Skip to content
En obesvarad fråga dyker upp varje gång vår illegitima styrande elit tillkännager ännu ett politiskt korståg för vår härliga demokrati, detta oavsett om det rör sig om ”mångfald”, mångkultur, HBTQ, ”grön” energi eller något annat. Frågan är: Exakt vem röstade på allt detta?
Kanske skedde detta samtidigt som jag hade fallit i en djup och lång sömn, men jag kan åtminstone inte säga att jag kommer ihåg att vi någonsin haft någon folkomröstning om ersättningsinvandring, att nordisk identitet skulle förvandlas till ett tomt blad som vilken lycksökare som helst från tredje världen kan fylla med vad de vill, eller att vårt land måste avindustrialiseras så att vi kan bli ”gröna” (vad det nu betyder). Jag känner inte heller till något enda tillfälle där ett parti placerade någon av de frågor som nämns ovan som centrala i sin politiska plattform och sedan vann en överlägsen parlamentarisk seger som klart och tydligt visade på politiskt mandat från folket i
Jag landade i Manchester 09.40 på en fredagsmorgon. Jag hade kommit till England för att möta upp med Patriotic Alternative och närvara på deras konferens som skulle hållas dagen efter. Det var några timmar innan min skjuts skulle anlända, så jag tog en kaffe och begav mig ut för att sätta mig i höstsolskenet. Det var 14 grader ute och träden hade fortfarande sina löv, något som sedan länge fallit hemma hos oss på gården. Där låg frosten tjock såhär års.
Mark Collett hade kontaktat mig för en tid sedan, för att bjuda in mig på deras höstkonferens och undrade om jag ville hålla ett tal när jag ändå var där. ”Ett tal?”, undrade jag. ”Jo”, sa han. ”Men inget mer än en halvtimme.”
En halvtimme?! Det skall sägas att jag inte hållit många tal i mitt liv och det är väldigt få gånger jag stått framför fler än 20 personer och talat i mer än två minuter, så detta var definitivt något nytt, men också något som jag på många sätt såg fram emot. En utmaning, ett nytt steg i min utveckling som
Tidigt på morgonen, lördagen den 12 november, begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 till Arvidsjaurs kommun för att ägna det nästkommande dygnet åt en vildmarksvandring i lågfjället Vittjokks naturreservat. Med sig hade man även långväga besök från England av en sympatisör som rest hela vägen till Norrbotten för att deltaga på aktiviteten.
Några av de många renar man såg efter vägen när man närmade sig slutdestinationen.
När sällskapet anlänt till platsen och påbörjat vandringen fick man ganska snabbt insikt om att man kommer möta utmaningar under äventyret, då landskapet utgjordes av branta berg, djup skog och förrädiska myrmarker som alla måste traverseras under vandringen. I synnerhet då det snabbt fastslogs av ett enigt sällskap att de anlagda vandringslederna och stigarna på området endast lämpar sig för mesar och stockholmare, och att man därför istället skulle färdas genom ospårad terräng.
Man fick stanna upp ett antal gånger för att säkerställa att navigering
Ursprungligen publicerad 2017-05-19.
Nordiska motståndsrörelsen är fientlig till demokratin och bör därför förbjudas av svenska staten. Detta är ett resonemang som brukar framföras i tidningar och på sociala medier efter att någon politiskt korrekt individ blivit kränkt och upprörd över att ha sett Motståndsrörelsens aktivister dela ut flygblad i dennes hemstad. Resonemanget framförs ibland av väldigt politiskt primitiva amatörtyckare, ibland av ledarskribenter och andra proffstyckare.
”Ni skulle inte låta oss göra detta i ert samhälle, därför ska inte ni få göra det i vårt samhälle”, är ett enkelt resonemang att förstå oavsett politisk bildningsnivå. Att det inte är särskilt genomtänkt är en annan sak. Man kan till exempel konstatera att våra belackare här inte gör anspråk på att ställa sig över oss moraliskt, utan det är ”öga för öga, tand för tand” som gäller; våra fiender vill förtrycka oss samtidigt som de anklagar oss för att vara potentiella förtryckare. Det är ett hyck
Ursprungligen publicerad på Frihetskamp.net.
