Sökresultat för: En andra chans

Då vi i Näste 3 hade ett stort antal mil framför oss till platsen för Aktivistdagarna bestämdes det att vi skulle köra upp under fredagen för att få några timmars sömn innan lördagens program. Vi mötte upp varandra och begav oss iväg på resan norrut. Jag ska inte tråka ut er med att skriva om hur många pauser för bensträckare och tankningar vi tog. Däremot kan jag berätta att en grupp rasfrämlingar under ett kortare stopp vid en bensinmack blev tillsagda att genast sluta upp med att snatta från godishyllorna. Utan att gå in för mycket i detalj så tror jag de förstod budskapet och förhoppningsvis ingöt vi lite mod i butikspersonalen så de på egen hand, när något liknande sker igen, vågar säga ifrån. Efter den långa bilfärden, där förväntningarna inför den kommande helgen steg efter hand som vi närmade oss slutdestinationen, svängde vi äntligen upp till den vackra byggnaden där Aktivistdagarna skulle hållas. Efter att ha hälsat på nya och gamla kamrater tog vi för oss av fikat bestående

Lördagen den sjunde januari möttes kamrater ur Näste 2 och Näste 1 i Göteborg för att genomföra en offentlig flygbladsutdelning. Med glada miner bordade man spårvagnen som förde motståndsmännen till Järntorget som dagens första anhalt. Järntorget har länge ansetts vara en ”röd plats” då bland annat Socialdemokraterna med alla sina tentakler haft sina säten runt om torget, men även då området garanterat har en högre andel haschrökande PK-hipsters än övriga Göteborg. Tiderna ändras dock och detta tydliggjordes genom Nordiska motståndsrörelsens närvaro i denna folkförrädarnas knutpunkt. Flygbladsutdelningen flöt på väl och endast de mest degenererade individerna tackade nej till informationen som erbjöds. En kvinna som uppenbarligen vaknat på fel sida och märkt att lådvinet var slut kastade demonstrativt sitt flygblad på marken och gav sig till att putta en av aktivisterna. Detta tolererades inte, utan tokan knuffades undan och stillade sig på en av torgets bänkar. Med många undrande åskå

Alexey Babkin: Tycker ni inte att man måste sluta med användning av olika uniformer samt subkulturella attribut? Skrämmer man inte vanligt folk med det? Ska man inte klä sig som en medelsvensson för att kunna föra fram budskapet som något naturligt och inte subkulturellt? Svar: Jag tycker inte att uniform och subkulturell klädsel är likställda med varandra. Uniform klädsel kan i rätt sammanhang visa på enighet och styrka. Det blir också ett enkelt sätt att försäkra sig om en god klädsel bland sina mannar. Det är dock en fin balansgång. En allt för avancerad och militär uniform kan ge ett frånstötande intryck liksom om man skulle använda uniformen vid fel tillfällen. Under en demonstration som ska vara en styrkevisning är det definitivt positivt, under ett mindre möte eller en mindre aktivitet skulle det vara helt fel och bara ge ett sekteristiskt och knäppt intryck. Under ordinära aktiviteter och i vardagen håller jag alltså helt med, där bör man istället framstå som ”normal” – hel och

Intervjuer Frågor och svar Simon Lindberg

Helgen föregående vecka besökte aktivister och medlemmar från Motståndsrörelsens Näste 1 och 4 Helagsfjället. Helagstoppen är Sveriges sydligaste glaciär samt den högsta fjälltoppen söder om polcirkeln. Toppen är 1797 möh. Då planen var att vandringen skulle starta tidigt fredag morgon så anslöt sällskapet i Ljungdalen på torsdagskvällen för att där grilla och umgås innan vi drog oss tillbaka i sovsäckarna. Vid uppstigning på fredag morgon åts en rejäl frukost för att därefter påbörja vår vandring. Väderprognoserna hade lovat oss regn hela helgen så när regnet uteblev var det en glad överraskning. Vandringen upp mot fjället togs med ro och flertalet raster för att verkligen få njuta av den vackra naturen. På eftermiddagen var vi framme vid Helags fjällstation där vi valde att ta oss en bit bort från själva stationen för att slå upp våra tält. När det väl blev dags att resa tälten kom både vinden och regnet vilket gjorde jobbet med att resa tälten betydligt besvärligare. När tälten t

