Skip to content
Det har nu gått en månad sedan den civila och legala organisationen Nordiska motståndsrörelsen rent absurt terrorklassades av USA. Av allt jag hört är stödet för Nordiska motståndsrörelsen stärkt av detta.
Bland de medlemmar inom organisationen jag haft möjlighet att språka med IRL eller på Telegram så är de allra flesta mer övertygade än någonsin. Bland utomstående såväl Svenssons som nationellt organiserade hos andra än Motståndsrörelsen, tycks sympatierna överlag vara stärkta baserat bland annat på inlägg i olika debattforum, bloggar och sociala medier.
Givetvis gäller detta dock inte alla. Jag själv känner till en medlem som hoppade av i samband med terrorklassningen och en sympatisör som tidigare sagt till mig att han ville delta på Nordendagarna, men som nu istället övervägde att stanna hemma.
Denna text riktar sig till de sistnämnda och till de av mig okända som resonerar likadant och jag vill då ställa frågan; vad hade ni förväntat er egentligen? Hade ni trott att de s
Ursprungligen publicerad 2015-09-09.
Det har varit mycket fokus på kvinnor den
senaste tiden. Kvinnan i kampen, kvinnan i samhället, kvinnan i största
allmänhet. Så jag tänkte lämna mitt bidrag till debatten.
Det är idag ett faktum att den naturliga ordningen i samhället, naturen, och mellan könen är rubbad. Det ställs orimliga krav på alla människor oavsett kön. Jag tänker dock här beröra den kvinnliga delen.
De krav, eller förväntningar som ställs på kvinnor idag går helt mot den naturliga ordningen och oftast, vill jag tro, går det mot vad kvinnor själva känner är rätt och vad de vill. Det skapas en frustration hos kvinnor om att de aldrig räcker till och aldrig duger. Hur de än gör, vad de än gör så är det alltid någon som man trampar på tårna, sårar eller går mot. Vilket jag tror innebär att många idag känner skuld, stress och ångest. Det i sin tur kan leda till psykisk ohälsa och splittringar i familjer.
Den nationella rörelsen är tyvärr inte heller förskonad från k
Under en solig förmiddag samlades medlemmar och aktivister i en bygdegård där dagen började med att konferenciern David Wåhlander i vanlig ordning gick igenom ordningsreglerna för att sedan välkomna nästeschef Victor Johansson upp till podiet. Denne utnämnde månadens kämpe som är en ärorik titel och en vandrande pokal inom nästet som går till den medlem eller aktivist som har genomfört och deltagit på flest aktiviteter under den föregående månaden. När månadens kämpe hade krönts berättade Johansson att det skulle bli dags att slipa på sina argument och delade därmed in kamraterna i grupper där en fick agera som alltifrån en antagonist till en nyfiken förbipasserande. Detta var ett väldigt uppskattat och lärorikt moment då de mer erfarna och de nyare medlemmarna blandades i syfte att kunna ge råd och hjälpa de nyare med olika metoder när det kommer till att bemöta utomstående som aldrig har hört talas om organisationen eller har en kraftigt fientlig inställning till Motståndsrörelsen oc
Översatt från Nordfront.dk.
I samtliga västländer är de ursprungliga vita folken på väg att bli minoriteter i sina egna hemländer. Om nuvarande trender tillåts fortskrida som de gjort de senaste decennierna, så är denna dystra framtid tyvärr oundviklig. I Storbritannien kommer detta att ske redan runt år 2060, i USA troligen runt 2045 – och för den amerikanska ungdomens del har det redan inträffat.
Om inget bryter den pågående utvecklingen, kommer även vi här i hela Norden att drabbas av samma öde några decennier senare. I Norge står till exempel invandringen idag för hela den registrerade befolkningsökningen, och i Sverige beräknas svenskarna bli en minoritet i sitt eget land runt år 2065. Medier spelar här två helt motsägelsefulla roller, då man
dels förnekar att ovan beskrivna utveckling ens existerar – i syfte att avvärja urbefolkningens naturliga reaktion på den.
dels öppet hyllar samma förment obefintliga utveckling.
Till lögnaktiga mediers tjänst presente
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Vi nationalsocialister har i decennier påpekat att det existerar judiska individer som aktivt arbetar för att förstöra konsten. Igår blev jag presenterad ett av de mer flagranta exempel som jag någonsin har sett. Den judisktättade familjen Bonnier lyfter fram den somaliska ”konstnärinnan” Fatima Moallim i Dagens Nyheter för att hon får ställa ut på Konstakademien. Alla bilder i artikeln är från den här utställningen.
Fatima Moallim ”Noter”. Oljekrita och blyerts på papper. Foto: Björn Strömfeldt/Konstakademien.
