Skip to content
Lördagen den 9:e april samlades aktivister från Näste 2 för offentliga aktioner.Kamraternas första anhalt för dagen, och som premiär på årets valkamp, ägde rum i Munkedal. I kommunen ställer Nordiska motståndsrörelsen upp i det kommande kommunvalet med två representanter på listan. Kandidaterna är organisations-veteranen och riksrådsmedlemmen Fredrik Vejdeland och den eminente kämpen Samuel Johansson från näste 2:s gedigna aktiviststab.
Motståndsmännen uppmanade Munkedals befolkning att förkasta förtroendet för folkförrädarna i 8-klöverparodin och istället göra ett revolutionärt val. Detta genom att ansluta sig till och lägga sin röst på Nordiska motståndsrörelsen.Aktivisterna ställde upp vid Ica Munkedalshallen. Flera besökande kunder uppskattade aktivisternas närvaro medryggdunkningar och hövlighetsfraser. Flygbladen gick som kärnat smör, allt medan trevliga samtal hölls med ännu icke anslutna sympatisörer.
Då drygt en timme passerat och konsumenter till matbutiken bör
Lördagen den 2:a april hölls det en sluten fest i närheten av Sundsvall som ett femtiotal speciellt inbjudna samlades på under högtidliga former. Orsaken till sammankomsten var inget mindre än ett jubileumsfirande av att det i år är 25 år sedan Nordiska motståndsrörelsen bildades.
På plats närvarade både veteraner och något yngre förmågor i rörelsen, representerade av nordiska kamrater och med ett speciellt kärt återseende av kamrater från Nordiska motståndsrörelsens förbjudna finska gren som många inte träffat på länge.
Rollen som konferencier föll på Simon Holmqvist, som sin vana trogen skötte detta med bravur. Festligheterna inleddes med att Holmqvist äntrade scenen, hälsade gästerna välkomna och förmedlade information om vad som stod på schemat.
Simon Holmqvist.
Först ut var en filmvisning som hölls av Martin Engelin, som på rekordtid lyckats klippa ihop en film som dokumenterar stora händelser i Motståndsrörelsens historia, år för år. Många av klippen hade dessutom ald
För många år sedan trodde jag mig vara feminist och att feminismen var den rätta vägen till lycka. För visst kan det låta som ljuv musik i öronen med jämställdhet och lika löner? De allra flesta i dagens samhälle ser det som en självklarhet och funderar aldrig över vad deras handlingar faktiskt resulterar i. Konsekvenserna är många.
För vad innebär det egentligen i praktiken? Kan vi må bra med feminismen som grund i våra förhållanden, på arbetsplatsen eller i livet i allmänhet?
Jag kunde inte det. Liksom många kvinnor med mig blev jag utbränd och jag har förstått nu att det var just feminismen som drev mig dit. För vad händer när vi ska satsa på karriären, sköta det tunga arbetet i vardagen och samtidigt försöka hinna bejaka den naturliga driften som så starkt genom instinkt lever inom oss? Vad händer när vi förväntas vara både män och kvinnor? Kvinnor kan! Men kan vi det? Kan vi förväntas orka med dessa omänskligt höga krav som genom feminismen ställs på oss? Svaret är nej. Det
Ursprungligen publicerad 2014-03-18.
”Every man dies. Not every man really lives.”— William Wallace (Braveheart)
Alla dör vi förr eller senare. Döden är
ofrånkomlig; döden är naturlig och en del av livet. Döden är ett av
evolutionens verktyg för att förbättra rasen.
Vi kan alltså inte påverka huruvida vi kommer att dö eller ej. Det
enda vi som individer kan göra är att välja hur vi lever våra liv och
hur vi möter döden. Vissa har som mål att hålla sig vid liv så länge som
möjligt eller kanske att leva ett så bekvämt liv som möjligt. Andra
vill använda sin korta tid på jorden till att göra skillnad på något
meningsfullt sätt, trots att det kan innebära att de möter döden
tidigare än annars.
Det är de personer som lever på det sistnämnda sättet som blir
ihågkomna genom historien. Ingen minns de fega och bekväma personerna
och än mindre hyllar någon dem. Våra förfäder förstod det här och
uttryckte den förståelsen så här:
”Fä dör, fränder dö, äve
Den 27 januari är systemets årliga kampanjdag för att genom lögnen om förintelsen hjärntvätta och skuldbelägga alla vita människor till att tro att den vita rasen och värnandet om dess intressen är roten till all världens ondska.
Aktivister i huvudstaden valde att genomföra aktiviteter där fokus låg på det vita folkets pågående förintelse, en högst reell verklighet, i skarp kontrast till ett påstått folkmord vilket hävdas ha genomförts på enormt absurda sätt en annan gång i historien.
Tidig morgon begav sig aktivisterna in till Gamla stan för att där sätta upp affischer på Forum för levande historias lokaler. Affischerna var utformade så att det på ett sarkastiskt sätt skulle framstå som att Forum för levande historia kommit till insikt om att deras verksamhet under alla år bedrivits på falska grunder och att de därför kommer att lägga ned sin verksamhet till fördel för det vita folkets historia och storhet.
Just denna tidiga morgon var polisnärvaron extra hög, så pass hög
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
Hej Andreas! Skulle du inledningsvis vilja vara så vänlig att berätta lite om dig själv för den som är obekant med ämnet?
Jo visst kan jag det! Mitt namn är Andreas Holmvall, jag är 36 år gammal, gift och har tre barn. Inbiten norrbottning som älskar skog och natur. Lite av en datanörd är jag med, intresserad av media och design.
Om vi ser till ditt engagemang inom rörelsen, skulle du kunna berätta lite om dina ansvarsområden och roller inom organisationen?
Först och främst så är jag en aktivist vilket innebär att jag håller en väldigt hög aktivitetsnivå. Det mesta av det arbetet för min del består av olika mediaprojekt, men jag försöker också närvara på så många offentliga aktiviteter som möjligt. Utöver den rollen så driver jag också en podcast som heter Nordic Frontier, en engelskspråkig podcast för rörelsen. Jag tillhör ledningen för Näste 6 och blev nyligen ansvarig för Motståndsrörelsens mediagrupp.
Stolt fanbärare under en broaktion.
Hur såg din resa in i Motstånd
Julen närmar sig. En högtid där vänner och familj samlas för att umgås och fira tillsammans. Ett tillfälle där du får chansen att visa hur mycket dina nära och kära betyder för dig. Det är även ett utmärkt tillfälle att ägna en tanke åt dina efterkommande och dina nästas barnbarn och barnbarnsbarn. Vilket samhälle vill du att de ska leva i? Ska deras jular vara lika vita och trevliga som jularna länge varit i Norden, eller ska julen, likt så mycket annat, förvandlas till en mörk och otrygg tid på året som mest finns till för att globalisterna ska kunna tjäna lite extra pengar?
En av de kanske mest utmärkande traditionerna för julafton är julklappar. En i grunden, och innan den perverterades med köphets, sant folkgemenskaplig tanke. Vad bör man då ge sina familjemedlemmar och folkfränder på julafton?
Vissa (förhoppningsvis inte denna sidas läsare) kanske ger sina nära och kära ett gåvokort till någon organisation som påstår sig hjälpa afrikaner i Afrika. Hur kan dock ett
Denna dag valde nästets medlemmar att samlas i en trevlig lokal belägen i Dalarnas sydvästra skogar. Efter ankomst och en liten stunds mingel hälsades deltagarna välkomna och mötet påbörjades.
Mötet bestod till en början av allmän information som syftar till att ge åhöraren en tydlig bild av hur läget ser ut för nästet för tillfället. Lite längre fram togs det en kortare paus för att fylla på med lite mellanmål för att sedan kunna fortsätta med mötets senare del. Under denna senare del deltog samtliga i planerandet av gruppens framtida aktiviteter och projekt.
Efter att månadsmötet meddelats avslutat började deltagarna att iordningställa lokalen. Medan majoriteten av medlemmarna höll på att städa upp och organisera lokalen åkte nästets kampavdelning till ett närliggande grönområde för att träna lite boxning.
Lördagens boxningspass var lite av en nystart då kampsportsträningarna har legat vilande under sommarmånaderna. Teknikdelen av passet fokuserade starkt på jabben,
Vi har den senaste månaden översatt och publicerat två artiklar av den norske skribenten Russleman:
Det finns ingen rätt tidpunkt att ansluta sig till kampenNationella borde inte ha övertro på det parlamentariska arbetet
Även om jag finner bägge dessa artiklar mycket läsvärda och i stort håller med om innehållet, finns det också en gemensam del i de bägge som jag eventuellt, beroende på om Russleman utelämnat detta medvetet, inte håller med om och därför tycker förtjänar en egen artikel. Det är synen på judarna som ett föredöme för vår kamp som manifesteras exempelvis i dessa bägge citat från de bägge artiklarna:
Som vita har vi en sak att lära oss av judarna och det är folklig organisering. Genom att se till att en klar majoritet av deras befolkning har varit politiskt aktiv har denna lilla grupp kunnat ta kontrollen över väst, men det enda skälet till att de har lyckats är att de är ensamma om att spela på denna nivå. Om vita började spela samma spel (som nationalsocialister
Nordendagarna 2021 ägde rum efter en period då prövningar blandats med framgångar – såväl för organisationens del som för den nationella rörelsen överlag. I denna artikel presenterar jag några valda inslag och personliga reflektioner över Nordendagarna 2021. Den som önskar en mer helomfattande och objektiv redogörelse för årets Nordendagar hänvisas till rapporten därifrån.
Deltagarantalet var i år högt, om än inte det högsta under firandets historia. Stämningen och kampandan slog däremot – både enligt mig själv och flertalet tillfrågade deltagare – topprekord!
Ett annat glädjeämne var att trenden ”Barnens Nordendagar”, som inleddes på allvar förra året, höll i sig även i år, då de många närvarande barnen verkligen tog plats, aktiverades på olika sätt och uppenbarligen stortrivdes. Glädjande var även att en hel del nationella som inte är anslutna till organisationen valde att delta.
Årets upplaga kom annars att präglas stort – förutom som väntat av tävlingen Åre
Ursprungligen publicerad på nordiskradio.se
I Radio Nordfront #207 kom man bland annat in på den massiva Internetcensuren och huruvida alternativ till Youtube/Twitter/Facebook/Google skulle kunna konkurrera ut globalisternas censurfabriker.
Tyvärr lämnades ämnet lite med ett svart piller där man var ense om att makteliten på sikt även kommer kontrollera de uppkommande alternativen och inlemma dem i systemet. De människor som växer upp nu kommer vara nöjda med sitt Netflix-tittande då de inte har referenser från en tid då Internet var fritt och man kunde hitta alternativ information. För att balansera upp det lite nämnde Martin att vi ska driva egna plattformar samtidigt som vi använder etablerade sådana så länge det går, medan Max lade till att vi till syvende och sist inte är beroende av tävla på lika villkor för att i slutändan vinna.
Båda har helt och hållet rätt, men tyvärr slutade diskussionen där med problemet mer utförligt formulerat än lösningen. Det här är en vikt
Översatt från Frihetskamp.net.
Det har nu gått ett år sedan jag bevittnade surrealistiska videor av brinnande städer och polisstationer i USA efter att brottslingen, tillika USA:s nya skyddshelgon, George Floyd, förklarats död. BLM-upplopp i god bolsjevistisk anda representerade en eskalering av anti-vitt hat. Samma polis som rutinmässigt förtrycker fredliga vita amerikaner som demonstrerar för sina rättigheter föll på knä för anarkister och svarta radikaler.
Det var vid tiden, när dåvarande president Donald Trump gömde sig i en bunker under Vita huset samtidigt som en medieunderstödd laglöshet omfamnade ”världens friaste land”, som jag insåg att jag inte längre kunde rättfärdiga att sitta kvar vid sidan om som passiv åskådare.
Som många andra hade jag mina egna ursäkter, men i slutändan var det just det – ursäkter.
”Jag blir av med mitt jobb.””Jag blir av med mina vänner.””Jag är rädd för hur det ska drabba mina barn.”
Lördagen den 12 juni begav sig aktivister och medlemmar från Näste 1 till Uttran i Botkyrka kommun, söder om Stockholm.
Anledningen var att Motståndsrörelsen känner som en del i sin plikt för folket, att slå vakt om och kämpa för barnens bästa. I Uttran bor nämligen en pedofil som förra året dömdes till fängelse för övergrepp mot 12 olika barn i åldrarna 3-6 år. Det var barnen vid förskolan Björkstugan i Tumba, där pedofilen för tillfället arbetade, som han utnyttjade för sina sjuka fantasier. Grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, barnpornografibrott med mera lyder åtalspunkterna från rättegången.
Pedofilen fick bara 2 års fängelse för sina brott och med gott uppförande innebär det i Sverige att man släpps ut efter 16 månader. Enligt dessa beräkningar kan han ha varit frisläppt redan den 26:e maj i år.
Motståndsrörelsen passade därför på att åka till Uttran och informera människorna i närområdet att en dömd pedofil flyttat tillbaka och nu bor som gra
