Skip to content
En rapport från själva besöket har publicerats på Nordfront.se.
Hej Vera! Många som är nationella idag fick aldrig träffa herr Oredsson. Vill du lite kort beskriva hur din make var som person?
Man skulle kunna kalla honom en sammansatt personlighet av lite ovanlig karaktär. Humorn och trofastheten till nationalsocialismen i folkgemenskapens tankar genomsyrade hans liv. Han bedrev hård kamp, men hade samtidigt en oändlig kärlek till öppna landskap och vackra städer. Blommor och djur hanterade han på ett närmast magiskt vis. Djur drogs till honom och allt vad han planterade lyckades.
Ett häpnande exempel var något som hände i Berlin. En sommardag bjöds vi in av min far till en restaurang som hade sina glasdörrar öppen mot gatan. Vi satt längst inne i lokalen. In kom plötsligt en halvstor vit terrierliknande hund, med bestämda fyra ben gick den trevliga hunden förbi alla andra gäster och fram till Göran och lade tassen på hans knä. Gästerna i restaurangen förundrades då matte ka
Organisationens ledare Simon Lindberg skrev en artikel där han analyserade valresultaten och avslutade den med dessa ord:
Nordiska motståndsrörelsen gick till val under parollen Ett revolutionärt val. Nordiska motståndsrörelsen fortsätter också nu efter valet att kämpa under samma paroll. Även om den politiska valcharaden är över för denna gång så kvarstår vi på gator och torg i en stad nära dig och uppmuntrar dig fortsatt att göra det där revolutionära valet som du egentligen aldrig kommer kunna göra med någon valsedel.
Även om Nordiska motståndsrörelsen är ett registrerat politiskt parti som stället upp i val så är man väldigt tydlig med att det parlamentariska arbetet bara är ett av många verktyg för att röna framgång på andra vis. Partiet är blott en parlamentarisk gren av en betydligt större organisation.
Det är spännande tider vi lever i och det finns många tecken som tyder på att vi går mot betydligt tuffare omständigheter och kanske rent av mot verkligt revolutionära f
Nedan följer en intervju med den flitiga aktivisten och skribenten Marcus Hansson som suttit häktad sedan valnatten efter att ha konfronterat antifascister tillsammans med aktivisten Sebastian Elofsson, något som blivit mycket uppmärksammat i media.
Kan du kortfattat beskriva vad som hände natten till valet?
Kort och gott så togs en grupp maskerade personer på bar gärning med att systematiskt ta ned våra valaffischer från centrum i Örkelljunga. Det var en grupp på ungefär åtta personer varav flera var maskerade. En av målsägande rättfärdigade detta genom att hänvisa till information från AFA. Sedan utdelades det hot om misshandel från personen och kort därefter hånade bägge målsägande mig genom att påtala att jag inte var någon riktig arier för att jag inte ensam gav mig in i slagsmål mot åtta personer. En buss kom så jag tvingades flytta på min bil.
En stund senare sammanstrålar jag och Sebastian Elofsson i centrum och går mot de bägge målsägande som spanar vid en korsning,
Att jag skriver en artikel om valresultaten är väl nära nog en plikt som följer med min position och därför kommer den givetvis här. Vissa har kanske undrat varför inget hörts, men faktum är att jag har tänkt på att skriva denna artikel hela veckan nu, men jag har bara velat vänta in att de sista valresultaten fastställs. De inkompetenta tjänstemännen som har hand om räkning och uppdatering tycks ju dock aldrig bli klara, utan har fastnat på 15 av 16 distrikt i Ludvika nu i flera dagar och därför tar nu mitt tålamod slut och jag skriver denna artikel ändå.
Jag kommer fokusera på Nordiska motståndsrörelsens valkamp och inte på det svenska valet i stort. Vill man ha en bra analys av utgången av valet beträffande de övriga partierna rekommenderar jag varmt Simon Holmquists artikel Välkommen till det ”blåbruna” Sverige på Nordfront.
Så hur gick det då för Nordiska motståndsrörelsen?
Givetvis kom vi inte ens i närheten av att komma in i Riksdagen. Precis som förmodat kom vi inte he
För att försöka att strö symboliskt salt i socialliberalernas sår och samtidigt visa att Grängesberg är en nationalsocialistisk zon, alldeles oavsett valresultat, så har det veckan efter valets satts upp ett hundratal vackra klistermärken med tyrrunor på i byn.
Motståndsrörelsens aktivister hade full närvaro i Örkelljunga ända in i det sista innan valet. Under hela veckan närvarade vi i centrum och pratade politik med i stort sett hela byn. Utöver detta så har det satts upp plakat varenda dag, delats ut flygblad och valfoldrar. Man har besvarat alla frågor och påståenden i Facebook-grupper och på andra forum och predikat nationalsocialism 24 timmar om dygnet.
Här lyder en sammanfattning av en del av den aktivism som utförts de sista dagarna innan valdagen.
På torsdagen delades flygblad ut och aktivisterna exponerade sig själva i centrum.
Natten till fredag sattes plakat upp och valfoldrar delades ut i massor. Under dagen fortsatte man att sätta upp plakat och höll sedan en offentlig flygbladsutdelning vid Coop inne i centrum.
