1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)
En del personer hör av sig till oss och vill vara behjälpliga i kampen, men vill av olika anledningar inte ansluta sig till Motståndsrörelsen. Det kan röra sig om personer som inte vågar förknippas med oss med hänsyn till känsliga arbeten, män och kvinnor som inte känner sig redo att ta steget fullt ut riktigt ännu eller kanske de som är osäkra på om de passar in i organisationen p.g.a. hög eller låg ålder, fysiska handikapp, utomnordisk härkomst osv. Känner du dig träffad? Först och främst vill jag då uppmana dig att läsa denna artikel som ger svar på tal vad gäller de vanligaste ursäkterna att inte engagera sig. Det andra jag vill uppmuntra dig till är att skicka in en medlemsansökan i alla fall. Se det inte som ett livsavgörande beslut, hugget i sten, utan istället som en möjlighet att få kontakt med Motståndsrörelsen för att bilda dig en egen uppfattning om organisationen, reda ut alla frågetecken och få svar på saker du undrar om osv. Din ansökan leder nämligen till ett förutsättn
Artiklar Artiklar om medlemskap Ideologi & politik Kommentarer Uttalanden & Kommentarer Utvalda artiklar Engagemang Simon Lindberg
Lördagen den 3 april hade teaterföreställningen ”Fosterland” premiär på Hudiksvalls teater. Fosterland är en föreställning som gör anspråk på att ”genom ett filter av folkdans och musik ta sig an den svenska identiteten och schabloner av och symboler för svenskhet”. Bakom föreställningen står en grupp dansare och musiker understödda av Kulturrådet och stiftelsen Expo. Innan premiären hade arrangörerna utlyst en paneldebatt där frågor såsom ”Vad har folkkulturen och traditionen för relevans i samhället idag?”, ”Finns det en svensk identitet idag och är det i så fall politikens uppgift att värna den?” och ”Nationalism, rasism, fascism och nazism är alla yttringar som synts en hel del i medierna sista tiden – är det så att dessa rörelser växt sig starkare de senaste åren och hur kommer det sig i så fall?” skulle diskuteras. I panelen fanns representanter för samtliga riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, representerade. Dessutom ingick Kristina Wicksell, grundare av “
Nyheter Reportage
För två år sedan när jag först kom i kontakt med er genom en av era nästeschefer, mest av en slump, så visste inte många vilka SMR var. Tänker då så klart på människor som inte har ett aktivt intresse av den nationella arenan. Idag står vi här och saker ser helt annorlunda ut. Ni omnämns ofta i dagspressen och det har även gjorts en finsk dokumentär om er. Men det är ju framför allt efter det som skedde i Kärrtorp som satt ert namn på kartan. Inte många som idag inte åtminstone hört talas om Svenska Motståndsrörelsen. Jag som har följt er från demonstrationen i Bollnäs fram till Kärrtorp har ju sett den förändring som skett. Det är knappt så jag själv hunnit med riktigt hur har den här tiden varit för er? Själv ser jag det litet som att mediauppmärksamhet kommer och går, däremellan glömmer faktiskt rätt många. Olika medier har däremot kontaktat oss angående just Kärrtorp i högre utsträckning än vad vi sett tidigare. Efter Bollnäs hade inte jag några svårigheter med att utan tvekan hävd
Intervjuer Reportage Pär Öberg
Den första april anordnade Bromölla kultur och ABF ett föredrag med Daniel Poohl, VD för underrättelsetjänsten Expo. Motståndsrörelsens aktivister var några av de annars lätträknade besökarna. På Bromölla kommuns hemsida står att läsa om föredraget: ”Möt Daniel Poohl i ett samtal om klass, landsbygd, rasism och 1990-talets Sverige. Daniel Poohl, chefredaktör för den antirasistiska tidskriften Expo som kontinuerligt bevakar den organiserade intoleransen, debuterade hösten 2013 som romanförfattare. Den prisbelönta uppväxtskildringen Som om vi hade glömt är en berättelse om utanförskap. Om en pojkes sökande efter en identitet i en anonym bruksort, i en tid av ekonomisk kris och brinnande flyktingförläggningar.” En fjärdedel av de tjugo besökarna på biblioteket i Bromölla denna afton var aktivister från Motståndsrörelsen. De var inte där för att sitta snällt och lyssna utan för att stå som motvikt till svenskfientligheten och ifrågasätta eventuella lögner som skulle komma att dyka upp unde
