Skip to content
https://peertube.se/w/5b728a17-48da-4691-8dbf-f5006e0a6074
Läs artikeln från aktionen här.
Aktiviteten delades upp i två etapper. Den första etappen gick ut på att navigera en del av Höglandsleden – en vandring som tog kamraterna genom kuperad terräng, snirkliga småstigar och många sevärdheter.
En av platserna som passerades var ett gravfält från järnåldern där man kunde skymta stenrösen utspridda över ängmarken som dolts av den nyfallna snön. Även andra typer av stensättningar sågs till medan man vandrade genom platsen och det uppstod flera intressanta diskussioner och frågor kamraterna emellan.
Efter att man passerat gravfältet letades en lämplig plats upp för en längre paus med lärande verksamhet. Man började med att göra upp en eld så att man kunde få sig ett mål mat och förbereda sig på den andra etappen där man skulle navigera sig tillbaka till utgångsplatsen, en etapp som skulle ta kamraterna över svårnavigerad åkermark som utsatts för kraftig översvämning, samt genom täta skogar och över berg och kullar.
Medan kamraterna åt sin mat och värmde sig
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
Detta var den 26:e november och då ställde aktivister och medlemmar upp på olika platser vid köpcentrumet Överby i Trollhättan. Besökarna var som väntat väldigt många och det var kö in till köpcentrumets område redan ett par kilometer innan avfarterna.
Budskapet som delades ut i form av flygblad var en frågeställning kring vad som egentligen givits till det svenska folket av politikerna, samt med en uppmaning att revoltera mot dessa lögnaktiga förbrytare.
Även om en stor del av besökarna på plats var alldeles för stressade över att spendera pengar på överflödiga materialistiska saker, så var ändå en hel del intresserade av att också ta emot flygblad eller diskutera med aktivisterna på plats.
Tre stycken afrikanska ungdomar stod i över 30 minuter och försökte argumentera över sin rätt att få stanna kvar i Sverige. En av afrikanerna ansåg att eftersom en av hans förfäder hade svenskt påbrå, är han därmed lika ”svensk” som vem som helst.
Nästeschef Mattia
Idag, den 1:a december, infördes vaccinpass officiellt i Sverige – en verklighet som sedan länge varit rådande i många andra länder.
Trots detta och trots att vissa privata aktörer redan (genom olaglig diskriminering?) drar det ännu längre än det regeringen beslutat har vi det i Sverige fortfarande väldigt fritt jämfört med i stort sett alla andra I-länder i världen.
I Australien är kraftiga åtgärder införda mot ovaccinerade (och till viss del även mot vaccinerade) som innefattar allt ifrån att man måste checka in digitalt i stort sett vart man än går någonstans till att man inte tillåts ha besökare i sitt hem annat än i undantagsfall. I Grekland togs det idag beslut om att alla ovaccinerade medborgare över 60 år måste böta 100 euro i månaden. I vårt grannland Danmark har man tagit arbetarrättigheter ett par hundra år bakåt i tiden genom att låta alla företag få lov att avskeda anställda som inte vaccinerat sig eller fortlöpande uppvisar negativa testresultat.
Oavsett hur lång
Nordiska motståndsrörelsens första näste har tidigare år anordnat egna minnesstunder för Karl XII och hans karoliner, men i år valde man istället att delta i det oberoende hedrandet som totalt samlade ett hundratal deltagare.
Samling skedde vid Riddarholmskyrkan där motståndsmännen gjorde intåg när övriga redan var samlade. När det ställdes upp för avmarsch tog Motståndsrörelsen plats i de främre leden av tåget som leddes av en kransbärare.
I facklornas sken lämnade man Riddarholmen bakom sig, på sin väg mot Kungsträdgården passerades bland annat förrädarnas högborg, Sveriges riksdag.
