att påminna svenskarna om att ”Det här är vårt land!”.
Med uppbackning från Näste 7 ställde man ståtligt upp sig på ett av de större torgen i Kristianstad centrum för att dela flygblad och hålla tal. På plats fanns även Sverigedemokraterna och Me
Av en slump kom jag att lyssna på en radiointervju med den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Ali Esbati häromdagen. Intervjun handlade egentligen om hans upplevelser med Anders Behring Breivik på den norska ön Utöya för tio år sedan. Om detta tänker jag dock inte orda något.
Ali Esbati. Foto av Jessica Segerberg.
Nej, det kontroversiella som fick mig att fatta tangentbordet för att skriva denna artikel hade inget alls med Breivik att göra utan det var istället den ogenerade marxism som Esbati gav uttryck för i slutet av intervjun. Han menar där att samhället måste leta likheter istället för skillnader mellan människor och att den likheten vi kan finna mellan oss alla är att vi alla VILL ha det samma; trygghet för våra barn och att få leva i välfärd. Den likheten, den VILJAN, det är vad som ska styra politiken, samhället och landet.
Vi ska alltså inte på något vis se vad folk kan bidra med eller vad de faktiskt har rätt till, utan bara efter vad de VILL ha. Marxism till och
I augusti samlades delar utav Nästets medlems- och aktivistkader i Mellsta utanför Borlänge för att ha en gemensam kampdag. Både en banderollaktion och aktivisttestet genomfördes.
I onsdags dömdes tre medlemmar från Nordiska motståndsrörelsen för att ha ”vanhelgat” minnesmärken för romer i Skåne. Det låter ju såklart jättehemskt, särskilt som det i media beskrivs som om de skulle ha skändat gravar eller något liknande. En del hoppas säkert på att Nordiska motståndsrörelsen nu ska gå ut i ett pressmeddelande där vi tar avstånd från aktionen. Eller att vi väljer tysthet utåt men uteslutningar och repressalier internt.
Problemet är bara att ingen av dem gjorde något fel.
Förutom att åka fast.
Låt oss titta på vad som verkligen hänt. Tre personer från Nordiska motståndsrörelsen har begett sig till Bromölla och Kivik där de (i vart fall enligt domen) vandaliserat ett minnesmärke för romer. Faktaskyltar bröts loss och märket sprayades med orden ”Nej ut”. Vid märket placerades en skylt med texten ”Här borde det stått en staty tillägnad det nordiska folket” med en Tyrruna nedsatt i marken.
Ja, det är olagligt med vandalisering. Men det är fortfarande mo
Söndagen den 5 september bjöd på strålande solsken när medlemmar från kampgruppen i Näste 7 delade flygblad i Nässjö. Man passade även på att smycka stadsbilden med klistermärken.
En trevlig ung mamma som var ute med sin dotter påträffades. Hon påtalade att motståndsmännen gör ett viktigt jobb med att upplysa folket om vilka som kontrollerar finansvärlden, FN, EU och media.
Ett trevligt samtal som fick avsluta den politiska aktiviteten för denna dagen.
År 2018 förbjöds Nordiska motståndsrörelsen i Finland efter att ett kryphål i föreningsfriheten nyttjats på ett fult sätt av den finska polismakten. Med det förbjöds organisationen också att arrangera någon demonstration på den finska självständighetsdagen – något som vid detta laget var tradition sedan flera år tillbaka. Även om mycket i domen var oklart då (och en del faktiskt fortfarande än idag är luddigt) och öppet för tolkning tydde också en del uttalanden som gjorts av polisen på att tyrrune-fanan förbjöds att användas organiserat i samband med förbudet av Motståndsrörelsen.