Kursen hölls i privat regi och pågick under en intensiv helg med start på fredag kväll och avslut sent på söndag. Förutom rent självförsvar tog kursledaren upp en del livsfilosofiska tankar och hur rätt mental inställning är viktigt i alla sammanhang, inklusive situationer där man kämpar på liv och död. Håll alltid koll på potentiella angripare. Slagteknik övades långsamt för att få in tekniken och hitta balansen innan man gick över till att slå på mitsar. Vad gäller självförsvar lärdes bland annat följande ut: Hur gör du för att undvika att hamna i bråk? Vad gör du när det inte går att undvika att slåss? Vilken våldsanvändning är befogad i olika situationer? Vad är skillnaden mellan kampsport och självförsvar i verkligheten? Hur ska du slå för att göra maximal skada på fienden och samtidigt undvika att skada dina egna händer? Vart ska du rikta dina slag och varför? Vart och hur bör du sparka på en fiende? Hur oskadliggör du en fiende som brottat ner dig? Vad gör du om någon angriper

9. Införa en rättsstat där alla medborgare är lika inför lagen. Utbildade jurister ska döma i domstolarna. En folkdomstol ska upprättas med syfte att pröva de svåra fallen av folkförräderi. ”Vi måste försvara demokratin” är en fras som varje systemtrogen politiker och journalist hasplar ur sig i tid och otid. I själva verket är Sverige ingen demokrati utan en demokratur där åsiktsfrihet rent formellt existerar, men där det i praktiken råder åsiktsförtryck som ofta är dolt och drabbar dem som utmanar maktens doktriner. Vi lever i ett system där medborgarna är olika inför lagen, där stor rättsosäkerhet råder och där medborgarna kan bli uthängda, socialt stigmatiserade eller förlora arbeten om de inte ställer sig bakom ”mångkultur”, ”alla människors lika värde” och andra folkfientliga idéströmningar. Nordiska motståndsrörelsen vill införa den rättsstat som ursprungligen formulerades i grundlagen och genom en folkdomstol neutralisera den folkförrädarkår som utövat åsiktsförtryck mot

För varje träff som arrangeras av Nordiska motståndsrörelsen finns det inslag som gör att organisationen blir mer aktuell på olika sätt. Det kan handla om nya personer som visat intresse och andra nyheter som vittnar om hur tiden hunnit ikapp organisationen. Pär Sjögren berättar om organisationen och satsar på återkommande föredrag. Fler personer är beredda att lyssna och ställa sig bakom organisationens politiska visioner och analyser. Det berättar Pär Sjögren som sedan flera år tillbaka varit en drivande chef för näste fem i Dalarna med omnejd. Nyligen tog Pär Sjögren initiativet till att hålla ett föredrag som övergripande förklarar Nordiska motståndsrörelsens struktur, verksamhet och visioner. Första mötet hölls lördagen den 3 oktober för en blandad publik. – Jag ser att det kan utvecklas på ett strukturerat sätt, berättar Pär Sjögren. Varför är det viktigt att hålla föredrag om organisationen? – Föredraget kan vara en del i rekryteringsarbetet. Det är viktigt att informera och ök

Intervjuer Nyheter

Förra veckan deltog Pär Sjögren, nästeschef för Svenska motståndsrörelsen i Dalarna, på sitt första möte i Borlänges kommunfullmäktige. Sjögren har reservplats på ett kommunalt mandat för Sverigedemokraterna. Det betyder att han kallas in när ordinarie ledamöter för SD anmäler frånvaro. Det var vad som hände förra veckan. Genom att vissa skrivit Pär Sjögrens namn på SD:s öppna vallistor fick han reservplats i kommunfullmäktige utan att vara medlem i partiet. Nästa val kommer den möjligheten inte finnas. Dalarnas tidningar, DT, skrev om mötet förra veckan: ”Nazisten Pär Sjögren i fullmäktige” och citerar kommunalrådet Leif Lindström (V): – Det här är bedrövligt. Nazister ska inte vara med i fullmäktigeförsamlingar. Leif Lindströms ord är betecknande för en attityd som är vanlig bland självgoda makthavare på olika nivåer. Ute i vardagen kan det ofta låta helt annorlunda och detta är något som Lindström borde oroa sig mer för. Den multietniska samhällsförändringen kryper folk inpå halsen,