Vid närmare granskning visar det sig att Dagens Nyheter har särskilt lyft fram Moallim i flera år. I slutet av 2020 lyfter de fram henne som ett av ”tio stjärnskott” att hålla koll på. Andra medier har också valt att skriva om henne, men då oftare med anledning av folks frustration på sociala medier över hennes konst.
Jag tycker inte att patienter behöver få hjälp av vården med att må sämre än vad de redan gör
Månadens bästa aktioner:
Offentlig aktivism på flera orter med anledning av Förintelsens minnesdag och dessutom aktivism även i resten av Norden.
Torgmöte i Vetlanda centrum.
Blot på Kinnekulle.
Månadens ”shoutout”:
Till de som beivrade revisionism genom att tillrättavisa en uppkäftig röding i Stockholm.
Till de som beivrade revisionism genom att tillverka och placera ut tvål i Norge.
Till Pär Öberg och andra som beivrade revisionism genom outtröttliga debatter med förintelse-frälsta.
Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
Road publik på Förintelseföreläsning i Karlstad.
Nordiska Rikspartiet bedrev också gatukamp på tiden när det begav sig.
Månadens nyhet:
Mest läst under 2023.
Filmprojekt som vuxit.
Månadens läsning:
Kampåret 2023 – den fullständiga rapporten.
Rekordår i Näste 7.
Intervju med medlemmar om året som gått i Näste 1.
Månadens tittning:
Månaden med Motståndsrörelsen
När kalendern slagit om till
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
Det var i ett fåtal bitande minusgrader som nästets medlemmar och aktivister hade samlats för månadsmöte i en källarlokal där luftvärmepumpen fick kämpa mot årets första köldknäpp.
Med senare aktiviteter, där det önskades dagsljus, i åtanke, sattes samlingstid till strax efter soluppgång på den för dagen frostiga förorten.
Mattias Sigvardsson i fokus.
Inledde gjorde som vanligt nästeschef Mattias Sigvardsson med att gå igenom och utvärdera på sitt enkla och tydliga vis tidigare månad, planering inför den kommande samt efterföljande månader.
Med kampryggsäcken fylld av kunskap och roliga saker att se fram emot avslutades formellt månadsmötet och lämmeltåget mot kaffebryggaren tog form. Nästa punkt för dagen var en aktivistutbildning, och med nytt kaffe i kopparna satte sig kamraterna åter på sina platser medan talaren gjorde klart de sista detaljerna.
Då det är ett kontinuerligt inflöde av blivande aktivister i organisationen, var det åter dags att gå igenom grunderna i v
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se
Redan 2021, då det i mindre skala hettade till mellan Israel och Palestina, skrev jag om den utdragna konflikten som nu har blossat upp igen och faktiskt riskerar att eskalera till en historiskt avgörande konfrontation (om tunga aktörer som USA eller Iran väljer att fullt ut ge sig in i kriget och detta därmed blir en ny front i proxy-världskriget mellan Ryssland och Nato). Den som vill läsa mer allmänna resonemang om varför jag sedan tidigare står på palestiniernas sida kan läsa den artikeln, eller Joseph Jordans mer färska artikel om varför Israels undergång vore positiv för västvärlden.
I den här artikeln tänkte jag istället fokusera på den interna debatten bland nationella där vissa menar att det är fel att bry sig om att Israel genom våld, terror och framtvingad svält försöker att etniskt rensa Gaza på palestinier. De som har den inställningen ser det ofta som mer ”renlärigt” eller ”radikalt” att inte känna empati med icke-vita rasfrä
Urprungligen publicerad på Nordfront.dk.Även om texten avser danska förhållanden stämmer ändå det mesta med små modifikationer också in här i Sverige.
Var dag ser man allt fler rasfrämlingar på våra gator och i våra gränder. Du ser stora arabiska familjer som ockuperar bord och bänkar i parkerna och vi ser unga somaliska pojkar gå i grupper om fem i skymningen, klädda i märkeskläder, högljudda med en cigarett i mungipan. Det går snart inte att få en matbit på restaurang eller att handla i en kiosk, utan att man därigenom berikar en icke-vit. Danmark håller på att tas över av rasfrämlingar – och ändå finns det motståndare till denna utveckling som inte så mycket som lyfter ett finger.
Titt som tätt, med inte särskilt långa mellanrum, kommer initiativ från den inkompetenta regeringen, vilka är direkt folkfientliga och extremt skadliga för det danska folket. Till exempel ska nu miljöministern minska det sammanlagda området med skyddad orörd natur. Och (för)ledd av jämställdhet
Här kan du ta del av en lista av varumärken och företag som Nordiska motståndsrörelsen anser att du ska bojkotta.
