Skip to content
Joan of Arc, eller som man i Frankrike säger Jeanne d’Arc, utgör en nationalgestalt av oöverträffat symbolvärde för den franska nationaliteten. Den fromma flickan som hörde röster från änglarna och ledde trupperna genom segerrika krig är både en myt och ett historiskt faktum. I kyrkor avtecknas Jeanne d’Arc som 1920 blev helgonförklarad. Gator och torg bär hennes namn. Hennes staty finns likaså på flera platser. Den andra söndagen i maj håller franska nationalister traditionsenligt en marsch för Jean d’Arc där de avlägger blommor och hyllar sin nationalsymbol.
Detta år hade myndigheterna nekat sju demonstrationstillstånd under helgen med patriotisk inriktning. Det skulle helt enkelt inte förekomma någon ”högerextrem manifestation” när regimen Emanuel Macron kan bestämma. Till skillnad från de större demonstrationerna mot presidenten, ”gula västar” och liknande, är de radikala nationella grupperna dessvärre ganska små och marginaliserade.
Av den begränsade franska jag kan, tyckte
Hej Vera! Även fast de flesta redan vet vem du är så får du gärna presentera dig själv för väljarna. Vem är du och vad har du arbetat med inom den nationella kampen?
I grunden är jag en svensk-tysk flykting (svensk mor och tysk far) som kände sig som en desertör när jag kom till Sverige 1945 som 17-åring. Jag hade inställningen ”nå, vi har förlorat och jag måste finna mig i en annan situation”. Jag mötte en uppsjö av lögner om Tredje riket, där jag inte kände igen någonting från mina tidigare upplevelser.
Detta späddes på med oartikulerat hat och följande avrättningar av våra anhållna ledare inom Tredje riket mellan 1945 och 1960, ja överlevande förföljs till och med än i dag hur hög ålder de än har, av det ockuperade Tyskland. Jag beslutade mig tidigt för att försvara alla dessa offer och förblev min ed trogen som jag avlade i Hitlerjugend 1943 i 15års-åldern när jag gick över till BDM (Förbund för tyska flickor).
Inte bara det, naturligtvis som svenskättling, be
Jag vill direkt börja med att klargöra att jag inte sympatiserar med Rasmus Paludan. Tvärtom så avskyr jag honom såväl personligen med anledning av hans pedofila böjelser som jag starkt ogillar den kontrajihadistiska politik han framför.
Att försöka flytta fokus från ras och blod till religion och kultur är otroligt skadligt för vår sak och som jag uttryckt tidigare, en form av kulturmarxism.
Problemet med de miljoner utomeuropéer som befinner sig inom Nordens gränser är inte att stora delar av dem tror på en annan gud än mig eller de flesta andra etniskt nordiska människor, utan att de är av annan ras än mig och de övriga etniskt nordiska människorna.
Rosengård eller Rinkeby, eller för den delen Somalia eller Afghanistan, skulle inte börja blomstra och förvandlas till paradis på jorden om folket där bara började gå i kyrkan eller blev ateister istället för att vara muslimer. På samma vis kommer Norden inte räddas med kristendom och konvertering, utan med nationalsocialism och
Vi lyckades skapa rejäl uppståndelse och intresse för Organisationen när vi officiellt deltog med en delegation på den otroligt lyckade demonstrationen mot vaccinpass i Stockholm igår. I samband med detta har också flera frågor ställts både direkt till oss via vårt kontaktformulär och indirekt om oss på olika sociala medier och forum. Jag tänkte besvara de mest förekommande på en gång med denna artikel.
Varför deltog Motståndsrörelsen på demonstrationen?
Samma dag som vaccinpass infördes i Sverige deklarerade vi genom en artikel författad av mig att vi är motståndare till vaccinpass för Covid-19. Även om det inte är vår absoluta huvudfråga utan mer en dagsaktuell politisk fråga vi tagit ställning till likt vi gör med många andra saker, så är det ändå en fråga där vi tycker att det ligger i linje med våra ideologiska grundvalar. Vi värnar vårt folks överlevnad, utveckling och frihet och menar att vaccinpassen kränker en eller flera av dessa.