Intervjuer Reportage Pär Sjögren

På kvällen, fredag den 13/2 tog sig aktivister runt om i Näste 2 mot destinationen Skara. När alla deltagare så hade anlänt hälsades alla välkomna av nästeschef Jimmy Andersson, som också var värd för denna helg. Efter att aktivisterna fått en chans att prata lite informellt hade man en gemensam genomgång och planering inför nästa dags aktiviteter. När detta var klart hade klockan hunnit bli mycket och man konstaterade att det klokaste vore att gå till sängs med tanke på morgondagens schema. Tidigt på lördagsmorgonen var det väckning och samtliga aktivister ombads byta om till träningskläder. Dagens första aktivitet var en gemensam löprunda. Solen hade ännu inte hunnit gå upp men det var precis i dagbräckningen och solens första strålar lyste upp det vackra västkustlandskapet vilket var mycket stämningsfullt. Efter löprundan och innan det var dags för frukost fick aktivisterna gemensamt göra armhävningar. Därefter åt aktivisterna frukost, duschade och gjorde sig redo för dagen. Denna

Pär Sjögren och Jimmy Björk samlar in namnunderskrifter till Motståndsrörelsens nya parti. Snart är Pär Öberg kanske inte den enda från Nordiska motståndsrörelsen som kommer sitta med på kommunfullmäktigemöten. Pär Sjögren, chef över Motståndsrörelsens femte näste, är nu andre ersättare åt Sverigedemokraterna i Borlänge kommunfullmäktige. Detta står klart efter att rösterna räknats om. Brev från Länsstyrelsen till Pär Sjögren. Att Sjögren är andre ersättare betyder att om två av Sverigedemokraternas åtta ledamöter i kommunfullmäktige inte har möjlighet att delta på ett kommunfullmäktigemöte så får Sjögren göra det istället. Om två av SD-politikerna avsäger sina mandat under mandatperioden blir Sjögren ordinarie ledamot. Tidigare undersökningar har visat att avhoppsfrekvensens för SD:s kommunpolitiker är hela 37 procent, vilket innebär att nästan fyra av tio kommunpolitiker avsäger sig sina uppdrag. Således är det ingen omöjlighet att Sjögren kan komma att bli ordinarie ledamot i Borl

Intervjuer Nyheter Borlänge Pär Sjögren

En del personer hör av sig till oss och vill vara behjälpliga i kampen, men vill av olika anledningar inte ansluta sig till Motståndsrörelsen. Det kan röra sig om personer som inte vågar förknippas med oss med hänsyn till känsliga arbeten, män och kvinnor som inte känner sig redo att ta steget fullt ut riktigt ännu eller kanske de som är osäkra på om de passar in i organisationen p.g.a. hög eller låg ålder, fysiska handikapp, utomnordisk härkomst osv. Känner du dig träffad? Först och främst vill jag då uppmana dig att läsa denna artikel som ger svar på tal vad gäller de vanligaste ursäkterna att inte engagera sig. Det andra jag vill uppmuntra dig till är att skicka in en medlemsansökan i alla fall. Se det inte som ett livsavgörande beslut, hugget i sten, utan istället som en möjlighet att få kontakt med Motståndsrörelsen för att bilda dig en egen uppfattning om organisationen, reda ut alla frågetecken och få svar på saker du undrar om osv. Din ansökan leder nämligen till ett förutsättn

Artiklar Artiklar om medlemskap Ideologi & politik Kommentarer Uttalanden & Kommentarer Utvalda artiklar Engagemang Simon Lindberg

I helgen genomfördes vårens aktivistdagar i Stockholmstrakten. På lördagen genomförde en del av deltagarna ett fysiskt prov. Detta test har införts för att höja den fysiska nivån hos organisationens aktivister. Avsikten är inte att få fram en ”elit” utan helt enkelt att sätta en rimlig fysisk minimistandard som alla friska män bör kunna klara av. Tanken bakom testet är givetvis att motivera aktivisterna att träna och hålla sig i form, vilket även fått ett gott resultat över hela landet, Riksledningen inkluderad. En märkbart högre fysisk standard hos aktivisterna var tydlig under helgen (även om det troligtvis var så att en del av er som slarvat med träningen hittade någon anledning att inte komma denna gång…). Märkbart var också att många motiverats till att sluta röka och äta sundare, vilket bara det är anledning nog att ha detta test. Testet innehåller följande moment i följd: Löpning 1600 meter, ”chins”, hinderbana, armhävningar, ”dips” samt slutligen en minuts sparring. De som inte

Intervjuer Reportage