Istället för att gå i förbjudna Motståndsrörelsens tåg den 6 december uppmuntrades alla före detta medlemmar och sympatisörer att sluta upp på den organisations-obundna nationalsocialistiska demonstrationen som gick under parollen ”För frihet!”. Längst fram i tåget där det brukat vara tyrrune-fanor under Motståndsrörelsens demonstrationer användes det under den oberoende nationalsocialis
Månadens bästa aktioner:
Årets Nordendagarna var enligt många de mest lyckade i organisationens historia. Här när Fredrik Vejdeland håller tal.
Omfattande aktivism i flera städer i Näste 2 under kampanjen Nordisk kvinnofrid. Här torgmöte i Strömstad.
Ursprungsbefolkningens dag uppmärksammad med aktivism i Norden och världen. Här offentlig broaktion i Bergen, Norge.
Månadens ”Shoutout”:
Motståndsrörelsens fotografer och bildredigerare under Nordendagarna.
Nordisk Radio för den professionella radio-dokumentären om Nordendagarna.
Skribenten Kristoffer Boström, bland annat för det förträffliga personliga reportaget från Nordendagarna.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Ännu en fantastisk bild från Nordendagarna.
Och bara en bild till då från Nordendagarna... Nu blir det inga fler även om det finns många till som förtjänat att omnämns här.
Månadens nyheter:
Nordfront 2.0 lanseras.
Motståndsrörelsen hyr lokaler under falskt flagg!
Här kommer det sjuttiosjätte avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Semester och kamp under sommarenLindbergs betraktelse: Nytt nordiskt liv – naturens mirakelPåståendet: ”Pumpa ut en massa vita barn och lämna dem här och där.”Ideologisk/taktisk fråga: Barn som biologisk krigföring
Diskussionsunderlag:
Nytt nordiskt liv – naturens mirakel
Ledarperspektiv #57:Nationell barnuppfostran, minderåriga rekryter och sociala medier
Vår väg, punkt 7
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Lördagen den 28:e augusti samlades Näste 3 tidigt för att förbereda kräftskivan som skulle ta plats senare under dagen. Man pyntade i typiskt tema och fixade iordning borden samtidigt som kökslaget gjorde iordning maten.
När alla väl var på plats hälsade konferencieren Marcus Hansson deltagarna välkomna och informerade om dagens upplägg innan kräftorna serverades. Förutom kräftor serverades även andra klassiska kräftskive-specialiteter som exempelvis Västerbottenpaj och räkor.
Inbjudan till dagen hade skickats ut också till de närliggande nästena och även till en del sympatisörer och stödmedlemmar, vilket gjorde att det var mycket folk på plats.
Efter maten spelade de som ville brännboll och sköt med luftgevär samtidigt som efterrätten dukades upp.
Man kunde som efterrätt välja mellan flera olika kakor av alla dess former och även fem stycken olika hembakade tårtor som uppskattades mycket av samtliga.
Senare in på kvällen umgicks det i goda kamraters lag
Vid detta laget är det nog få av våra medlemmar och trogna sympatisörer som missat att jag blivit far för fjärde gången. Mitt lilla perfekta gossebarn är nu två veckor gammal.
Kanske tänker någon som inte har några barn ännu, att om man har tre barn sedan tidigare, är det inte längre så speciellt att bli förälder igen. Kanske tänker någon annan att det inte är så speciellt att bli far överhuvudtaget, utan att det mer är för modern det är något extraordinärt. Jag hävdar att bägge dessa har väldigt fel.
En trött far med sin lika trötta son, här bara tre timmar gammal.
Jag kan såklart bara utgå ifrån mitt personliga perspektiv, för kanske är det inte precis likadant för alla fäder, men för mig är det i varje fall helt obeskrivligt fantastiskt och speciellt. Varenda en av mina barn är unika och när jag nu blivit far för fjärde gången känns det i många avseenden som jag blivit far för första gången – trots att det är fjärde gången i mitt liv jag känner så.
Givetvis har man lärt
Näste 2 har under året genomfört en serie av vandringar längs Bohusleden. Den 20-23 augusti skulle allt vi lärt oss och övat på sättas på prov.