Under marschen var en utsänd fotograf från den svenskfientliga underrättelsetjänsten Expo på plats för att dokumentera och åsiktsregistrera deltagarna. När denna avart blev lite väl närgången och påträngande agerade motståndsmännen resolut mot denna individ, vilket sedermera resulterade i att personen avlägsnade sig från platsen.
Väl framme vid statyn av Karl XII i Kungsträdgården höll
Efter ett års Corona-uppehåll från en fysisk Gävlebocksinvigning var traditionen åter på plats under söndagen. Dagen till ära hade folk samlats i tusentals runt julbocken och den scen som stod intill. Aktuellt för årets upplaga av evenemanget var förutom att det blev av, även artister som Loreen och Tusse.
Någonting som dock inte stod på det kändisspäckade programmet var ett oväntat, men för många uppskattat besök från Nordiska motståndsrörelsen. Ett stort antal aktivister hade nått fram till platsen en stund före evenemangets början för att på bästa vis kunna sprida organisationens propaganda. Med två banderoller, ett antal fanor och flertalet flygbladsutdelare kunde aktivisterna sprida ut sig och bli bekanta med invigningens besökare.
Under hela tiden som evenemanget pågick var Motståndsrörelsen på plats. Både när folkmassan ankom till platsen och begav sig till och från scenen var organisationens banderoller uppspända för allmän beskådan. Aktivisterna och deras propaga
Den första advent 2021 samlades aktivister från Näste 3 för att sprida Motståndsrörelsens budskap på en julmarknad i Kristianstad.
Julmarknaden lockade massvis med folk och stämningen var på topp. Aktivisterna valde att ställa upp sig vid en av ingångarna till marknaden och med en flygbladsutdelare vid varje hörn av korsningen gick bladen åt snabbt. Man hade även med sig en banderoll som gjorde att ingen kunde missa Motståndsrörelsens närvaro.
Aktivisterna fick flera positiva kommentarer och förde flera diskussioner med politiskt intresserade julhandlare.
En beundrare som ville föreviga tillfället med sina idoler.
En av vakterna som störde Motståndsrörelsens torgmöte i augusti var på plats. Istället för att ”leka polis” och hitta på brott som ”misshandel av soptunna” som han gjorde sist så höll han sig ganska passiv, nu när den riktiga polisen var i närheten.
Polisen höll sig också passiv men bestämde sig, antagligen på order från högre instans, för
Julen närmar sig. En högtid där vänner och familj samlas för att umgås och fira tillsammans. Ett tillfälle där du får chansen att visa hur mycket dina nära och kära betyder för dig. Det är även ett utmärkt tillfälle att ägna en tanke åt dina efterkommande och dina nästas barnbarn och barnbarnsbarn. Vilket samhälle vill du att de ska leva i? Ska deras jular vara lika vita och trevliga som jularna länge varit i Norden, eller ska julen, likt så mycket annat, förvandlas till en mörk och otrygg tid på året som mest finns till för att globalisterna ska kunna tjäna lite extra pengar?
En av de kanske mest utmärkande traditionerna för julafton är julklappar. En i grunden, och innan den perverterades med köphets, sant folkgemenskaplig tanke. Vad bör man då ge sina familjemedlemmar och folkfränder på julafton?
Vissa (förhoppningsvis inte denna sidas läsare) kanske ger sina nära och kära ett gåvokort till någon organisation som påstår sig hjälpa afrikaner i Afrika. Hur kan dock ett
Här kommer det sjuttionionde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Vikten av kurser och utbildningarLindbergs betraktelse: Kampatmosfären på OrganisationsdagarnaSeger i valkampenStällningstaganden kring Covid 19Uppföljning på femårs-målen
Diskussionsunderlag:
Film från Organisationsdagarna 2021
Film från Nordiska motståndsrörelsens 1 maj
NordicResistanceMovement.org
Intressanta gäster i Nordisk Radios program
Vid 18-tiden hölls en slags julkonsert och ljuständning i centrum vilket lockade till sig en stor folksamling – något som i sin tur lockade till sig Motståndsrörelsens aktivister. Aktivisterna delade ut flygblad och stod och pratade med folket.
