Skip to content
När man talar om radikalism (vår radikalism) bör man även notera hur våra huvudmotståndare, folkets fiender agerar ytterst radikalt.
Sedan 1945 har de internationella sionisterna successivt lyckats manipulera och korrumpera Västerländernas statsmakter och bankväsenden till den grad att de idag i stort sett sitter på den fulltaliga makten. I decennier genom deras totala kontroll över massmedia i sammansvärjning med deras omfattande inflytande över populärkulturen, har indoktrineringen av globalisternas framkallade ideologi, kulturmarxismen, rotat sig så pass djupt i majoriteten av Europas befolkning att det idag anses vara tabu att yttra några som helst positiva aspekter om sitt etniska ursprung och dess kulturella arv. Genom denna väl utstuderade process till självhat degenereras inte vi vita människor enbart ur ett andligt perspektiv, utan likväl karaktärsmässigt och intellektuellt. Därmed förleds vi enkelt in i att attraheras och efterleva ytlig mainstreamkultur och-/eller övriga
Vem är Marcus Hansson? Vem är du?
Jag är en man som skall fylla 34 år. Trots alla min brister och imperfektioner så kämpar jag hela tiden för att nå högre nivåer av kunskap och färdigheter. Detta är en av nationalsocialismens essenser eftersom naturens lagar favoriserar de som vågar ta för sig och kämpa för det. Jag trivs att leva smått och därmed lockas jag inte till politiken för köttgrytornas skull utan för att jag genuint vill förändra det nuvarande samhället till det bättre för vårt folk.
När blev du medlem i Nordiska motståndsrörelsen?
Jag blev medlem någon gång i början av januari 2017 om jag minns rätt.
Varför beslutade du dig att kämpa för den nordiska rasens överlevnad och frihet?
Det var primärt tre saker som gjorde att jag valde att engagera mig. Den första var att jag trivdes i högre utsträckning att umgås med nordiska, men även europeiska människor än utomeuropeiska personer. Därmed finns en önskan i mig om att bevara de nordiska fol
Det var under en strålande sol som aktivister från Motståndsrörelsen samlades under lördagen utanför Göteborg för en genomgång av ansvarig på plats. Denne gick igenom upplägget för dagen, vilket i sig egentligen inte skilde sig så mycket från en vanlig flygbladsutdelning i centrala Göteborg. Skillnaden låg i hur krångligt man skulle genomföra den.
För genom Motståndsrörelsens enträgna och idoga arbete med att svara upp på skräp-vänsterns, våldsvänsterns och polisens dumheter och försök till våldsamheter, så har de i många fall helt enkelt försvunnit från gatubilden eller låter oss för den delen hållas. När det inte finns kompetent motstånd tänkte ansvarig på plats att vi helt enkelt får simulera det själva för att ändå hålla aktivisterna på tårna.
Aktivisterna delades in i stridspar med förordningar om att man inte under några omständigheter får lämna varandras sida tills aktiviteten är över, hur onödigt det än känns att behöva gå två och två ibland. Positioner i gruppen, plats
Sedan den 8 maj har Motståndsrörelsen i Danmark bland annat spridit affischer över stora delar av landet som uppmanar danskarna att rösta nej i den folkomröstning som ska genomföras den 1 juni 2022.
När Danmark anslöt sig till EU gjorde de det med ett förbehåll som innebär att de fortsatt fick ha sin egna försvarspolitik. Sedan Ukraina-krigets utbrott har dock etablissemanget riktat mycket av sitt propaganda-fokus på att detta undantag ska tas bort och att Danmark istället fullt ut ska delta i EU:s ”säkerhets- och försvarssamarbete”, ungefär på samma vis och med samma argument som man i Sverige bedrivit lobbyverksamhet för ett inträde i Nato.
Ett nej i morgondagens folkomröstning är en röst för att Danmark ska behålla ”forsvarsforbeholdet” och ett ja innebär att det ska skrotas och att Danmark alltså ännu tydligare ska hamna under globalisternas kontroll genom att ge EU mer makt över landet.
På affischerna som satts upp står det:
NEJ. Det danska
Ursprungligen publicerad på Nordicresistancemovement.org.
National Socialist Creators Club gav nyligen ut det andra numret av deras NSCC Magazine National Socialist, som har Nordiska motståndsrörelsen som huvudämne. Här pratar vi med två av männen bakom NSCC, chefredaktören Daniel Zakal och huvudkonstnären Friendly Father, för att få veta mer om dem och deras arbete.
Detaljer om var man kan köpa tidningen finns i slutet av denna artikel.
Hej Daniel! Skulle du kunna börja med att berätta lite om dig själv och ditt arbete i den nationella rörelsen?
Jag heter Daniel Zakal. Jag är för tillfället bosatt i USA i delstaten Pennsylvania. Jag fyller 27 i år. Jag har en kandidatexamen från Pennsylvania State University och tjänstgör i den amerikanska militären som reservist.
