Skip to content
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Då och då nås jag och andra representanter för Nordiska motståndsrörelsen av frågan vad vi menar med att vi är en revolutionär organisation och hur vi kan kalla oss revolutionärer samtidigt som vi inte är en våldsverkande organisation annat än i självförsvarssyfte. Frågan har också besvarats på många olika vis under åren, som exempelvis i denna rekommenderade artikel eller i detta ljudklipp.
Nu med dessa skrivna rader är det mitt syfte att besvara frågan ännu en gång eftersom det är en väldigt viktig en. Det är till och med en högst avgörande fråga för de nordiska folken att förstå, ty så länge de sätter sitt hopp till icke-revolutionära organisationer, föreningar och partier, så kastar de bort både sitt eget hopp och minskar dessutom chanserna för att våra kommande generationer ska ha något alls att längre kunna hoppas på.
För att svara på frågan denna gång, vad det egentligen innebär att vi är revolutionärer, tänkte jag rada upp vad som egentligen definierar en revolutionär
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt ob
Tobias, vill du berätta lite om din bakgrund och ditt uppvaknande för de som eventuellt inte känner till dig?
Jag har studerat en hel del, bland annat kriminologi, tre terminer på juristlinjen vid Stockholms Universitet och fyra år på Biomedicinutbildningen på Karolinska Institutet. Sedan var jag även vänster innan jag blev nationell. Bland annat var jag med i Rättvisepartiet Socialisterna under några år och satt då också som ersättare i Haninge kommunfullmäktige. Under samma tid hade vi själva små barn, vilket med tiden fick mig att inse hur dålig vänsterns politik är för familjer och barn.Vi köpte senare en gård och flyttade från Stockholmsområdet. Jag blev under några år allt mer libertariansk av mig innan först sådana som Alex Jones och sedan sådant som 2015 års flyktingvåg fick mig att först bli allt mer kritisk till massinvandring och slutligen när jag upptäckte Nordiska motståndsrörelsen så blev jag nationell. Sammanfattningsvis kan man väl säga att vägen till där jag befinne
Studio Bothnia tog för ett tag sedan upp en intressant fråga; huruvida nationella bör gå på universitet eller inte. Det är en fråga som även förtjänar att tas upp i skrift.
NATIONELL KULTURREVOLUTION?
En sak som självfallet togs upp var vänsterns långa marsch genom institutionerna och huruvida den nationella rörelsen skulle kunna kopiera denna taktik för att på sikt sitta på maktpositionerna och därmed ändra diskursen i samhället. En lovvärd tanke, men precis som herrar Eklund och Holmqvist påpekade orealistisk och smått naiv.
68-vänsterns taktik att infiltrera samhällsinstitutionerna resulterade som bekant i att vänsterextremister blev lärare, journalister, akademiker, professorer, forskare, myndighetspersonal och så vidare vilket alltså innebar att de hamnade på positioner där de kunde sätta agendan i samhället. Listigt, och det gjordes som herrar Eklund och Holmqvist mycket riktigt påpekade helt öppet.
Om den nationella rörelsen skulle försöka sig på ett sådant företag h
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Midsommaraftonen 2020 kommer att leva kvar länge i mitt minne. Axels syster ringde mig vid 10-tiden på kvällen, jag var för tillfället tillsammans med kamrater för att fira midsommar så jag gick iväg en bit och hann därför fundera lite innan jag svarade. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var lite ovanligt att hon ringde mig vid den tiden på kvällen. Det kanske var lite ändrade planer inför morgondagen, då vi skulle träffas i ett gemensamt familjeärende. Vad hon hade att förtälja var dock mycket värre än så. Beskedet hon lämnade kändes som ett hårt slag i magen, luften gick bokstavligen ur mig och jag var tvungen att gå ner på knä för att inte riskera att falla ihop.
Jag kommer inte riktigt ihåg årtalet när jag träffade Axel för första gången, han tillhörde dock en av veteranerna i Näste 6. Sina första år inom organisationen gick han tyvärr förbi ganska obemärkt, då han på sitt väldigt typiska norrländska sätt var väldigt blyg och tillbakadragen. Hans vilja att kunna tillföra or
Näste
åttas möte den tredje maj inleddes med ett kampsportspass där
självförsvar mot angripare beväpnad med kniv eller batong ingick.