Lördagen den 29 oktober hade vi nöjet att återigen se nationalsocialister marschera ned för Karl Johan i centrala Oslo i ett historiskt ögonblick. Att se nationalsocialister gå i fotspåren av det Tredje rikets krigare, kan milt beskrivas som en välkommen syn i staden som har blivit globalismens fäste i Norge.
Reaktionen från systemet var lika förutsägbar som hysterisk. Patetiska försök att smutskasta demonstrationen lät inte vänta på sig, med ett särskilt absurt exempel från NRK (även känd som Norges Pravda) med rubriken ”Nazister marscherade över barnens teckningar: – Skandalöst”, ackompanjerat av en omslagsbild som tydligt visar att demonstranterna inte befann sig i närheten av teckningarna utan att det snarare var polisen som trampade på dem.
Skärmbild från nrk.no.
Du känner säkert redan till hur demonstrationen slutade. Polisen, som uppenbarligen saknade modet att konfrontera Motståndsrörelsens aktivister i
Ursprungligen publicerad på Frihetskamp.net.
Vi valde denna gången, som vi också har gjort tidigare, att hålla en oanmäld blixtdemonstration för att ha en större möjlighet att nå de mål vi satt upp för dagen. Tidigare erfarenheter har visat oss att underrättelse och dialog med polisen i förväg bara har gett dem mycket mer tid att mobilisera och sedan sticka så många käppar i hjulen de kan. Det var med andra ord inte lämpligt för oss att meddela polisen i förväg.
Lördagen den 29 oktober reste utvalda medlemmar inkognito från samlingsplatsen med tåg till Nationalteaterns järnvägsstation vid Ruseløkkveien 1. När vi klev av tåget togs aktivistjackorna på, fanorna togs upp och det var nu dags för en blixtdemonstration. Det var osäkert om polisen, genom övervakning, ändå hade lyckats upptäcka våra planer på att hålla en demonstration den här dagen, så vi var alla lite spända på om det skulle finnas en massiv polisnärvaro som väntade på oss när vi kom ut från Nationalteatern. I värs
Jag fick min dom idag. Jag dömdes för den fortkörning jag för två veckor sedan stod åtalad i tingsrätten för. Rätten har funnit det klarlagt att jag i februari 2018 körde i 91 kilometer i timmen på en 70-väg.
Egentligen körde jag bara i 72 km/tim och det på en 80-väg, men jag döms i alla fall enligt den rättspraxis som råder i Sverige när det kommer till fortkörning.
För det första ändrades nämligen vägskyltarna tidigare i år på den vägen jag hade kört på 2018 så det numera inte längre än en 80-väg, utan istället en 70-väg.
För det andra fick jag ett påslag på 15 kilometer i timmen eftersom jag då körde en bil av märket Suzuki och detta är ett ovanligt bilmärke i Sverige.
För det tredje så hjälpte det inte att min advokat åberopade en bild från en fartkamera som bevis där det tydligt visade att jag kört i 72 km/tim, för åklagaren använde sig av så kallad tolkningsfakta som innebär att det inte spelar någon roll vare sig vad fakta visar eller vad jag som åtalad säger, nej de
Att jag skriver en artikel om valresultaten är väl nära nog en plikt som följer med min position och därför kommer den givetvis här. Vissa har kanske undrat varför inget hörts, men faktum är att jag har tänkt på att skriva denna artikel hela veckan nu, men jag har bara velat vänta in att de sista valresultaten fastställs. De inkompetenta tjänstemännen som har hand om räkning och uppdatering tycks ju dock aldrig bli klara, utan har fastnat på 15 av 16 distrikt i Ludvika nu i flera dagar och därför tar nu mitt tålamod slut och jag skriver denna artikel ändå.
