Skip to content
Att vi lever i ett samhälle genomsyrat av feminism och kulturmarxism är väl knappast något vi inte är medvetna om, men en sammankopplad frågeställning är; vad gör det med barnen?
Vi lever i ett samhälle där kvinnor försöker sträcka föräldraledighetsdagarna så länge det går, på bekostnad av familjens ekonomi. De flesta kvinnor vill verkligen inte tillbaka till jobbet när barnet bara är knappt ett år.
Jag har själv sedan den dagen min son föddes tänkt att en dag kommer jag vara tvungen att lämna honom i förskolan, där jag har noll kontroll över vad han lär sig, vem han lekar med eller vem som byter blöja på mitt barn.
Alla nationalsocialister vet hur djupt kulturmarxistiska lobbygrupper sitter i samhället och barn får på förskolan lära sig om Pride och att en tjej kan vara tillsammans med en tjej, en pojke kan vara tillsammans med en pojke och således lär de sig vad en homosexuell är. Tyvärr lär de sig inte vad en homosexuell är på det rätta sättet eller vid rätt ålder.
Ett l
8:e mars, internationella kvinnodagen, kvinnokamp, klasskamp och så klart lite antirasism. Så kan man sammanfatta den manifestation med parollen ”Inte en kvinna till” som hölls i Stockholm på internationella kvinnodagen 8:e mars. En paroll som åsyftar mäns våld mot kvinnor.
Detta hade kunnat vara en helt vanlig 8:e mars där vänstern och kommunisterna förenas för att gapa och skrika sina uttjatade ramsor, men ett inslag skiljde denna kväll mot hur det brukar kunna se ut.
Nordiska motståndsrörelsens aktivister i Näste 1 befann sig ute på gatorna i Stockholm för att manifestera under parollen Nordisk kvinnofrid. Att Näste 1 gav sig ut just denna dag var ett sätt att visa att kommunister och den etablerade vänstern inte har monopol på klassiska vänsterfrågor. Vidare passar egentligen denna kampanj ännu bättre i nationalsocialistisk regi då en stor andel av de män som utsätter kvinnor för misshandel i hemmet och överfallsvåldtäkter mot nordiska kvinnor utgörs av de ras
För många år sedan trodde jag mig vara feminist och att feminismen var den rätta vägen till lycka. För visst kan det låta som ljuv musik i öronen med jämställdhet och lika löner? De allra flesta i dagens samhälle ser det som en självklarhet och funderar aldrig över vad deras handlingar faktiskt resulterar i. Konsekvenserna är många.
För vad innebär det egentligen i praktiken? Kan vi må bra med feminismen som grund i våra förhållanden, på arbetsplatsen eller i livet i allmänhet?
Jag kunde inte det. Liksom många kvinnor med mig blev jag utbränd och jag har förstått nu att det var just feminismen som drev mig dit. För vad händer när vi ska satsa på karriären, sköta det tunga arbetet i vardagen och samtidigt försöka hinna bejaka den naturliga driften som så starkt genom instinkt lever inom oss? Vad händer när vi förväntas vara både män och kvinnor? Kvinnor kan! Men kan vi det? Kan vi förväntas orka med dessa omänskligt höga krav som genom feminismen ställs på oss? Svaret är nej. Det
Aktivister från Näste 3 bestämde sig för att uföra en favorit i repris och utrustade en släpvagn med fanor, banderoller och högtalare. Därefter gjorde man också något nytt av idén och satte igång nationell musik i högtalarna innan man började rulla iväg på Örkelljungas gator.
Både klassiska svenska nationella låtar som exempelvis Folk i Gevär av Svensk ungdom spelades och även remixer av marschmusik som Fallshirmjäger, även känd som intro till podcasten Mer än ord.
Nationell musik var dock inte det enda som ekade på gatorna i Skåne den här dagen, det gjorde även olika nationalsocialistiska budskap som förmedlades via megafon. ”Ansök till Nordiska motståndsrörelsen!”, ”Kämpa för vårt folk” och ”Slå tillbaka mot folkutbyte, gängterror och vänstertyranni – för fosterlandet!” är några exempel.
Aktionen pågick i över tre timmar och resulterade i att stora delar av Örkelljungas befolkning kunde ta del av budskapet. Man
Det finns säkert någon som kanske menar att den här artikeln kommer nästan en vecka försent och borde publicerats redan under förra veckan. Jag tänkte dock inledningsvis under konflikten att det här kriget egentligen inte var så viktigt överhuvudtaget för Nordiska motståndsrörelsen att ha en officiell åsikt kring. Att egentligen berör hela Ukraina-kriget oss och vår kamp på Nordens gator och torg väldigt lite i nuet. Detta i kombination med att andra skrev och talade om kriget utifrån olika perspektiv både här på motståndsrörelsen.se och på den oberoende nationellt socialistiska nyhetssidan Nordfront, gjorde att jag helt enkelt inte såg det som ett måste att prioritera den artikel som du nu läser.