Jag är en av huvud- och medgrundarna av National Socialist Creators Club och Invisible Empire Publishing (IEP) tillsammans med den nationalsocialistiska digitala konstnären Friendly Father. Min nyckelroll
Tidig morgon den 30:e april, solen har just stigit över trädtopparna och dimman slingrar sig likt en drake över sjön utanför huset. I hallen ligger dagens förnödenheter prydligt uppradade sedan gårdagen. Likt många andra eldsjälar skulle jag idag bege mig för ett efterlängtat återbesök på den svenska västkusten. Mellan lund och teg for jag i gott sällskap för att snart ankomma till det bohuslänska Lysekil.Vid första anblick är Lysekil en vacker vit idyll med anor från så tidigt som 1500-tal, men ack, under denna yta döljer sig en mångkulturell förbannelse. Gäng stryker runt torg och gata likt ett pack hyenor efter vita, lätta byten. Trots denna uppenbara fiende i vår borg är det med sorg jag förnimmer en dunkel dimma över staden, ett kapitalismens gift har likt en förblindande rökridå svept folket i ett järngrepp. Materialismen, detta folkets opium, har förhindrat stadens invånare att säga ifrån, att sätta ned sin fot och höja näven ur fickan!Med rädsla för att inte kunna upprätthålla
Aktivister och medlemmar samlades på lördagen för att fira fallna hjältar som Motståndsrörelsen traditionsenligt gör runt den 20:e april.
I år är det 77 år sedan Europa förlorade en av sina största slag någonsin. Efter andra världskrigets slut då de allierade besegrade det nationalsocialistiska Tyskland har Europas folk levt i ett mörker, under en globalistisk världsordning som idag tycks ha oändligt med makt och resurser.
För att kämpa mot det nuvarande systemet är det viktigt att vi minns och hedrar de som kämpat och dött i kampen före oss.
Arrangörerna samlades i god tid för att ställa iordning lokalen, förbereda och dekorera i äkta 20:e april- tema.
Byster, ljus och tröjor föreställandes fallna hjältar såldes på platsen.
I takt med att folket började anlända till lokalen spelades högtidlig marschmusik från 1930-talet upp i högtalarna vilket bidrog till en folkgemenskaplig stämning.
Som föregående år var temat på maten tyskt med korv, potatisgra
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Nu när fientligheterna har trappats upp i Ukraina så är det lätt hänt att vi som människor faller in i tankebanor om vem som har mest rätt, Ryssland eller Västvärlden. Medvetet har man lyft fram propagandan på det här viset, mest för att det är enklare för människan att titta på saker från ett ”svartvitt” perspektiv. Böcker om politisk historia skvallrar också om att amerikanska presidenter gärna önskar att deras rådgivare kokar ned alla de möjliga förslagen till två olika förslag så att presidenten har två ståndpunkter att välja mellan.
Men jag hade tänkt att bryta det här ”svartvita” tänkandet och lyfta era blickar till det jag anser är viktigt. Speciellt nu när ni kommer påverkas av all krigspropaganda.
Hos er läsare finns antagligen en objektiv grundsyn som leder till att ni har en viss förståelse över varför Ryssland geopolitiskt agerar som de gör. USA själva skulle ju till exempel aldrig tillåta att Mexiko gick med i en försvarsa
Här kommer det åttiofjärde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Nordfronts aprilskämt och EU:s hot mot EuropaLindbergs betraktelse: Nordiska motståndsrörelsens 25-årsfirandePåståendet: Nordiska motståndsrörelsen har inte åstadkommit någotIdeologisk/taktisk/filosofisk fråga: 25 år av revolutionär kamp
Diskussionsunderlag:
Länge leve Nordiska motståndsrörelsen – 25 år av revolutionär kamp firades
Varför göra det perfekta till det godas fiende?
Det här var inget skämt – det var en övning
Motståndsrörelsen – 20 år av revolutionär kamp
Ursprungligen publicerad 2015-12-17.
Nordiska motståndsrörelsen är den enda radikala organisation i norra Europa som erbjuder ett realistiskt alternativ till det nuvarande system som bygger på mångkulturell finansiell kapitalism. Grunden till vår politiska modell är nordisk enighet.
Militärt och ekonomiskt samarbete – liksom kulturellt utbyte – har mellan de nordiska länderna funnits så länge som Norden varit bebodd, även om det skett avbrott och konflikter. Det gemensamma genetiska, historiska och kulturella arvet gör att ett stärkt samarbete mellan de nordiska länderna inte skulle leda till rivalitet mellan konkurrerande etniska intressen. Ofta varierar den genetiska sammansättningen bland människor mer inom ett visst nordiskt land än mellan de faktiska staterna.
Men även om den genetiska och kulturella grunden för en enad nationalsocialistisk nordisk stat är fast, kräver ett starkt samarbete gemensam lagstiftning och förenade ekonomiska intressen.