Jag kommer fokusera på Nordiska motståndsrörelsens valkamp och inte på det svenska valet i stort. Vill man ha en bra analys av utgången av valet beträffande de övriga partierna rekommenderar jag varmt Simon Holmquists artikel Välkommen till det ”blåbruna” Sverige på Nordfront.
Så hur gick det då för Nordiska motståndsrörelsen?
Givetvis kom vi inte ens i närheten av att komma in i Riksdagen. Precis som förmodat kom vi inte he
Efter en idog vardagsvecka av offentlig revolutionär opinionsbildning där bland annat valfoldrar delats ut i stora mängder till Munkedals-borna samlades kamraterna på lördagsförmiddagen på torget strax utanför Munkedals kommunhus.
Dagen till ära hade man tagit ut specialflygblad för att inbjuda lokalbefolkningen till det stundande turnéföredraget om folkutbytet med Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg.
Efter cirka 2 timmars flygbladsutdelning begav sig aktivisterna i samråd med flera intresserade icke-anslutna individer till lokalen där föreläsningen skulle äga rum.
Föreläsningen som handlade om det oåterkalleliga folkutbytet förlöpte väl där också en fikapaus avhölls halvvägs där åhörarna bjöds på kaffe och hembakt. När föredraget var till ända tackades Lindberg för sitt föredrag av deltagarna med klangfulla applåder. Likväl resulterade föreläsningen i nya medlemsansökningar.
Efter Lindbergs föredrag höll Samuel Johansson en kort presentati
Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg höll i sluttampen av valet en föredragsturné där han besökte Vetlanda, Ludvika och Munkedal. Denna text baserar sig på den öppna föreläsning som hölls i Munkedal dagen före valdagen. Bilderna i artikeln är också från detta tillfälle.
Min tanke från början och innan jag hört föredraget var att skriva en klassisk rapport, men då föredraget i sin helhet med dess många konstruktiva detaljer gjorde alltsammans så onekligen innehållsrikt fann jag det svårt att urskilja och lyfta fram de viktigaste beståndsdelarna. Istället blev det denna text som fritt och sömlöst blandar sådant Lindberg sa med mina egna tankar kring det hela. En unik och förhoppningsvis intressant text, men som ändå inte avslöjar allt och tar bort hela nöjet för dig utifall du får tillfället att höra det själv någon gång i framtiden.
I första delen av Lindbergs föredrag utgjordes en djupare och tydliggörande analys av hur den mångåriga fortlöpande massinvandringen av
Aftonbladet inleder sin hetsartikel på följande vis:
En kraschad socialdemokratisk grillkväll, pedofilanklagelser mot Centerpartiet och en sverigedemokrat som jagades till bilen. För att säkra valrörelsen fattade kommunalrådet blixtbeslut om att sätta in ordningsvakter i Örkelljunga. Nu sitter NMR:s två kandidater häktade misstänkta för misshandel mot en 16-årig flicka.
Skärmdump från Aftonbladet.se.
Artikeln fortsätter:
Tumultartad grillfestEn vecka före den nattliga misshandeln anordnade Socialdemokraterna en grillkväll som fick påhälsning av NMR-medlemmar.– Det blev lite tumultartat. En kvinna, som hade en knallröd jacka på sig men som inte är medlem hos oss, råkade duktigt i luven på dem. Det var så att det hade kunnat smälla, men jag uppfattade aldrig att det gjorde det. Annars var det bara okvädesord, svordomar, de kallade oss för landsförrädare och så.
Lugn aktivist och aggressiva sossar.
Bemötande:
Om Socialdemokraterna inte vill möta Örkelljungabor med an
Första anhalt var Sveriges riksdag, där motståndsmännen ställde upp med en banderoll med budskapet – Kasta ut folkförrädarna.
