Skip to content
Månadsmötet öppnade med att nästeschefen hälsade alla välkomna och sedan fastslog dagordningen, med studiecirkel som inledande moment.
Skriftens titel som avhandlades i studiecirkeln var ”Ras – Den avgörande frågan” skriven av Jürgen Rieger, där man studerade naturlagarna och den pågående kampen mellan raserna samt olika teorier om rasernas ursprung. Efter intressanta diskussioner och ett antal kaffekoppar senare var tiden inne för lunch. Svensk husmanskost bestående av köttbullar, potatis, gräddsås och lingonsylt inmundigades i goda kamraters lag.
Valkampen togs upp som första punkt i mötet och olika analyser diskuterades om hur snabbt normaliseringsprocessen av nationalsocialismen fortlöpte i Vetlanda kommun. Nordiska motståndsrörelsen blev ett vanligt och naturligt fenomen på Vetlandas gator och torg. Sedan gick man vidare med planering för framtida aktiviteter och avslutade sedan mötet.
I samband med månadsmötet monterade också medlemmar upp ett s
Motståndsrörelsens aktivister hade full närvaro i Örkelljunga ända in i det sista innan valet. Under hela veckan närvarade vi i centrum och pratade politik med i stort sett hela byn. Utöver detta så har det satts upp plakat varenda dag, delats ut flygblad och valfoldrar. Man har besvarat alla frågor och påståenden i Facebook-grupper och på andra forum och predikat nationalsocialism 24 timmar om dygnet.
Här lyder en sammanfattning av en del av den aktivism som utförts de sista dagarna innan valdagen.
På torsdagen delades flygblad ut och aktivisterna exponerade sig själva i centrum.
Natten till fredag sattes plakat upp och valfoldrar delades ut i massor. Under dagen fortsatte man att sätta upp plakat och höll sedan en offentlig flygbladsutdelning vid Coop inne i centrum.
Under valveckan och även efter valdagen har det publicerats flera artiklar om Motståndsrörelsens närvaro i Örkelljunga. Ett exempel på en artikel som publicerats är den smått sinness
Lördag veckan innan valet
Inför den då stundande valveckan arrangerade nästet en lördag fylld med aktiviteter, där två föredrag kring folkutbytet och den lokala valrörelsen stod i centrum. På förmiddagen genomfördes en offentlig flygbladsutdelning i Grängesberg där ett valtält fyllt av propaganda mötte de förbipasserande. Efter två timmar av diskussioner med lokalbor packade aktivisterna på plats ner tältet och begav sig vidare till den plats som föredragen skulle hållas på.
Föredragen kom senare att hållas på en sjönära plats i en trevligt rustik lokal. Efter lite allmän information hälsade konferencier Pär Sjögren upp Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg till talarbordet. Lindbergs föredrag argumenterade för folkutbytets existens utifrån allt ifrån demografiska till genetiska perspektiv. När väl tankarna om folkutbytet som en ”högerextrem konspirationsteori” hade blivit nedgjorda och de församlade hade uppmanats till kamp mot det samma så lämnade k
Måndag
Denna dag började med att Näste 7:s aktivister ställde upp med valtält på stora torget i Vetlanda. Efter en kort stund stod tältet rest i solskenet och Tyrrunefanorna svajade i vinden mittemot Vetlandas kommunhus där folk sprang in och ut för att förtidsrösta, vilket drog till sig uppmärksamheten från bilister såväl som fotgängare och gav upphov till många intressanta samtal med kommunens invånare om alltifrån världspolitik till kommunpolitik.
Bord ställdes fram med foldrar och flygblad och man hann inte stå uppställda länge innan en väldigt glad kvinna kom fram till tältet för att prata med aktivisterna på plats och kort efter detta passerade en äldre herre som beklagade sig över att kommunen inte lyssnar på sina medborgare och att han hade gett upp hoppet om kommunen.
Anledningen till detta var att han hade skickat in förslag till kommunen om åtgärder som han uppmärksammat som skulle göra staden mer attraktiv för dess medborgare, men där kommunen slagit dövörat till.
Hej Vera! Även fast de flesta redan vet vem du är så får du gärna presentera dig själv för väljarna. Vem är du och vad har du arbetat med inom den nationella kampen?
I grunden är jag en svensk-tysk flykting (svensk mor och tysk far) som kände sig som en desertör när jag kom till Sverige 1945 som 17-åring. Jag hade inställningen ”nå, vi har förlorat och jag måste finna mig i en annan situation”. Jag mötte en uppsjö av lögner om Tredje riket, där jag inte kände igen någonting från mina tidigare upplevelser.