För den som följt nästets medlemmar och aktivister i tvekamp en
tid är det uppenbart att träning har givit färdighet. Den
genomsnittliga självförsvarspotentialen har helt klart höjts under
de senaste månaderna.
Självförsvar mot knivbeväpnad angripare
Nästa punkt var en studiecirkel i Sven Erikssons ”Samhällets väl före egennytta” ledd av nästeschef Jimmy Thunlind. Boken handlar huvudsakligen om den socialpolitik som drevs under Tredje Riket, där folkgemenskap var den stora ledstjärnan, men många andra aspekter av samhällslivet i Tyskland under den här tiden behandlas även. Nedan följer ett litet smakprov från genomgången av boken.
Nordiska motståndsrörelsen
förfäktar en version av nationalsocialismen som är anpassad till
de nordiska länderna och till vår tid. Vi är inte intresserade av
ett nostalgiskt tillbakablickande mot någon period i histori
Nationalsocialismen är det ursprungliga, naturliga och vetenskapliga sättet att tänka och se på världen. Det är både en återgång till våra förkristna förfäders sätt att tänka samt en högre insikt om vår plats i kosmos, en högre medvetenhet som vi har lyckats nå genom rasens ansamlade historiska erfarenheter och vetenskapliga upptäckter.
Nationalsocialismen är en total världsåskådning och fordrar därför av oss att helt anamma den. Kan vi inte det, utan endast ”tänker nationalsocialismen” utan att ”leva nationalsocialismen”, kommer vi att förbli splittrade ”demokratiska” individer.
Man kan alltså slå fast att en sann nationalsocialist inte bara är en person med en uppsättning starka åsikter; en sann nationalsocialist lever nationalsocialismen.
Detta är inte en fråga om vem som är ”rättlärd” eller inte, utan är en fråga av största praktiska vikt: Vi kan inte hoppas att kunna besegra Sion om vi inte dessförinnan kan resa oss över det nuvarande systemet. Detta innebär att vi mås
Var är Nordiska motståndsrörelsen i Sverige om fem år? Här följer åtta konkreta målsättningar.
Artikeln publicerades ursprungligen 2019-01-14.
Nordiska motståndsrörelsens enda långsiktiga mål är total seger för vår sak. Ett ersättande av den nuvarande världsordningen som hotar att utrota vårt folk, med ett fritt och självständigt nationalsocialistiskt Norden där vårt folks överlevnad står säkrad och där vår nation kan nå sin fulla potential. Detta slutmål kommer vi aldrig någonsin att kompromissa med.
Samtidigt har vi alltid haft, och kommer givetvis också i fortsättningen att ha, flertalet delmål på vägen. Dessa hålls dock för det mesta internt, framförallt med anledning av det manövreringsövertag detta ger gentemot våra fiender.
Vi förstår dock också att det finns fördelar med att kommunicera vissa delmål utåt och att detta kan behövas för att sympatisörer i högre utsträckning ska vilja hjälpa oss, då vi förstår att slutmålet kan kännas avlägset och att det därför g
Fördelen med radio är att det är ett
medium som ger mer utrymme till att känna inbjudna intervjuoffer på
pulsen. Vissa frågor, och kanske även vissa typer av intervjuer, hade
känts mer malplacerade i en textartikel än vad det gör i en
radiointervju.
En sak som jag själv följer med stort intresse är när aktivister och
medlemmar berättar fritt om deras engagemang, hur de vaknade upp och vad
som slutligen fick dem att ansluta sig till Nordiska motståndsrörelsen.
Här får vi bland annat bekräftelse på att våra stora demonstrationer och gatukampen i sig fungerar som ett effektivt rekryteringsvapen. Jimmy Thunlind lyfte detta när han gästade Frontlinjen nyligen, Christoffer Runnholm berättade i NR Dalarna häromveckan att han gick med efter 1 maj-demonstrationen i Falun 2017 och Tommy Hvit berättade i förra avnittet av Nordic Voice att han anslöt sig efter att ha imponerats av Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september samma år.
iFrameResize({ log:
