Skip to content
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Alla som kommer organisera sig med något som har med nationalsocialismen att göra har någon familjemedlem eller vän som kommer ogilla ditt engagemang till den grad att de aktivt kommer att försöka förmå dig att upphöra med ditt motstånd mot rasfienderna. Det behöver inte vara en ensam person utan det kan vara flera inom familjen som motarbetar ditt engagemang. Deras bevekelsegrunder kan vara olika, de kanske lägger stor vikt vid hur människor socialt ser på familjen.
Kort bör dock sägas att alla som sysslar med politik kan råka ut för detta, du kan vara en socialdemokrat bland en grupp vänner som alla är moderater eller har du en fader eller moder som är moderat. Det kan gå till hätskt till även i dessa förhållanden, jag har hört historier.
De kanske har en annan politisk syn, de kanske fortfarande befinner sig i ett stadie av hjärntvätt där ett blandrassamhälle är bra och judarna är alla totalt felfria och oskyldiga. Eller så har de e
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
När nationalsocialister pratar med människor i vardagslivet eller vid flygbladsutdelningar påstår människor att ”alla judar är inte dåliga, visst finns det några dåliga människor i den judiska gruppen men det har alla grupper”. För de som ogillar invandrare så låter det såhär: ”Det är inte judar som begår brott, det är muslimerna/invandrarna.” Människor som har dessa åsikter sprider inte bara dessa i offentligheten, de sprider det även på internet genom skrivande på forum, eller i kommentarsfält. Vad dessa människor menar är att det finns judar som likt svenssons går till arbetet, reser, tittar på TV, är likgiltiga över Israel eller det judiska kollektivets öde likt svenssons är över Sverige och svenskarna. De är kanske liberaler eller socialister, men det finns svenssons som är det också.
Detta är otvetydigt sant, det finns sådana här judar i Sverige och i världen. Gör detta dem till bra, eller ofarliga judar?
Mitt svar på den här frå
Den tidigare ansvarige utgivaren för motståndsrörelsen.se, Hampus Maijala, stod åtalad för 40 fall av hets mot folkgrupp och försvarades av Carl-Oscar Morgården. Motpart i rättegången var Justitiekanslern (JK) som agerade efter en anmälan från den folkfientliga föreningen Juridikfronten. JK företräddes av den ökände åklagaren Fredrik Ingblad som står som uppfinnare till det tydligt Orwellska begreppet tolkningsfakta.
Under de två dagarna som rättegången varade presenterade bägge sidorna sina sakframställningar, förhörde Maijala och kom med slutpläderingar inför den jury som brukligt fanns på plats då det rörde sig om ett åtal mot en grundlagsskyddad sida.
Under Fredrik Ingblads samtliga framföranden agerade han tämligen ohövligt och fick vid flera tillfällen tillsägelser från domaren. Han försökte dessutom hela tiden att tillskriva Motståndsrörelsen och Maijala åsikter som vi inte hyser eller på något vis gett uttryck för.
Försvarsadvokaten Carl-Oscar Morgården talade om
Försvarshögskolan, som ser som sin uppgift att utbilda sina elever till vakthundar för globalistiska intressen i Sverige, ondgör sig i en nyligen presenterad rapport över att även ”extremister” – samarbetar ”transnationellt”.
I en artikel på sin hemsida tillkännager man att man nu på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) presenterat en 115-sidig ”kunskapsöversikt” med titeln Gränslös Extremism. En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer.
Enligt studien har Sveriges tre farligaste ”extremistmiljöer” samtliga ”kopplingar till utlandet”.
Dessa kopplingar hotar enligt studien att stärka ”den radikalislamistiska-, den radikalnationalistiska- och den autonoma miljön” genom att tillföra ”taktiska kunskaper, ideologisk inspiration och finansiering”.
— Rapporten belyser ett tidigare outforskat område i ett svenskt sammanhang och tar ett helhetsgrepp på de svenska extremistmiljöernas transnationella kopplingar, säger Magnus Ranstorp, en
Av en slump kom jag att lyssna på en radiointervju med den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Ali Esbati häromdagen. Intervjun handlade egentligen om hans upplevelser med Anders Behring Breivik på den norska ön Utöya för tio år sedan. Om detta tänker jag dock inte orda något.
Ali Esbati. Foto av Jessica Segerberg.
Nej, det kontroversiella som fick mig att fatta tangentbordet för att skriva denna artikel hade inget alls med Breivik att göra utan det var istället den ogenerade marxism som Esbati gav uttryck för i slutet av intervjun. Han menar där att samhället måste leta likheter istället för skillnader mellan människor och att den likheten vi kan finna mellan oss alla är att vi alla VILL ha det samma; trygghet för våra barn och att få leva i välfärd. Den likheten, den VILJAN, det är vad som ska styra politiken, samhället och landet.
Vi ska alltså inte på något vis se vad folk kan bidra med eller vad de faktiskt har rätt till, utan bara efter vad de VILL ha. Marxism till och
Söndagen den 5 september bjöd på strålande solsken när medlemmar från kampgruppen i Näste 7 delade flygblad i Nässjö. Man passade även på att smycka stadsbilden med klistermärken.
En trevlig ung mamma som var ute med sin dotter påträffades. Hon påtalade att motståndsmännen gör ett viktigt jobb med att upplysa folket om vilka som kontrollerar finansvärlden, FN, EU och media.
Ett trevligt samtal som fick avsluta den politiska aktiviteten för denna dagen.