Redan nu finns det
Lördagen den 5:e mars valde nästets medlemmar att samlas för det månatliga mötet som är rutin i organisationen. Efter ankomst och en liten stunds mingel hälsades deltagarna välkomna och mötet påbörjades.
Mötet bestod till en början av allmän information som syftade till att ge åhöraren en tydlig bild av hur läget ser ut i nästet. Däribland hur nästet kan komma att påverkas av den situation som råder i världen just nu. Efter detta togs det en kortare paus för att fylla på med lite mellanmål så att de inblandade skulle orka fortsätta med mötets andra del. Denna senare del bestod av att medlems- och kampgruppen gjorde separata planeringar inför framtida aktiviteter och projekt.
Efter att månadsmötet meddelats avslutat började deltagarna att iordningställa lokalen och diverse försäljningsbord inför det föredrag som stod på agendan.
Det föredrag som sedan gick av stapeln var ett av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg. Under namnet ”30-talet närmar sig ̵
Jag vill börja med att säga att jag förstår att det bultar i ett nordiskt hjärta vid tanken på att vita folkfränder dör i ett krig i vårt Europa. Altruism är en av de nordiska folkens främsta rasliga karaktärsdrag och ett annat är mod. Att då vilja ge vad man kan för att skydda andra är såklart något vackert, något som visar att du ännu är i åtminstone någorlunda kontakt med ditt inre och inte förslavats helt av materialismen.
Jag förstår med andra ord känslorna och instinkterna som ligger bakom tankarna att vilja åka ned till Ukraina för att delta i kriget. Jag har däremot betydligt svårare att förstå de som verkligen väljer att göra slag i saken och göra tankarna till verklighet, för hur mycket dina känslor och instinkter än säger det så borde det efterföljande logiska resonemanget sedan sätta stopp och få dig att inte åka.
På samma sätt förstår jag till fullo de som någon gång tänker tanken att vilja ta till vapen och skjuta ned folkförrädare eller rasfrämmande våldtäktsmän hä
Det finns säkert någon som kanske menar att den här artikeln kommer nästan en vecka försent och borde publicerats redan under förra veckan. Jag tänkte dock inledningsvis under konflikten att det här kriget egentligen inte var så viktigt överhuvudtaget för Nordiska motståndsrörelsen att ha en officiell åsikt kring. Att egentligen berör hela Ukraina-kriget oss och vår kamp på Nordens gator och torg väldigt lite i nuet. Detta i kombination med att andra skrev och talade om kriget utifrån olika perspektiv både här på motståndsrörelsen.se och på den oberoende nationellt socialistiska nyhetssidan Nordfront, gjorde att jag helt enkelt inte såg det som ett måste att prioritera den artikel som du nu läser.
Sedan förstår jag givetvis att det finns andra anledningar som gör konflikten intressant redan här och nu och att den på lång sikt kan leda till konsekvenser som rent av kan komma att bli avgörande även för oss.
Det är dock väldigt många som undrat och resonerat kring vårt ställningstag
Under natten mot torsdagen nåddes vi av nyheten att Ryssland har inlett ett fullskaligt militärt angrepp mot grannlandet Ukraina. Den ryske presidenten sade i ett uttalande under natten att landet genomför militära operationer i Donbass i syfte att ”hindra ukrainsk aggression” samt att ”demilitarisera och de-nazifiera” Ukraina. Att det skulle röra sig om en mindre militär operation begränsat till Donbass motsägs av ett stort antal källor då det finns rapporter om flygangrepp mot ukrainska städer så långt västerut som Lviv. Det finns även rapporter om att ryska marktrupper korsat gränsen mellan Ukraina och Vitryssland och att strider pågår i utkanterna av Ukrainas näst största stad Kharkiv. Andra rapporter talar om att ryska trupper avancerar västerut även från Krim och att ryska luftlandsättningsförband har intagit en flygplats i utkanterna av Kiev.
Konflikten i Ukraina har pågått lågintensivt under ett antal år sedan striderna efter Maidan-kuppen 2014 klingade av. Utbrytarrepublike
I början av 2021 publicerade en av världens största tidningar, brittiska The Sun, en sammanställning från Counter Extremism Project, med de 20 personer i världen som sågs som det största hotet mot säkerheten i världen i nuet eller sett till potential för framtiden. Bland dömda mördare, terrorister och ledare för Hizbollah, al-Qaida och ISIS, fanns också Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg – trots att han är en helt offentlig person med arbete och familj och som aldrig ens suttit i fängelse, samt att hans realpolitiska inflytande är väldigt begränsat i jämförelse.
Större delen av media-Sverige hakade på och hängde ut Simon Lindberg som en av världens farligaste män. Lindberg kommenterade det hela själv i artikeln Nordens farligaste man har ordet och sa då följande:
Lika barockt som detta är, så är det samtidigt också en stor ära att jag erkänns på detta vis. Kanske är det rent av den finaste utnämningen jag fått i hela mitt liv. Att med blott ord och propaganda