Vidare har vi sett hur högljudda rös
Organisationen som sedan tidigare tydligt markerat sitt ställningstagande i den heta politiska frågan, deltog med en delegation som stod uppställda med två stycken stora banderoller, först under samlingsplatsen på Normalmstorg – senare som ett block i det stora demonstrationståget och sist på en väl utvald plats ovanför de officiella talarna för arrangemanget.
På väg till samlingsplatsen.
Flera goda diskussioner fördes med människor som närmast unisont uttryckte stor glädje över att Motståndsrörelsen också var på plats under arrangemanget. Under hela tiden delades också hundratals flygblad ut till ovanligt positiva mottagare och ett par spontana medlemsansökningar gjordes direkt på plats.
Polisen kom givetvis att bråka lite och skulle sätta dit organisationens aktivister för att ha brukat pyroteknik i form av grön rök och bengaler, trots att flera andra personer också gjorde det utan att dem brydde sig om det.
Deltagandet i sig, men också såväl banderoller so
För några månader sedan besökte vi i Näste 5 Hedemora för en vanlig offentlig aktivitet där vi belyste vikten av att folk brukar sin rätt till självförsvar. Detta var en aktivitet som fick en hel del spridning i sociala medier och som även uppmärksammades i media.
När det då kom på tal att planera en aktivitet i nästet, var alltså Hedemora ett givet val. En ort som vi historiskt inte har besökt lika ofta som exempelvis Ludvika eller Avesta, men som verkar vara alldeles utmärkt när det gäller att skapa intressanta och givande diskussioner med folk på gatan.
Det som är på tapeten överallt just nu är dock frågan om vaccinpass. Ett ämne som ni kan läsa mer om på Nordfront såväl som i våra egna artiklar på motståndsrörelsen.se, där också frågan behandlas i vår ideologiska podcast Ledarperspektiv, avsnitt nummer 80.
Särskilt viktigt för oss lokalt i Näste 5 är naturligtvis hur Region Dalarna ställer vaccinkrav på personer som ska arbeta inom vården. Ett ställningstagande där
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
För att se och läsa original-intervjun på tjeckiska kan du trycka här.
Var hälsad fru Forslund och tack för att du tar tid tid för att svara på dessa frågor, fast att vi vet att du är en upptagen kvinna. Då vi redan tidigare publicerat artiklar och intervjuer som förklarar vilka Nordiska motståndsrörelsen är går vi istället rakt på sak med din egen väg dit. Hur kom du att engagera dig?
2003 bodde jag granne med ett par som var engagerade i Motståndsrörelsen. Våra barn började leka med varandra och så fick jag kontakt med organisationen.
Som jag har förstått det växte du upp i Kungälv utanför Göteborg, en stad som med tiden har kommit att bli ett av rörelsens starkare fästen i Sverige. Vad har varit din del i denna process och vad är din roll i Motståndsrörelsen idag (om du ens har någon med anledning av att du såklart också har ett stort och tidskrävande ansvar som flerbarnsmor)?
Det stämmer. Kungälv är en stad som faktiskt alltid huserat många nationella. Det är en segrege
På lördagen ställde aktivister i Näste 3 upp sig på Ängelholms största gågata för att sprida Nordiska motståndsrörelsens budskap.
Trots det kyliga februarivädret och medias covid-19-hets var staden full av människor, både gamla och unga som var intresserade av flygbladsutdelningen. Det fördes flera diskussioner med både sympatisörer, nyfikna förbipasserande och även en och annan meningsmotståndare.
Polisen filmar diskussioner med nyfikna
Efter ett tag kom polisen till platsen på grund av att någon yttrandefrihetshatande människa ringt in och ”larmat”. I sedvanlig ordning kom polisen dit och efter att ha konstaterat att allt var lugnt lämnade de så småningom igen.
Efter cirka en och en halv timme avrundades dagen med en kortare kampsportsträning där nya medlemmar fick öva på slagteknik och även viss sparring.