Detta späddes på med oartikulerat hat och följande avrättningar av våra anhållna ledare inom Tredje riket mellan 1945 och 1960, ja överlevande förföljs till och med än i dag hur hög ålder de än har, av det ockuperade Tyskland. Jag beslutade mig tidigt för att försvara alla dessa offer och förblev min ed trogen som jag avlade i Hitlerjugend 1943 i 15års-åldern när jag gick över till BDM (Förbund för tyska flickor).
Inte bara det, naturligtvis som svenskättling, be
Hej Robert! Kan du ge läsarna en introduktion om vem du är som person?
I hjärta och själ är jag först och främst norrbottning, med allt vad det innebär. Jag har en ganska god blandning mellan optimistisk livsglädje och pessimistisk cynism utan att något får ett permanent övertag. Jag tror starkt på principer även om mina kan starkt skilja sig från samhällets.
Vad har du för roll inom organisationen?
För närvarande har jag ett antal arbetsuppgifter inom organisationen. Jag är en del av riksrådet i Sverige. Jag är även samordnare för de olika nästena som finns inom landet, där jag tillsammans med nästescheferna arbetar med att verkställa de direktiv som Ledaren för fram. Jag har också uppgifter inom organisationens medieproduktion, närmare bestämt det som rör TV.
Eklund håller tal på 1 maj i Boden.
Hur kom du att finna nationalsocialismen och när började du engagera dig i nationella rörelser?
Ända sedan barnsben har jag haft en fascination för Tyskland och det Tredje ri
Klockan 10 befann sig kamraterna på plats vid en hyrd bygdegård där dagens aktivitet skulle äga rum. Då man församlats i lokalen och hälsats hjärtligt välkomna av arrangör och dansinstruktörer, hölls en genomgång av danserna som kursen innefattade. Dessa bestod av varierande relativt komplicerade par- och ringdanser med tyska, franska, engelska, skotska och amerikanska anor.
Inledningsvis mjukstartade man med den engelska folkdansen Circassian Circle vars ursprung har sitt säte i det historiska landet och regionen Circassia norr om Kaukasus vid Svarta havets kust. Efter två timmars avancerande av dansen efterhand vankades det så småningom lunch.
Lunchen bestod av hemlagad Borsjtj med crème fraiche (rysk köttsoppa) tillagad enligt ett gammalt familjerecept från Folktyskar som en gång emigrerat till Kaukasusområdet. Till soppan serverades baguette med hemkärnat smör som garnerats med en utsökt bit råbock som anordnaren själv jagat.
Efter den välsmakande måltiden var de
Konferenciern för dagen David Wåhlander hälsade alla välkomna och förklarade dagens upplägg. Sedan välkomnades Simon Lindberg fram till talarstolen för att hålla sitt föredrag.
Simon Lindberg höll ett föredrag om folkutbytet. Han gick först igenom hur folkutbytet faktiskt är en demografisk realitet och visade siffror på födelsetalen bland olika folk. Kontentan var att för att överleva som folk krävs det att vita kvinnor börjar föda fler barn samtidigt som vi stoppar massinvandringen och inleder repatrieringen.
Efter någon timma tog man en paus för att äta lite mackor och småprata lite, samtidigt kunde man köpa böcker, kläder och annat i nästets försäljningsbord. Sedan fortsatte man med föredraget.
Föredraget bemötte även fiendens tramsargument om att det inte finns några människoraser eftersom att ”alla människor har samma DNA” som de ofta påstår.
Enligt modern så kallad forskning försöker man svänga sig med siffror som att det är 99,7% likhet m
Innan resan ens kunde påbörjas blev kamraterna tvingade till att göra en utflykt till polisstationen i närheten av Arlanda flygplats då staten fullkomligt misslyckats med att förse sina medborgare med pass trots ansökan och inlämnande av fotografi och ansökningshandlingar god tid i förväg. Man fick tillbringa 10 timmar i tält utanför entrén till polisstationen, för att få tag i provisoriska pass.
Situationen utanför polisen strax innan öppning.
Dag 1: Möte med skotska busschaufförer
Då man hört skräckhistorier om Arlandas totala inkompetens vad gäller incheckning av passagerare, var man ute i väldigt god tid. Denna dag var det dock inte så mycket människor på plats som man hade förväntat sig, så alltsammans hanns med god marginal.
Flyget hann bara bli en halvtimme försenat innan det var i luften, vilket var tur då det skulle bli knappt med tid när man väl var i Skottland. I Edinburgh gick passkontrollen hyfsat smidigt och bagaget låg redan och väntade på rullbandet när ma
Hej Pär! För att ge dig en rättvis introduktion och skippa upprepning tänker jag faktiskt hänvisa läsarna till en tidigare intervju med dig.
En av dina kärnfrågor inför valet är ”bekämpa korruption”. Skulle du vilja utveckla detta lite? Vad för korruption är det du menar och hur uttrycker den sig?