Under valveckan och även efter valdagen har det publicerats flera artiklar om Motståndsrörelsens närvaro i Örkelljunga. Ett exempel på en artikel som publicerats är den smått sinness
Lördag veckan innan valet
Inför den då stundande valveckan arrangerade nästet en lördag fylld med aktiviteter, där två föredrag kring folkutbytet och den lokala valrörelsen stod i centrum. På förmiddagen genomfördes en offentlig flygbladsutdelning i Grängesberg där ett valtält fyllt av propaganda mötte de förbipasserande. Efter två timmar av diskussioner med lokalbor packade aktivisterna på plats ner tältet och begav sig vidare till den plats som föredragen skulle hållas på.
Föredragen kom senare att hållas på en sjönära plats i en trevligt rustik lokal. Efter lite allmän information hälsade konferencier Pär Sjögren upp Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg till talarbordet. Lindbergs föredrag argumenterade för folkutbytets existens utifrån allt ifrån demografiska till genetiska perspektiv. När väl tankarna om folkutbytet som en ”högerextrem konspirationsteori” hade blivit nedgjorda och de församlade hade uppmanats till kamp mot det samma så lämnade k
Måndag
Denna dag började med att Näste 7:s aktivister ställde upp med valtält på stora torget i Vetlanda. Efter en kort stund stod tältet rest i solskenet och Tyrrunefanorna svajade i vinden mittemot Vetlandas kommunhus där folk sprang in och ut för att förtidsrösta, vilket drog till sig uppmärksamheten från bilister såväl som fotgängare och gav upphov till många intressanta samtal med kommunens invånare om alltifrån världspolitik till kommunpolitik.
Bord ställdes fram med foldrar och flygblad och man hann inte stå uppställda länge innan en väldigt glad kvinna kom fram till tältet för att prata med aktivisterna på plats och kort efter detta passerade en äldre herre som beklagade sig över att kommunen inte lyssnar på sina medborgare och att han hade gett upp hoppet om kommunen.
Anledningen till detta var att han hade skickat in förslag till kommunen om åtgärder som han uppmärksammat som skulle göra staden mer attraktiv för dess medborgare, men där kommunen slagit dövörat till.
När jag skriver denna betraktelse är vi mitt uppe i sluttampen av den brinnande valkampen. Då jag själv, utöver genom mitt ansvar som högste ledare i Nordiska motståndsrörelsen och genom det också högst ansvarig chef för den pågående valkampen i hela landet, också är boendes i en av de fyra kommuner där vi ställer upp i kommunvalet så är jag verkligen mitt uppe i smeten.
Valkampen har under året, men allt mer intensivt här på sluttampen, kommit att forma stora delar av mitt liv. Stress i mängder. Dålig sömn till följd av det. Orutin på vardagen vilket lett till både sämre matvanor och i stort sett utebliven fysisk träning vilket alltså gett mig tillfälligt sämre fysisk form. En bil som gått många fler mil än i vanliga fall och med det ökade kostnader för en redan ibland ganska ansträngd ekonomi.
Trots allt detta vill jag verkligen utbringa ett högljutt och högst ärligt menat: Jag önskar innerligt att denna period skulle pågå längre än till söndag kväll! Jag skulle inte vilja ha d
Vill du göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en 39-årig familjefar bosatt i Nyhammar utanför Ludvika, född i Falun och uppvuxen i Katrineholm. Jag känner mig vid det här laget väldigt rotad i Nordiska motståndsrörelsens Näste 5, som omfattar Dalarna och Värmland. Jag har fru och fyra barn.
Jag blev nationell i slutet av 90-talet och anslöt mig till Nordiska motståndsrörelsen 2007. Innan jag gjorde det, så var jag medlem i NSF, som jag gick med i 2005. I Motståndsrörelsen var jag först gruppchef i Näste 1 och sedan nästeschef där. Nu är jag gruppchef för kampavdelningen här i Näste 5 och även programledare för Nordisk Radios aktivistpodd Mer Än Ord. Utöver det så är jag en av valkandidaterna i årets kommunval här i Ludvika, vilket jag även var i det förra valet.
Vad jobbar du med?
Jag jobbar med motorprovning, vilket betyder att vi testkör motorer i rigg.
Kan du berätta lite om ditt nationella uppvaknande på sent 90-tal? Vilka frågor engagerade dig då? Fanns
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Här kommer det sjuttonde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Simon Lindbergs valarbete
Nyhet: Valkampanjen och valresultatet
Ideologisk fråga: Optimism kontra defaitism
Diskussionsunderlag:
Liverapportering om valet
Ytterligare rapporter om valfusk
9 stora saker som vi åstadskommit under valrörelsen
Framtiden blir vad vi vill att den ska bli
Lyssna nedan:
Listen to ”Ledarperspektiv #17: Misslyckades vi i valet? Defaitism och optimism” on Spreaker.Om Ledarperspektiv
Ledarskapsperspektiv är en podcast för att nå ut med Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, ideologi och strategier i framförallt stora men också små frågor.
Fredrik Vejdeland, riksrådsmedlem, beskriver ämnen och ställer upp problemformuleringar medan Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare, förklarar organisationens stånd