Aktivism Reportage abf Bromölla Daniel Poohl Expo
Lördagen den 29 mars var det dags igen för offentlig aktivitet och föredrag i Göteborg. Den offentliga aktiviteten ägde dock rum en bit utanför stan, närmare bestämt i Allum köpcenter i Partille. Aktiviteten påbörjades inne i köpcentret där flygblad delades ut till förbipasserande. Därefter ställde man sig på utsidan och fortsatte aktiviteten där. Flera intressanta samtal fördes och bortsett från enstaka provokatörer var responsen god. Efter detta begav sig aktivisterna in till centrala Göteborg och slöt upp med resten som kommit för att lyssna på föredraget. Efter lite kaffe och prat hälsade nästeschef Jimmy Andersson alla välkomna och presenterade dagens föredragshållare, Pär Öberg. Ämnet för dagen var ”flyktingpolitik” och Öberg började föredraget med att kort presentera innehållet och gick därefter över till att syna de förskönande begrepp som systemet använder för att definiera invandrarna som strömmar in i landet. En ”papperslös” är en illegal invandrare som fått avslag på sin as
Aktivism Reportage
Lördagen den 25 januari var det dags för föredrag och månadsmöte i Göteborg. Dagen började dock med en offentlig flygbladsutdelning i centrala Göteborg där reaktionerna från allmänheten var blandade men mestadels positiva. Den drygt två timmar långa aktiviteten gick lugnt tillväga utan incidenter. Den nye nästechefen Jimmy Andersson i samtal med en äldre herre. Efter den offentliga aktiviteten begav sig aktivisterna till en annan samlingsplats för att möta upp andra kamrater. När alla hade samlats så begav man sig till en lokal där det bjöds på hembakt fika. Efter fikat var klart och man hade hunnit värma sig lite var det dags för föredrag. Dagens föredragshållare var Paulina Forslund som tog upp vikten av att hitta en bra balans mellan kampen och det vanliga livet. Forslund talade utifrån sina egna erfarenheter om hur hon sett personer kommit och gå genom åren, där vissa gått med i organisationen och hoppats på att den skulle leva upp till medias nidbild av den men sedan blivit besv
Aktivism
Frågorna som skulle avhandlas var: ”Vem känner sig hotad av mångkulturen och varför?” samt ”Är problemet unga arga män eller en rasistisk samhällsstruktur?” Debattörerna var ”nazistexperten” Helene Lööw, Christer Mattsson från Forum för levande historia och Masoud Kamali, professor i multietnisk forskning och tidigare regeringsanställd särskild utredare i diskrimineringsfrågor. Moderator var den judiske Exporedaktören Jonathan Leman. Motståndsrörelsens aktivister ställde sig längst bak i lokalen. Syftet var att lyssna på talarna och se till så att inga lögner om Motståndsrörelsen skulle få stå oemotsagda. Jonathan Leman blev märkbart nervös över det oväntade besöket. Han valsade fram och tillbaka och flera telefonsamtal ringdes. Spektaklet kunde sätta igång och talarna turades om att prisa mångkulturen och spy galla över oppositionen. Av någon märklig anledning nämndes aldrig Motståndsrörelsen vid namn, istället slingrade sig debattörerna som ormar för att undvika att förnärma någon av
Aktivism Reportage
Under natten mot lördagen tog sig en grupp aktivister upp på en av Högakustenbrons pyloner där man hissade organisationens fana. Vittnen som iakttog händelsen uppger till tidningen Allehanda att de stannade och skulle prata med aktivisterna: ”Först trodde vi att det kanske var en filminspelning eller att de var poliser. Vi stannade bredvid dem för att fråga om vi fick köra förbi.” Paret beskriver aktivisterna som ”uniformsklädda” och målar upp en bild av välorganiserade grabbar som kommunicerade via radio samt dokumenterade händelsen med kamerautrustning. Paret menar dock att aktivisterna började ifrågasätta varför de, en man med sin fru, var där. De uppger till Allehanda att de blev rädda: ”Jag och min fru vart jätterädda speciellt när vi såg att alla hade knivar fästa i bältet. Vi åkte hastigt därifrån och stannade en bit bort och tog en bild på flaggan.” Mannen uppger till tidningen att han senare hittat organisationen på Internet och där tagit d
