Skip to content
I helgen deltog Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och svenske riksrådsmedlemmen Fredrik Vejdeland på en konferens som hölls i Madrid och anordnades av Devenir Europeo. Simon Lindberg höll även tal under konferensen.
Devenir Europeo är en nationalsocialistisk organisation som funnits en längre tid i Spanien men som på senare tid blivit allt mer aktiv. En representant från den spanska organisationen, Rafael Montes, gästade nyligen Nordiska motståndsrörelsens isländska podd Landsmenn där han bland annat redogjorde för organisationens verksamhet. Nordiska motståndsrörelsen har sedan tidigare kontakt med representanter för Devenir Europeo och den spanska organisationen samarbetar även med Der Dritte Weg från Tyskland. Syftet med att bjuda in Nordiska motståndsrörelsen till deras konferens var att fördjupa samarbetet organisationerna emellan.
”Europas farligaste man”
På fredagskvällen anlände Nordiska motståndsrörelsens representanter till den spanska huv
Ursprungligen publicerat på Nordfront.dk.
Vad betyder ära, detta gamla genomtröskade begrepp som i den moderna världen verkar ha ersatts med begreppet samvete? Ära är ett abstrakt begrepp som involverar personlig och individuell karaktär samt uppförandekod i relation till folkliga, ursprungliga värderingar.
Ära är ett mål för kvaliteten av en person, som i en naturlig nordisk människa innefattar bland annat hjältemod, tapperhet och tillit. Ära borde utgöra kärnan av vem vi är och vem vi strävar efter att bli, och påverka alla våra val i livet.
Samvete däremot, ersättningen för ära i den moderna världen, fungerar en aning som ära då den involverar personlig och individuell karaktär samt uppförandekod, men i det här fallet i relation till samhällsnormer. Alltså den moderna världens normer och inte ett folks ursprungliga värderingar. Den samvetsfyllda människan kommer av det moderna samhället att ses som en god människa, en nyttig samhällsmedborgare, när denna människa handlar he
Onsdag 5/1 samlades aktivister och medlemmar i Näste 8 åter för veckomöte och studiecirkel kring Anton Holzners bok Bemästra Livet. De inledande diskussionerna kretsade mycket kring det nya året och nystarten av kamparbetet efter midvintersolstånd, jul- och nyårsfirande. Mötesdeltagarna enades om att inleda kamp- och valåret 2022 med en chockintensifiering av basaktivismen i hela nästet.
Efter fika med nybakat vidtog frågor på och diskussioner om dagens pensum, kapitel 9 ”Uthållighet” i Holzners bok. Författaren konstaterar att ”Livet är en lång kamp och bara de uthålliga når sina mål”.
I kapitlet beskrivs hur egenskaperna uthållighet och grundlighet genom historien lett det tyska folket till stora framgångar. Mötesdeltagarna kom fram till att även nordbor i grunden är uthålliga och grundliga, även om det moderna samhället med sin konsumtionskultur hela tiden lockar oss till att ta genvägar för att uppnå behovstillfredsställelse.
När det kommer till just den nordiska människan beskriv
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
På kvällen onsdag 17/11 hölls i Näste 8 som vanligt veckomöte och studiecirkel i Anton Holzners bok Bemästra livet.
Mötet upptogs till stor del av berättelser och redogörelser från den föregående helgens stora arrangemang Organisationsdagarna för dem i nästet som inte hade möjlighet att närvara den här gången.
Dagens pensum för studiecirkeln om Holzners bok var kapitel 4 Inre frihet. Högläsning följdes av frågor och diskussion.
Holzner konstaterar inledningsvis i kapitlet att endast en människa som uppnått inre frihet, och inte bara yttre, är sant och varaktigt fri, eftersom han eller hon inte ”står och faller utifrån yttre omständigheter eller andra människors nycker och infall”. Denna inre frihet måste varje individ tillkämpa sig i en ständigt pågående kamp.
Den som står stadigt oavsett yttre omständigheter och kan fullgöra sin plikt och utföra sitt arbete ”ostörd av världsliga förändringar och obehindrad av människors svaghet och lynne” – den personen äger inre frihet.
Den fri
På kvällen onsdag den 10 november var det dags igen i Näste 8 för veckomöte och studiecirkel kring boken Bemästra Livet. Veckorna går fort!
På mötet diskuterades framför allt den kommande helgens stora evenemang Organisationsdagarna. Bland annat skulle samåkning arrangeras till samtligas tillfredsställelse.
Kapitel tre i Anton Holzners bok Bemästra Livet handlar om Livsbejakande. Där konstateras inledningsvis att det ”finns folk … för vilka livet endast existerar i syfte att förnekas och glömmas bort, föraktas och övervinnas”.
Men sedan finns det också folk med en stark tendens att betrakta livet som en gåva och en stor möjlighet. För dem är det normala att stå stadigt med båda benen i den här världen samt att bejaka livet.
Då negativa folk och människor endast noterar det som inte tilltalar dem, det som inte är bekvämt för dem – har de en ständig benägenhet att kritisera på ett destruktivt sätt. Istället för att agera, kanske de drömmer om vad de en gång ska göra eller om
På kvällen onsdagen 3/11 fylkades Näste 8 centralt i nästet för veckomöte och studiecirkel kring Anton Holzners bok Bemästra livet.