Sedan förstår jag givetvis att det finns andra anledningar som gör konflikten intressant redan här och nu och att den på lång sikt kan leda till konsekvenser som rent av kan komma att bli avgörande även för oss.
Det är dock väldigt många som undrat och resonerat kring vårt ställningstag
Söndagen den 20 februari var medlemmar från Näste 5 ute i det vackra vädret och delade flygblad i Sandviken.
Flygbladen gick snabbt åt och aktiviteten ses som lyckad.
I Ängelholm sammanstrålade aktivister på lördagen den 12:e februari för att dra igång med en ny kampanj under namnet ”För blod och jord”, som nästeschefen avslöjade i intervjun med honom för ett par veckor sedan.
Aktivisterna ställde upp med en banderoll på gågatan i centrum och Daniel Gerdås började hålla tal.
Människan är inte herre över naturen, människan är en del av naturen. Människan är lika bunden till och underställd naturens lagar som allt annat levande. Naturen kan inte bara sugas ut. Förr eller senare kommer den att slå tillbaka mot oss. När våra jordar är utarmade, skogen död och havet tömt på allt levande, vad ska vi då leva av? Kapitalismen måste krossas!Rovdriften måste upphöra och vi måste se oss själva som en del av naturen!Delar av talet.
Specialframtagna flygblad på temat delades ut till förbipasserande.
Efter att man intagit centrala Ängelholm och spridit Nordiska motståndsrörelsens natur- och miljövänliga budskap ställde aktivis
Ja, så var då Covid 19-restriktionerna över. Eller, ja, åtminstone för denna gång, för vem vet vad framtiden har i sitt sköte?
Jag känner i varje fall att jag har ordat tillräckligt mycket om Corona, vacciner och vaccinpass i poddar, artiklar och genom våra aktioner redan och jag vet att flera andra är lika trötta på tugget som jag. Jag ska därför inte i denna artikel gå över alla mina tankar och åsikter kring det hela igen, men det finns däremot två helt andra saker jag vill vädra nu när Covid-19 inte längre ska räknas som en samhällsfarlig sjukdom och således restriktionerna och vaccinpassen plockas bort.
Det första är hur unisont och snabbt hela etablissemanget gjort en verklig helomvändning. Det är inte mer än ett fåtal veckor sedan som det skreks ut i högan sky om hur mycket smittspridningen ökade och hur fruktansvärd och ohållbar situationen var. För drygt två veckor sedan infördes det nya utökade restriktioner. Det är vidare mindre än två månader sedan som vaccin-pass för
I senaste Ledarperspektiv pratade jag och Simon Lindberg om avhopp och förräderi med anledning av att Jimmy Thunlind blivit polisinformatör och förrädare. Detta förklaras i avsnittet men också i denna artikel. Ämnet har sedan dess tagits upp av flera nationella aktörer som i stort sett alla verkat för att röka ut förrädaren. Detta är något som vi tackar för och som även hedrar dem som tagit det beslutet.
Syftet med denna artikel är att reda ut vad som skiljer en avhoppare från en förrädare och ge exempel på när avhoppet övergått till förräderi. När har avhopparens felsteg blivit av sådan art att avhopparen inte bara gjort sig omöjlig för all framtid i den egna organisationen utan också i den nationella rörelsen som helhet?
Först och främst ska det påpekas att vi är väldigt återhållsamma när det kommer till att utmåla någon som förrädare och att vi aldrig gör det utan solida bevis för påståendet. Även om man kan ogilla en avhoppares eventuella skitsnackande till andra nationella
I dokumentärserien Omgiven av fiender som utkom på Viaplay inatt och som motståndsrörelsen.se skrev om och Ledarperspektiv poddade om, redan under gårdagen, utgör den före detta Motståndsrörelsen-medlemmen Jimmy Thunlind (numera Jimmy Marklund) en betydande del.
I de första avsnitten intervjuas han som en företrädare för Motståndsrörelsen och är då positivt inställd till Organisationen, men i sista avsnittet väljer han att inför kamerorna ”hoppa av” och sedan gör han sitt bästa för att motverka och skada den nationella rörelsen – något han enligt utsago på sociala medier hoppas kunna göra karriär av framöver.
Även om Thunlind kanske förhoppningsvis inte åstadkommer någon skada så är försöken extremt allvarliga och det troligtvis största öppna förräderiet mot den nationella rörelsen i modern tid.
I dokumentärserien uppger han att skälet till att han valde att lämna Motståndsrörelsen är för att det är en ”våldsbejakande” organisation och att han inte ville medverka till att
Inatt släpps dokumentärserien Omgiven av fiender som i sex delar enligt Viaplays hemsida ska svara på ”vad det är som får nyckelpersonerna i den nordiska högerextrema miljön att leva sådana extrema liv?”.
Serien är baserad på intervjuer med företrädare för nationella och kontrajihadistiska organisationer, samt med så kallade experter inom området, poliser och förrädare som tidigare varit nationella, men som nu aktivt bekämpar vårt folks rätt till överlevnad. Detta varvas med nyhetsklipp och filmer från de olika organisationernas verksamhet.
Det är en tydligt partiskt propagandistisk och anti-nationell serie och mycket av seriens fokus ligger på att försöka koppla samman de olika företrädarna med vapen och terrordåd och exempelvis får Anders Behring Breivik och hans dåd på Utöya 2011 mycket uppmärksamhet.
Dock ska det inrymmas att det också tas upp en del andra frågeställningar som åtminstone är ganska intressanta och något mer objektiva, såsom om förbud verkligen är den rätta
När Organisationens ledare Simon Lindberg nyligen presenterade en lista över Sveriges mest aktiva kommuner och i hans tycke bästa aktioner i landet, kunde jag med stolthet konstatera att Stockholm för andra året i rad låg högst upp i topp över flest utförda aktiviteter.
Jag tänkte därför börja artikeln med att här kort beskriva lite av vad för aktiviteter som har bedrivits i ett av Organisationens mest aktiva nästen.
Aktivismen i nästet inleddes med att sätta ribban högt vad gäller spektakulära aktioner, då några modiga aktivister tog sig upp på DN-skrapan via att klättra 15 våningar på en byggnadsställning, där de angjorde en 50m2 stor banderoll med budskapet ”Bojkotta lögnpressen, läs Nordfront”.
Spektakulär banderolluppsättning på DN-skrapan i Stockholm
Vi har i nästet bedrivit basaktivism på hög nivå, främst genom vår kampanj ”Älska ditt folk”, där vi under det gångna året satte upp hundratals banderoller, mestadels på broar över vältrafikerade vägar runt
I början av 2021 publicerade en av världens största tidningar, brittiska The Sun, en sammanställning från Counter Extremism Project, med de 20 personer i världen som sågs som det största hotet mot säkerheten i världen i nuet eller sett till potential för framtiden. Bland dömda mördare, terrorister och ledare för Hizbollah, al-Qaida och ISIS, fanns också Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg – trots att han är en helt offentlig person med arbete och familj och som aldrig ens suttit i fängelse, samt att hans realpolitiska inflytande är väldigt begränsat i jämförelse.
Större delen av media-Sverige hakade på och hängde ut Simon Lindberg som en av världens farligaste män. Lindberg kommenterade det hela själv i artikeln Nordens farligaste man har ordet och sa då följande:
Lika barockt som detta är, så är det samtidigt också en stor ära att jag erkänns på detta vis. Kanske är det rent av den finaste utnämningen jag fått i hela mitt liv. Att med blott ord och propaganda
För lite mer än tre år sedan byttes ledarskapet för Motståndsmedias videoavdelning ut och för två år sedan byttes även fotochefen ut. Detta kompletterades för cirka ett år sedan av tillsättandet av propagandachefen Andreas Holmvall. På denna tid har Motståndsmedia tagit enorma kliv framåt under det nya ledarskapet och har rekryterat flera nya medlemmar, i bokstavligt talat varje näste.
Detta har gett oss som organisation en avsevärt högre och jämnare kvalitet i all mediaproduktion som vi publicerar. Allt från video i världsklass till modern och snygg grafik som kan slå valfri medströms PR-byrå på fingrarna. Sist, men inte minst, har vi tagit mängder och åter mängder av riktigt bra foton på aktivister, aktioner, landskap och antagonister. Det är ett angenämt problem att ofta ha för många bra bilder att välja mellan när vi publicerar både kamprapporter och artiklar nuförtiden.
Med detta sagt har Motståndsmedia ett urval av bilder som vi vill lyfta från året som gått. Exempe
Tidsdagsmorgonen den 21 december var Näste 1 återigen i Söderort för att sätta upp ”Älska ditt folk”-banderoller. Denna gång i Årsta, Älvsjö och Johanneshov. Trots att morgonen var ung och banderollerna sattes upp snabbt, så hann det bjudas på glada och uppskattningsfulla tutningar från de morgonpigga trafikanterna.