De samlades vid åtta-tiden på fredagsmorgonen i utkanten av Uddevalla. Det som låg framför oss var en lång vandring på 12 mil. Spända och redo inför det kommande äventyret packade vi ur bilarna och en sista gång kontrollerade alla sin packning innan det bar av in i skogen.
Ryggsäckarna landade vid startpunkten på mellan 15-20kg för de flesta skulle det komma att börja ogillas starkt efter ett par mil in på marschen. Flera upptäckte i efterhand att jag packat betydligt mer mat än vad jag behövde och därför släpade på strax över ett kilo helt överflödig vikt. Ett kilo under dessa förhållanden är mycket mer än det kanske låter.
De första kilometerna gick väldigt lätt, kanske för att man mentalt redan ställt in sig på slutmålet och rent av i huvudet slutfört utmaningen. Hela första dagen fortsatte i samma spår. Först efter ungefär två mil
Vi har den senaste månaden översatt och publicerat två artiklar av den norske skribenten Russleman:
Det finns ingen rätt tidpunkt att ansluta sig till kampenNationella borde inte ha övertro på det parlamentariska arbetet
Även om jag finner bägge dessa artiklar mycket läsvärda och i stort håller med om innehållet, finns det också en gemensam del i de bägge som jag eventuellt, beroende på om Russleman utelämnat detta medvetet, inte håller med om och därför tycker förtjänar en egen artikel. Det är synen på judarna som ett föredöme för vår kamp som manifesteras exempelvis i dessa bägge citat från de bägge artiklarna:
Som vita har vi en sak att lära oss av judarna och det är folklig organisering. Genom att se till att en klar majoritet av deras befolkning har varit politiskt aktiv har denna lilla grupp kunnat ta kontrollen över väst, men det enda skälet till att de har lyckats är att de är ensamma om att spela på denna nivå. Om vita började spela samma spel (som nationalsocialister
Foto: Säljesta bygdegård. Kjell Jönsson/Wikimedia.
Alltid samma modus operandi från en vidrig journalistkår som naturligtvis mycket väl vet varför dissidenter inte alltid kan hyra lokaler i eget namn – och som i allra högsta grad är en del av problemet.
Poängen media vill göra med dessa artiklar är att ingen vill hyra ut till Nordiska motståndsrörelsen och att organisationens medlemmar är klandervärda som måste ljuga för att hålla möten. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut.
Varför hyr vi lokaler under falsk flagg?
Då inte alla är vaccinerade mot medias lögner, halvlögner eller utelämnande av relevant information, vill vi klargöra följande om varför vi ibland hyr lokaler under så kallad falsk flagg:
1. Det finns ingen som helst anledning att i förväg tipsa systemet och dess affilierade grupper – vare sig det handlar om polisen eller extremvänstern – var vi ska befinna oss.
Det är en tråkig verklighet vi lever i där polismyndigheten, vars högsta chefer är korrupta
Nordendagarna 2021 ägde rum efter en period då prövningar blandats med framgångar – såväl för organisationens del som för den nationella rörelsen överlag. I denna artikel presenterar jag några valda inslag och personliga reflektioner över Nordendagarna 2021. Den som önskar en mer helomfattande och objektiv redogörelse för årets Nordendagar hänvisas till rapporten därifrån.
Deltagarantalet var i år högt, om än inte det högsta under firandets historia. Stämningen och kampandan slog däremot – både enligt mig själv och flertalet tillfrågade deltagare – topprekord!
Ett annat glädjeämne var att trenden ”Barnens Nordendagar”, som inleddes på allvar förra året, höll i sig även i år, då de många närvarande barnen verkligen tog plats, aktiverades på olika sätt och uppenbarligen stortrivdes. Glädjande var även att en hel del nationella som inte är anslutna till organisationen valde att delta.
Årets upplaga kom annars att präglas stort – förutom som väntat av tävlingen Åre