Det inledande fikat bjöd förutom nybakat på gemytligt nationalsocialiserande och diskussioner om gångna och kommande aktiviteter.
Kapitel två i boken heter Rörelse och här avhandlas den germanska och nordiska människans natur, filosofiska sanningar och strävan efter sunda ideal.
Deltagarna i cirkeln fick inför dagens möte i uppgift att ur detta kapitel försöka vaska fram en insikt om vilka vi som germaner och nordbor egentligen är – och vilka andliga egenskaper som kännetecknar oss.
Detta är vad vi efter individuella studier, gemensam högläsning och diskussioner kom fram till:
Germaner i allmänhet och nordbor i synnerhet är Folk av rörelse. Som folk har vi en unik inre livskraft, ty för oss är liv rörelse.
Det är ett av våra karaktärsdrag att i vårt inre ständigt befinna oss i rörelse.
Vi har en starkt tendens att alltid vara öppna inför livets gång
Onsdag den 20 oktober samlades aktivister och medlemmar i Näste 8 för studiecirkel kring kapitel 1 Förpliktelse i Anton Holzners bok Bemästra livet.
Dagens text handlade om det nordiska folkets drivkrafter för att handla rätt.
Författaren resonerar sig i kapitlet fram till slutsatsen att för dem som vi nordbor egentligen är, utgör hela folkets välmående, liv och blomning den viktigaste drivkraften till moralisk handling – och det är ur detta som nordmannen kan hämta kraft till de mest vågade handlingar.
Gemensam högläsning följdes av frågestund och diskussion. Samtliga deltagare fann valet av text för cirkeln mycket lyckat och flera uttryckte entusiasm inför de fortsatta studierna.
I övrigt ventilerades dels några av den senaste tidens aktiviteter i nästet, dels planerades för kommande aktiviteter.
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Listen to ”Simon Lindbergs Nyårstal 2020” on Spreaker.
Några av aktionerna som berörs i talet:
Talet i skriftform:
God afton alla som lyssnar! Vi är nu på den sista dagen av det första året på tjugotalet. Det är alltså nu den 31 december år 2020, och det har blivit dags för mig att på sedvanligt maner avsluta året med några ord till er. I viss mån kommer ni känna igen detta nyårstal från tidigare år, då också 2020 varit ett år fullt av radikal nationell kamp, men på många andra vis har också mycket med 2020 varit annorlunda.
Att år 2020 har varit ett annorlunda år tror jag faktiskt att hela det nordiska folket kan intyga, och det alldeles oavsett vilka politiska åsikter man har. Utbrottet av Covid 19, etablissemangets enorma hajp kring viruset och systemets många utlysta restriktioner har givetvis inte heller lämnat Nordiska motståndsrörelsen oberörd. Tvärtom, har också vi genom allt detta ställts inför ett mycket utmanande kampår.
Det tydligaste
En revolutionär rörelse får ingenting gratis. Inget stöd från staten, inga hyllningsreportage i massmedia, ingen ekonomisk uppbackning från människor med inflytande i samhället. Historien visar att för revolutionära rörelser blir detta aktuellt först efter att rörelsen på allvar bekänt färg och visat att man är en spelare värd att satsa på, eller en fruktad fiende som man måste göra eftergifter till. Men vägen dit är lång och krokig och har man väl nått dit är det inte alls säkert att man längre behöver, eller vill ha, någon ”hjälp”.
Trots vårt nuvarande stadium, det vill säga som en vital kamprörelse men utan makt i samhället, är det uppenbart att de som sitter på makten ser på Nordiska motståndsrörelsen som ett allvarligt potentiellt framtida hot. Det finns ett känt uttryck om att man kan ta reda på vem som styr om man tar reda på vem man inte får kritisera. Man kan genom en snarlik metod ta reda på vem som hotar makten genom att ta reda på vem som makten uppfattar som ett hot och
Meine Ehre heißt Treue blev under kampåren
i Tyskland SS:s officiella motto och något som berättigade
organisationens själva existens. En sann SS-man tog sin trohet och sin
ed på allra högsta allvar och skulle hellre dö än att bryta lojalitetens
band. Lojalitet var för dessa människor liktydigt med ära, det var en
helig förpliktelse för varje SS-man att vara trogen sina kamrater och
sin ledare.
Genom denna främsta av egenskaper som ledstjärna kunde SS utvecklas
till att bli en sann elitorganisation inom den nationalsocialistiska
rörelsen. Under kriget blev Waffen-SS en mycket dödlig fiende på grund
av dess soldater som uppvisade stort mod och offervilja på slagfältet.
En sann SS-man var beredd att offra allt för den nationalsocialistiska
saken, för sina kamrater och sin ledare Adolf Hitler.
Att stupa i strid ansågs som det mest hedersfulla som fanns och därför
var det inte ovanligt att SS-soldater gjorde våghalsiga och ”idiotiska”
räder mot fienden. Räder som gjorde de