Krig
Den mänskliga kampen över att vara herrefolk på jorden drivs ibland till sin spets och en konflikt på liv och död startas. Krig avgörs alltid efter den starkes rätt. Styrkan utgörs av vapenmakt, ekonomiska förutsättningar för att maximera vapenmakten och diplomati för att få andra folk att hjälpa till i kriget. För att uppnå maximal potential av styrka krävs det att både den egna befolkningen och andra befolkningar ställer sig moraliskt positiva till kriget där den ena parten försöker vinna fördelar gentemot den andra. Den judiska staten Israel försöker nu vinna stödet för sina krigshandlingar.
Människor av europeisk börd offras
Dagens Europa har på grund av migration förändrats till oigenkännlighet. Många européer och svenskar känner sig inte hemma i sina egna länder längre. Denna migration har uppstått som en konsekvens av främst Västerlandets historiska
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Frågan om anonymitet kom nyligen indirekt upp i Nordfront-läsarnas Telegram-chatt, då en debatt kring maskering i samband med politiskt utåtriktad verksamhet uppstod.
Anonymitetsfrågan är en intressant fråga med många nyanser och förtjänar därför att benas ut i en artikel.
Denna, liksom resterande bilder i artikeln är från Motståndsrörelsens blixtdemonstration i Uppsala i september.
Vikten av att respektera andras anonymitet
Det är idag ofta mer kontroversiellt att ”komma ut” som nationalist än som homosexuell. Jag tror att det var i en artikel på Nationell.nu som den både komiska och tragiska poängen gjordes för många år sedan.
Anledningen till att det är kontroversiellt att vara nationalist är att vi är revolutionärer och dissidenter i dagens samhälle. Om man tittar på någon dokumentär eller dyster spelfilm som skildrar övervakningen och det politiska förtrycket i de gamla kommuniststaterna kommer man som nationalist se extr
En rapport från själva besöket har publicerats på Nordfront.se.
Hej Vera! Många som är nationella idag fick aldrig träffa herr Oredsson. Vill du lite kort beskriva hur din make var som person?
Man skulle kunna kalla honom en sammansatt personlighet av lite ovanlig karaktär. Humorn och trofastheten till nationalsocialismen i folkgemenskapens tankar genomsyrade hans liv. Han bedrev hård kamp, men hade samtidigt en oändlig kärlek till öppna landskap och vackra städer. Blommor och djur hanterade han på ett närmast magiskt vis. Djur drogs till honom och allt vad han planterade lyckades.
Ett häpnande exempel var något som hände i Berlin. En sommardag bjöds vi in av min far till en restaurang som hade sina glasdörrar öppen mot gatan. Vi satt längst inne i lokalen. In kom plötsligt en halvstor vit terrierliknande hund, med bestämda fyra ben gick den trevliga hunden förbi alla andra gäster och fram till Göran och lade tassen på hans knä. Gästerna i restaurangen förundrades då matte ka
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Nordatlantiska fördragsorganisationen, eller Nato, är institutionellt en antivit och familjefientlig organisation. Detta vill riksdagens politiker, inklusive SD, tvinga på folket över deras huvuden.
Efter apokalypsen 1945 har som bekant en rad globala organisationer bildats med syfte att upprätthålla och expandera den totalitära liberalismen. En av de tidigaste organisationer som bildades i detta syfte var krigsalliansen ”Nordatlantiska fördragsorganisationen”, eller Nato, som kan ses som globalismens militära gren.
Förutom att försäkra att Washington alltid har internationellt stöd för sina militära kampanjer är Nato som institution uttalat antivit och uttryckligen dedikerad till ”raslig rättvisa” för rasfrämlingar som bor i vita länder. Redan 1999 författade Nato rapporter där man skyller en rad moderna problem på nationalister och varnar för nationalismens inflytande.
Under 2023 höll krigsalliansen
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Det talas mycket i våra led om revolution. Vi ska ta makten och befria Norden. Nordisk revolution – utan pardon! Men det talas inte lika ofta om hur vi nationalsocialister ska kunna befria Norden. Vi har utsatts för massiv repression från både systemet och IT-jättarna som kraftigt decimerat vår förmåga att nå ut och växa.
I en artikel på Nordfront berörde Max Rosenfors denna fråga [Artikeln bemöttes också av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och går att läsa här]. ”Är det ingen som har en plan?”, undrade Rosenfors i en ganska defaitistisk anda och menade att den nya, totala censuren är tämligen hopplös och svår att se förbi.
Jag tänkte i denna artikel delge mina tankar i ämnet. Detta är ingen ”officiell plan” för ett maktövertagande eller någon strategi som antagits av någon särskild grupp eller organisation. Det är istället bara just hur jag själv föreställer mig att en befrielse av Norden kanske kan gå till