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Lördagen den 28:e augusti samlades Näste 3 tidigt för att förbereda kräftskivan som skulle ta plats senare under dagen. Man pyntade i typiskt tema och fixade iordning borden samtidigt som kökslaget gjorde iordning maten.
När alla väl var på plats hälsade konferencieren Marcus Hansson deltagarna välkomna och informerade om dagens upplägg innan kräftorna serverades. Förutom kräftor serverades även andra klassiska kräftskive-specialiteter som exempelvis Västerbottenpaj och räkor.
Inbjudan till dagen hade skickats ut också till de närliggande nästena och även till en del sympatisörer och stödmedlemmar, vilket gjorde att det var mycket folk på plats.
Efter maten spelade de som ville brännboll och sköt med luftgevär samtidigt som efterrätten dukades upp.
Man kunde som efterrätt välja mellan flera olika kakor av alla dess former och även fem stycken olika hembakade tårtor som uppskattades mycket av samtliga.
Senare in på kvällen umgicks det i goda kamraters lag
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt ob
Vi har den senaste månaden översatt och publicerat två artiklar av den norske skribenten Russleman:
Det finns ingen rätt tidpunkt att ansluta sig till kampenNationella borde inte ha övertro på det parlamentariska arbetet
Även om jag finner bägge dessa artiklar mycket läsvärda och i stort håller med om innehållet, finns det också en gemensam del i de bägge som jag eventuellt, beroende på om Russleman utelämnat detta medvetet, inte håller med om och därför tycker förtjänar en egen artikel. Det är synen på judarna som ett föredöme för vår kamp som manifesteras exempelvis i dessa bägge citat från de bägge artiklarna:
Som vita har vi en sak att lära oss av judarna och det är folklig organisering. Genom att se till att en klar majoritet av deras befolkning har varit politiskt aktiv har denna lilla grupp kunnat ta kontrollen över väst, men det enda skälet till att de har lyckats är att de är ensamma om att spela på denna nivå. Om vita började spela samma spel (som nationalsocialister
Ursprungligen publicerad på nordiskradio.se
I Radio Nordfront #207 kom man bland annat in på den massiva Internetcensuren och huruvida alternativ till Youtube/Twitter/Facebook/Google skulle kunna konkurrera ut globalisternas censurfabriker.
Tyvärr lämnades ämnet lite med ett svart piller där man var ense om att makteliten på sikt även kommer kontrollera de uppkommande alternativen och inlemma dem i systemet. De människor som växer upp nu kommer vara nöjda med sitt Netflix-tittande då de inte har referenser från en tid då Internet var fritt och man kunde hitta alternativ information. För att balansera upp det lite nämnde Martin att vi ska driva egna plattformar samtidigt som vi använder etablerade sådana så länge det går, medan Max lade till att vi till syvende och sist inte är beroende av tävla på lika villkor för att i slutändan vinna.
Båda har helt och hållet rätt, men tyvärr slutade diskussionen där med problemet mer utförligt formulerat än lösningen. Det här är en vikt
Översatt från Frihetskamp.net.
Att se ett inträde i Riksdagen som den ultimata vägen till makt i dagens samhälle är ett naivt synsätt. Moderna nyliberala stater fungerar på ett sådant sätt att politiska partier, företag, media, akademier och andra institutioner alltmer bör ses som en sammanhållen enhet som samordnar sina handlingar för att upprätthålla hegemonin för den nyliberala och kosmopolitiska härskarklassen. Personliga relationer som bildas under elitens upplärningsfas går över alla dessa gränser och undergräver parlamentariska principer såsom att institutionerna ska fungera som en kontroll av varandras makt.
För att upprätthålla denna hegemoni använder den nyliberala härskande klassen en mängd olika metoder, varav de flesta är baserade på att attackera oss som splittrade, atomiserade individer. Ett system som de facto fungerar som Kinas sociala kreditpoäng då det genom uthängning i media och sociala medier spelar på arbetande människors rädsla för att inte längre kunna va
Just nu driver näste 2 en kampanj med temat Nordisk kvinnofrid. Denna ämnar att belysa och bestrida de destruktiva omständigheter vita nordiska kvinnor tvingas att leva med i dagens mångkulturella samhälle, där våldtäkter och sexuella ofredanden är vardag, men även där kvinnor objektifieras.
Som en del av denna kampanj så sattes natten mot torsdag flertal banderoller upp över E20 där budskapet löd ”Nordisk Kvinnofrid – Motståndsrörelsen.se”. Ett budskap som pendlare på torsdag morgon förhoppningsvis tycker är lika viktigt som vi i Nordiska motståndsrörelsen.
Kvinnor och män av Norden, förena er under tyrrunans fana!
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Det materialistiska konsumtionssamhället utarmar jorden
Genom att människan blev så bra på att producera materiella saker blev det ett paradigmskifte när det kom till varför man producerade ett föremål. Förr tog det mycket mer tid i anspråk att tillverka ett föremål och därför tillverkades föremål mest efter behov, men i massproduktionens tidsålder förändrades detta synsätt. Fabrikerna kunde överproducera föremål och därmed mätta marknaden. Därmed skapades en ekonomisk modell där kapitalismen massproducerar föremål som för överkonsumtion med permanent skuldsättning som följd på hela folket. I princip varje nation har idag en massiv statsskuld, men vem är vi skyldiga dessa pengar till?
Hur skulle man då lösa det här problemet? En av sakerna man gjorde var att man genom reklam började få människor som egentligen inte hade något behov av att köpa föremålen att köpa dem. Hur många hushållsmaskiner har inte köpts in för att i princip aldrig