När evenemanget var avslutat tunnades folkmassan ut och aktivisterna började istället gå runt i stan för att sätta upp propaganda. Efter att större delen av centrala Vetlanda hade täckts begav man sig mot stadens utkanter för att sätta upp banderoller och samtala med ungdomar som brukar hänga på parkeringarna.
Gruppchefen och Vetlandabon Jonas Jensmark, berättar om mötet med ungdomarna:
”Vi begav oss mot utkanten av Vetlanda där vi visste att ungdomarna skulle hålla till. När jag och ett par kamrater är på väg fram till dem så dyker den första polisbilen upp, sammanlagt så är det tre patruller som anländer till platsen och försöker få svar på vad vi gjorde där, men som vanligt så fick de inget svar på det. Vi hade många
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Äntligen var det dags! Jag hade väntat på denna tillställning sedan kamphelgen i Stockholm då jag såg Martin Saxlind, Årets nordman 2020 göra processen kort och snabb med en nästeskamrat. Jag såg hur kamraten, som för övrigt är en bra boxare, blev riktigt vimmelkantig och till slut så fick kampen avbrytas och Saxlind stod som segrare.
Givetvis var årets upplaga av Organisationsdagarna mer än att bara slå kamrater, men för mig personligen var detta en viktig del och jag kan såklart bara återge min egen bild och upplevelse kring det hela och det tänkte jag försöka göra i denna text.
Det kan ta lång tid att färdas med bil i vårt avlånga rike och resan som skulle gå mot Småland var sannerligen lång, men jag såg ändå fram emot att tillbringa flera timmar i bilen. Jag skulle även få ansvara för att större delen av medlemmarna från Näste 1 möttes upp på en samlingsplats och delades in i bilarna.
Som vanligt när man ser fram emot något och är eggad så blir det lite svårt att sova. Nä
För att läsa en rapport från helgen kan du klicka här.
Samtliga bilder får i oredigerad form spridas fritt, förutsatt att Motståndsrörelsen.se anges som källa.
Mycket god mat serverades till de närvarande.
Andreas Holmvall höll i en workshop om användande av Photoshop.
Och Max Rosenfors höll i en om bokföring.
De våghalsiga fick lära sig att repellera ned från en hög klippa.
Holmvall höll ett föredrag som bland annat bjöd på högläsning från en tidlös klassiker.
Årsrapportering av nästeschef Daniel Byström.
Ett mycket kraftfullt brandtal framfördes av Sebastian Elofsson.
Den andra dagen inleddes med ett hårdare träningspass.
Information från riksrådet.
Höjdpunkten för många den andra dagen var den mycket intensiva boxningsturnering som anordnades.
Blodvite uppstod mer som regel än undantag.
Segrande ur de blodiga slagen klev Pär Sjögren.
Kamrater samlades och gick gemensamt upp till Gustav Adolfs torg. På plats fanns där redan två polisbussar och några civila bilar som fått det viktiga och hedersfyllda uppdraget att bevaka en staty så att inga besökare skulle komma sig för att minnas och hedra kungen, med blommor, ljus eller tal. Polismakten ville väl inte riskera att någon hyllade gamla ideal som offervilja, mod, plikt – ja, sådant som idag inte återfinns hos regenter och statsmän utan snarare hos motståndsmän.
Man ställde upp på plats och tände ljus. Tre ljus nedlades synkroniserat till det fina anförandet som var skrivet till dagen. En del av talet löd;”Att Gustav II Adolf skulle dö i strid var inte direkt oväntat. Under de flesta av hans år på tronen låg Sverige i krig och han deltog oftast själv på slagfälten, något som skulle vara otänkbart för de flesta andra kungar i Europa.
Till slut kom den ödesdigra dagen, 6:e november 1632, då dimman låg tät över det kommande slagfältet i Lützen. Tidig morgon, när