Budskapet fick många tummar upp och flera av de personer som tog emot flygblad och samtalade med motståndsmännen tog även emot valsedlar. Efter en timme avrundades denna del och aktivisterna gick Drottninggatan upp till Sergels torg, där det ställdes upp med fanor utanför ett stort varuhus och ytterligare en flygbladsutdelning tog vid.
Även här var responsen god och nyfikna svenskar och rasfrämlingar kom fram för att diskutera och ställa frågor om Nordiska motståndsrörelsens politik.
En person från Eritrea visade sig vara så pass förstående för Motståndsrörelsens politik att han förklarade det naturliga i den för andra främlingar. Han var själv rasmedveten och sa att det var självklart för honom att välja en kvinna från samma land att bilda familj med istället för med en svensk kvinna.
En grupp med vänsterblivna, könsförvirrade individer
Allt började tidigt på lördag morgon vid en samlingsplats söder om Stockholm, varifrån alla hoppade in i en bil och åkte till startpunkten för vandringen. Dagens vandring skulle bli av den enklare varianten, då helgens aktivitet inte ämnade vara någon hårdare utmaning.
Efter en timmes vandring genom skog och längs grusvägar var man framme vid den tänkta lägerplatsen, som låg intill en sjö. Med hjälp av snöre och presenning satte man direkt upp skydd från regnet som väderprognosen hade lovat. Tanken var att alla skulle sova på backen utan tält eller liknande, men skydd från regnet var ändå en nödvändighet.
Nästa steg var att förbereda eldstaden. Stenar samlades ihop för att säkra marken från eld, och fallna stockar bars från skogen för att göras om till bänkar, så att alla skulle få plats intill elden. Det fanns gott om dött virke runt omkring, och detta samlades ihop för elden som senare skulle ta form. Mycket stora stockar sågades och klövs med yxa tills man kände att ma
När jag skriver denna betraktelse är vi mitt uppe i sluttampen av den brinnande valkampen. Då jag själv, utöver genom mitt ansvar som högste ledare i Nordiska motståndsrörelsen och genom det också högst ansvarig chef för den pågående valkampen i hela landet, också är boendes i en av de fyra kommuner där vi ställer upp i kommunvalet så är jag verkligen mitt uppe i smeten.
Valkampen har under året, men allt mer intensivt här på sluttampen, kommit att forma stora delar av mitt liv. Stress i mängder. Dålig sömn till följd av det. Orutin på vardagen vilket lett till både sämre matvanor och i stort sett utebliven fysisk träning vilket alltså gett mig tillfälligt sämre fysisk form. En bil som gått många fler mil än i vanliga fall och med det ökade kostnader för en redan ibland ganska ansträngd ekonomi.
Trots allt detta vill jag verkligen utbringa ett högljutt och högst ärligt menat: Jag önskar innerligt att denna period skulle pågå längre än till söndag kväll! Jag skulle inte vilja ha d
Under tre dagar i sträck har Näste 3 bedrivit offentlig aktivism i centrala Örkelljunga. Valveckan inleddes med att aktivisterna fullständigt trängde undan 8-klövern under lördagen med torgmöte, släpvagnsaktion, banderoller, flygblad och plakat.
Aktivismen fortsatte sedan på söndagen, men slutade med ett fullskaligt slagsmål efter att en aggressiv meningsmotståndare försökt tvinga till sig en aktivists mobiltelefon. Trots detta var aktivisterna åter tillbaka för att bedriva aktivism på måndagen igen.
Grillning av och med Socialdemokrater
Då lördagen redan rapporterats om utförligt förflyttar vi oss till söndagen. Dagen innan slagsmålet hade gått mycket lugnt till, eller iallafall någorlunda lugnt, då dagen inleddes med att Motståndsrörelsen besökte Socialdemokraternas korvgrillning, något som inte uppskattades av de folkförrädiska sossarna som vägrade att prata politik och diskutera med Örkelljungaborna som de utlovat och istället ville sitta ifred i deras socialdemokratis
