Skip to content
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Till Näste etts och åttas gemensamma knyt-julbord söndagen den 4 december var förutom aktivister och medlemmar även dessa motståndsmäns och -kvinnors anhöriga inbjudna.
En av arrangörerna hade hittat den perfekta lokalen och tajmingen var perfekt då det kanske var den här säsongens första riktiga vinterdag på dessa ”fjollträsk”-breddgrader. Den skulle hursomhelst för de inbjudna bli till en riktigt trevlig dag i gemytlig miljö med horder av stojande barn och dignande bord långt bort från stadslivets stress.
Dagen inleddes med fika, mingel och bärgning av en dikeskörd bil, medan arrangörsgruppen påbörjade sitt dukande av det egentliga julbordet – en aktivitet som, givet mängden mat, krävde sin tid.
Finesser kännetecknade dukningen.
Diskussioner gamla kamrater emellan varvades med samtal där nya vänskapsband knöts. Stora mängder kaffe, glögg, must, bakverk, frukt och julgodis intogs.
Klass på det fikat.
Möte
Nästa punkt på dagordningen var ett månadsmöt
Simon Lindberg, vill du börja med att göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en fyrabarnspappa boendes i Grängesberg i Ludvika kommun. Jag har varit engagerad i den nationella kampen i hela mitt vuxna liv samt i större delen av mina tonår. Sedan år 2015 är jag ledare för Nordiska motståndsrörelsen.
Nordiska motståndsrörelsen ställer i år upp i riksdagsval samt i val till kommunfullmäktige i fyra kommuner. Vilka val kandiderar du i?
Jag ställer inte upp i någon kommun utan endast i riksdagsvalet. Där är jag Nordiska motståndsrörelsens förstanamn.
Vilka är Motståndsrörelsens kärnfrågor i valet?
Våra viktigaste frågor i höstens val är den ständigt aktuella, och med tiden till och med ännu mer alarmerande frågan, om invandring och repatriering, den närmast lika allvarliga frågan om miljö och natur, samt den i samband med Covid 19 och Ukraina-kriget extremt aktualiserade frågan om självständighet.
Invandringen av rasfrämlingar måste stoppas och en omfattande hemsk
Som det tidigare rapporterats om hölls det ett firande i högtidlig gemenskap med tal av Simon Lindberg i Näste 5 samt ett firande med brännboll och fotokurs i Näste 6.
Firanden av olika slag i Nordiska motståndsrörelsens regi ägde också rum i ”Näste 18” (Näste 1 och Näste 8 tillsammans), i Näste 2 och i Näste 4. Nedan följer en sammanställd rapport från dessa.
Nationaldagsfirande och månadsmöte i Mälardalen
Näste 1 och Näste 8 firade traditionsenligt årets nationaldag tillsammans. Det blev en riktig hel- och familjedag i den västmanländska grönskan. Flertalet aktivister, medlemmar och stödmedlemmar åtföljdes nämligen av äkta hälft och barn, och en hel del sympatisörer hade slutit upp.
Efter avklarat månadsmöte grillades det köttstycken och ostar med mera. Maten avnjöts denna vältempererade solskensdag på filtar i gräset mellan gårdens hus.
Efter maten vidtog en fyrkamp mellan tre nästes- och åldersmässigt blandade lag. Grenarna var pilbågsskytte, jämfotah
Under tisdagen den 10 maj hölls en enorm banderoll upp av aktivister med texten ”Glöm aldrig Tommie Lindh”. Placeringen vid en gångbro över E18 i Västerås, den stora texten och extra specialbelysning, gjorde aktiviteten och budskapet tydligt för alla förbipasserande trafikanter. På banderollen exponerades även Tyrrunan och flera närvarande var klädda i Nordiska motståndsrörelsens aktivistjackor.
Denna dag var det nämligen tre år sedan patrioten Tommie Lindh knivhöggs av afrikanen Abubaker Mohamad Awad i sitt egna hem. Ett drygt dygn efter knivattacken avled Tommie Lindh på sjukhus. Under samma kväll våldtog också afrikanen en kvinna i lägenheten.
I den efterföljande rapporteringen var det tydligt att regimmedia och förbrytaretablissemanget försökte tona ned vad som hänt. Nationella personer över landet och alternativa medier, däribland Nordfront, nystade dock upp fakta kring händelsen. Arbetet fick spridning även internationellt, där nationalister från många länder postade in
Våren är på väg i Västmanland så medlemmar tog en söndagspromenad i solskenet och bedrev basaktivism med klistermärken runtom Köping.
Då och då nås jag och andra representanter för Nordiska motståndsrörelsen av frågan vad vi menar med att vi är en revolutionär organisation och hur vi kan kalla oss revolutionärer samtidigt som vi inte är en våldsverkande organisation annat än i självförsvarssyfte. Frågan har också besvarats på många olika vis under åren, som exempelvis i denna rekommenderade artikel eller i detta ljudklipp.
Nu med dessa skrivna rader är det mitt syfte att besvara frågan ännu en gång eftersom det är en väldigt viktig en. Det är till och med en högst avgörande fråga för de nordiska folken att förstå, ty så länge de sätter sitt hopp till icke-revolutionära organisationer, föreningar och partier, så kastar de bort både sitt eget hopp och minskar dessutom chanserna för att våra kommande generationer ska ha något alls att längre kunna hoppas på.
För att svara på frågan denna gång, vad det egentligen innebär att vi är revolutionärer, tänkte jag rada upp vad som egentligen definierar en revolutionär
Under första veckan i augusti genomförde Näste 2 en högintensiv kampanj för nordisk kvinnofrid längs med västkusten, nedan följer en sammanfattning och en film från veckans aktivism.
Anledningen till kampanjen och dess budskap är på grund av den allt mer ökade otryggheten för kvinnor i Sverige. Något som är tydligt på västkusten under sommaren.
Under hela veckan spreds budskapet ”Nordisk kvinnofrid!” och dag som natt bedrevs det aktivism i form av flygbladsutdelningar, banderolluppsättningar, affischeringar, sprejningar och torgmöten.
Kampanjen drog officiellt igång natten till söndag den 1 augusti och första plats som då besöktes var Uddevalla. Man gick där igenom de mest centrala delarna av staden och affischerade och sprejade längs med gatan.
Veckan fortlöpte sen i samma spår som den startade. Det delades flygblad och sattes upp banderoller på dagen och affischerades och sprayades på kvällar och nätter.
Städer och orter som på ett elle
Under de så kallade Göteborgsrättegångarna försökte systemet genom en anmälan från politruken Erik Nord, chef över Göteborgspolisen, att göra det olagligt för Nordiska motståndsrörelsen att bedriva offentlig aktivism och således i praktiken att förbjuda organisationen.
Erik Nord gick ut i media och försökte skrämma bort allmänheten från att delta på Nordiska motståndsrörelsens tillståndsgivna demonstration i september 2017 genom att hota folk med att de skulle göra sig skyldiga till hets mot folkgrupp genom att delta.
— Uppmaningen till de som demonstrerar är att om du inte vill bryta mot lagen så uppträd inte i uniform, marschera inte taktfast och ropa inte gemensamma hälsningsfraser. Vi kommer gripa de på plats som gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp. En demonstration är ingen frizon, Erik Nord i uttalande till SVT.
— Det kan handla om uniform klädsel eller klädsel av visst snitt och färg, vissa attribut eller emblem och om uniformt uppträdande som att till exempel ta
Marie är sedan i juli förra året aktiv medlem i Nordiska motståndsrörelsens Näste 8. Hon är nästets fånghjälpsansvarige och verksam i arrangörsgruppen. Hon deltar i offentliga aktiviteter samt basaktivism. I januari tilldelades hon Radio Regeringens årliga utmärkelse för år 2020 i kategorin Årets nykomling.
Marie är mycket intresserad av runstenar, runor och runskrift.
Skulle du vilja berätta lite kort om dig själv, din uppväxt, familj och ditt uppvaknande för läsare som kanske inte känner till dig?
Jag växte upp i en småstad, några mil ifrån Örebro, tillsammans med mina föräldrar och mina två storebröder. När jag tänker tillbaka på min barndom så gör jag det med enorm värme och jag har alltid sagt att jag har haft den bästa uppväxten man kan önska.
När jag var tolv år så fick jag min häst och jag gick senare på ett naturbruksgymnasium, så djur och natur har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag har också alltid varit en sanningssökare. Det som andra är obekväma att prata
Efter den senaste månadens polistrakasserier, uthängningar, förbudshot och några få medlemmars avhopp kunde Näste åttas månadsmöte den åttonde maj bekräfta att Motståndsrörelsens yngsta näste oaktat vissa utmaningar står starkt, enat, okuvat – och redo att möta framtiden.
För aktivister och några hugade medlemmar började den vackra vårdagen 8/5 2021 tidigt med löpträning i intervaller på frostklätt motionsspår och hårdkörning på utegym.
Armhävningar
När solen en bit in på förmiddagen började ge effekt på allvar blev det en behaglig promenad från utegymmet till den relativt närliggande samlingslokalen, där fika och otränade kamrater väntade.
Under fikat ventilerades huvudsakligen dessa aktuella ämnen:
Den hyllade offentliga aktiviteten i nästet den första maj, där ett släp med texten VITA ARBETARE BYGGDE DETTA LAND – VITA ARBETARE KAN TA TILLBAKA DETTA LAND! framfördes på vägar runtomkring i Västmanland och Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindbergs tagning i fråg
Entusiastiska motståndsmän bedrev aktivism i Näste 8 den första maj, där ett släp dekorerat med en text framfördes i trafiken och dessutom parkerades en stund på olika väl valda platser runtomkring i Västmanland.
På släpet stod att läsa:
VITA ARBETARE BYGGDE DETTA LAND – VITA ARBETARE KAN TA TILLBAKA DETTA LAND!
Framme i Kolsva
På fyra tätt befolkade ställen, nämligen i Kolsva, Erikslund (Västerås), Hälla (Västerås) och Tillberga stannade man för att låta allmänheten i lugn och ro ta del av budskapet i Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindbergs tal från en väl tilltagen ljudanläggning.
Aktivisterna rapporterar om övervägande positivt bemötande från allmänheten. Det var tummen upp, glada tutningar och ärorika hälsningar i trafiken – och många åhörare, och efterföljande applåder på de platser där talet spelades upp. Det enda som avvek från det positiva mönstret var några griniga ordningsvakter i Erikslund.
I Tillberga
Den av aktivisterna avsedda sista uppspelningen av bud
Chatt om livesändningen finns HÄR.
Donationer kan göras via SWISH: 0762258124, mottagare Zacharias Hortén.
Under dagen har ett tal av Simon Lindberg spelats upp i olika städer. Talet kan höras nedan:
Denna artikel kommer uppdateras löpande med aktivism som bedrivits runt om i Norden.
Rapporter har redan börjat komma in. I Näste 7, alltså Småland, har affischer satts upp i Smålandsstener och Reftele i Gislaveds kommun samt Bredaryd och Forsheda i Värnamo kommun.
Smålandsstenar
Reftele
Bredaryd
Även från Norge har rapporter kommit in. Affischering har skett, såvitt redaktionen känner till, i Fredrikstad, Sarpsborg, Halden och Honefoss.
Norge
Norge
Honefoss
Även på Island har aktivism ägt rum, med slagord om folkgemenskap över klassgränserna. Fler bilder finns HÄR.
Aktivism på Island
Från Borås har rapport om aktivism kommit in.
Borås
Borås
Banderoller har hängts upp av grupper i Näste 1, det vill säga området kring Stockholm, Uppsal
Precis som det publicerades en årsrapport för det svenska kampåret 2020 har också liknande rapporter publicerats av de övriga nordiska grenarna av Nordiska motståndsrörelsen. Sent omsider kommer här en sammanställning av dessa, översatt till svenska. För att läsa om allt som skedde i Sverige under 2020 rekommenderas du istället att läsa denna artikel.
Norge
I Norge har det bedrivits basaktivism varje vecka och dessutom regelbunden mer spektakulär aktivism. Lögnmedia har fortsatt att hetsa mot organisationen och försökt få Motståndsrörelsen att framstå som kriminella, bland annat genom att försöka sammanlänka oss med Philip Manshaus som misslyckades med en attack mot en moské.
Nedan en del av aktivismen som genomförts i Norge under året:
Utanför synagogan i Oslo under Yom Kippur.
Gigantisk banderoll under den så kallade förintelsens minnesdag.
Offentlig aktivitet i Sarpsborg efter att en somalier knivhuggit tre norrmän, varav en dog.
Nytänk med skyltaktione