Aktivism Nyheter
Efter att aktivister från Svenska motståndsrörelsen delat ut flygblad till Uppsala-bor anlände en grupp svenskfientliga provokatörer till platsen i syfte att förhindra denna fullt lagliga informationsspridning. En häftig diskussion uppstod där en 35-årig provokatör ansåg att aktivisterna inte hade någon rätt att vara på platsen och att “sådana som ni borde förbjudas”. Vid samma tidpunkt försökte gruppen stjäla flygblad från en aktivist, ett försök som dock avvisades. Samtidigt som provokationerna fortsatte började en kvinna i 35-åringens sällskap att filma aktivisterna. När Nordfront egna kameraman då filmade tillbaka försökte kvinnan stjäla hans filmkamera. När hennes hand viftades bort blev 35-åringen våldsam och gick till fysiskt angrepp mot aktivisterna. Samtidigt anlände polisen till platsen. Vid denna tidpunkt låg 35-åringen på golvet inne vid Gina Tricot. Inga andra ur den grupp han tillhörde hade försökt ingripa i slagsmålet. Polisen grep en av Motståndsrörelsens ak
Aktivism
IMIA-marschen har sitt ursprung i att dedikerade nationalister samlades och demonstrerade framför parlamentet samma kväll som de tre omkom, med budskapet ”hellre krig än förödmjukelse”. Dagen började med att polisens säkerhetsgrupp tidigt säkrade platsen vid det minnesmärke där talen skulle hållas. Dessa var på plats under hela dagen tills arrangemanget inleddes klockan 19:00. När vi gick förbi parlamentet upp mot minnesmärket vid 18:00 var gatorna fulla av människor och busslaster med kravallpoliser var på plats längs vägarna. Vid förra årets evenemang gick kravallpolisen längs med fackeltåg hela vägen, men i år var det omöjligt att se dem. Tåget var helt täckt med grekiska flaggor. Gyllene gryning hade som vanligt ett bord där man kunde köpa litteratur, kläder, mössor och så vidare för att stödja partiet. De hade också en egen plats där man kunde teckna medlemskap i partiet. Vid 19:00 startade arrangemanget med tal från från flera av partiets parlamentsledamöter, ledaren
Aktivism Reportage
I helgen genomfördes vårens aktivistdagar i Stockholmstrakten. På lördagen genomförde en del av deltagarna ett fysiskt prov. Detta test har införts för att höja den fysiska nivån hos organisationens aktivister. Avsikten är inte att få fram en ”elit” utan helt enkelt att sätta en rimlig fysisk minimistandard som alla friska män bör kunna klara av. Tanken bakom testet är givetvis att motivera aktivisterna att träna och hålla sig i form, vilket även fått ett gott resultat över hela landet, Riksledningen inkluderad. En märkbart högre fysisk standard hos aktivisterna var tydlig under helgen (även om det troligtvis var så att en del av er som slarvat med träningen hittade någon anledning att inte komma denna gång…). Märkbart var också att många motiverats till att sluta röka och äta sundare, vilket bara det är anledning nog att ha detta test. Testet innehåller följande moment i följd: Löpning 1600 meter, ”chins”, hinderbana, armhävningar, ”dips” samt slutligen en minuts sparring. De som inte
Intervjuer Reportage
Den här artikeln tar upp och förklarar organisationens syn på sig själv som en radikal rörelse. Dyrsch förklarar även hur organisationen tänker kring rekryteringar och varför vi agerar som vi gör. Svenska motståndsrörelsen är en radikal organisation. Vi kallar oss själva radikala och våra fiender gör detsamma. Vi gör det eftersom det är sant och riktigt, medan våra fiender kallar oss det som ett sätt att svartmåla oss. Fienden gör det också för att försöka skrämma bort svenskarna ifrån oss. Genom att ständigt måla upp bilden av organisationen som en extremistisk och farlig sådan har de också säkert lyckats skrämma bort både en och annan från att ansluta sig till oss. Men som sagt, vi beskriver oss själva på nästan samma sätt som fienden gör – som radikala, om än med något mer väl valda ord än massmedia förstås. Varför? Genom att kalla oss för radikala, genom en militant retorik och hårdför gatukamp skrämmer vi alltså medvetet bort folk från att ansluta sig till oss. Det låter kanske in
Ideologi & politik Kommentarer