I Ludvika har vi en stor entreprenörsfirma, som heter AEB, och de får nästan alla stora jobb och alltid till löpande pris. Flera stora projekt har gått långt över budget, ibland det dubbla beräknade priset, detta utan att någon ställs till svars. Kommunchefer som avgår får höga arvoden, ett exempel är Thomas Lagerström som kostade kommunen 1,1 miljoner efter att han formellt sagt upp sig.
I maj år 2018, hotade kommunen styrelsen för Saxdalens folkets hus med att de inte skulle få kommunala bidrag om man lät Nordiska motståndsrörelsen eller andra nationellt sinnade hyra lokalen till konserter och möten. Detta fick till följd att all aktivitet i Saxdalens folkets hus tving
Söndagen den 14 augusti valde nästets medlemmar att samlas för det månatliga mötet som är rutin i organisationen. Efter ankomst och en liten stunds mingel hälsades deltagarna välkomna och mötet påbörjades. Mötet bestod till en början av allmän information som syftade till att ge åhöraren en tydlig bild av hur läget ser ut i nästet. Däribland hur nästet kan komma att påverkas av den situation som råder i världen just nu.
Efter detta togs det en paus för att fylla på med lite lunch så att de inblandade skulle få energi till mötets andra del. Denna senare del bestod av att medlems- och kampgruppen gjorde separata planeringar inför framtida aktiviteter och projekt. Efter att månadsmötet meddelats avslutat började deltagarna att iordningställa lokalen inför det föredrag som stod på agendan och nu mötte också ett par sympatisörer upp.
Föredraget som sedan gick av stapeln handlade som tidigare nämnt om ämnet självkänsla och dess kringliggande begrepp. Föredraget i sig var väld
I fem olika städer bedrevs det offentlig aktivism i lördags. Nedan följer en rapport från var och en av kommunerna Arboga, Ludvika, Munkedal, Vetlanda och Örkelljunga.
Arboga
I Arboga besöktes Medeltidsdagarna för att där dela ut flygblad och upplysa om Nordiska motståndsrörelsens politik inför det kommande valet. Väl på plats delade motståndsmännen upp sig i två grupper, en ställde upp sig med banderoll och började dela ut flygblad utanför entrén till Ahllöfsparken där det strömmade folk genom.
Det dröjde inte länge innan en av arrangörerna för Medeltidsdagarna kom fram och påstod att motståndsmännen inte fick stå där och att han skulle tillkalla polis, men de rutinerade aktivisterna visste att de enligt lag fick stå där samt redan hade uppmärksammat att polisen var inne på området, så lite skämtsamt pekade man var han kunde få direkt kontakt med polisen vilket resulterade i absolut ingenting.
Då denna tillställning drog till sig mer eller mindre bara vita männ
Presentera gärna dig själv för läsarna! Vem är du och hur länge har du varit med i organisationen?
Jag heter Nicklas Norling och är en 32 år gammal trebarnsfar, rörmokare och aktivist i Nordiska motståndsrörelsen. Jag har varit medlem i organisationen sedan 2011, men följt dess arbete och donerat även innan det.
Skulle du vilja berätta lite kring din uppväxt och ditt nationella uppvaknande?
Jag är som många andra uppväxt på landsbygden. Det har alltid funnits en närhet till djur och natur samt något jag skulle kalla ”eviga värden” under min uppväxt. Mina yngre år hade helt enkelt en rejäl brist på urartade nymodigheter och influenser och när jag blickar tillbaka kan jag säga att min uppväxt i det stora hela var bra.
Den första delen av min skolgång genomfördes i en pittoresk byskola utanför en av Dalarnas större städer där alla kände alla. Denna skola var jämfört med många nutida och mer centrala skolor trygg och lugn. Skolk förekom nästan aldrig och mobbing va
Den 25 juli skickade Nordiska motståndsrörelsen en officiell förfrågan till partiet Alternativ för Sverige (nedan AfS) om att få dessa att ställa upp i en debatt med oss. Vi ansåg att detta vore väldigt viktigt, och även högst rimligt, för att få klarhet kring om AfS faktiskt utgör ett verkligt alternativ för svenska nationalister eller om de bara är ännu ett Sverigedemokraterna med nytt partinamn och som därför aldrig kommer kunna åstadkomma något av värde för den här nationen, annat än att möjligtvis och i bästa fall bromsa ned förfallet något, men utan att ha en chans att stoppa det.
Vi önskade därför debattera invandring och repatriering, huruvida detta, om AfS fick bestämma, kommer baseras på etnisk grund och ett verkligt intresse av att värna Sverige och svenskarna eller om AfS istället stödjer ”öppen svenskhet” och menar att invandring och repatriering uteslutande är en fråga om integration.
Vi ville ta debatten om det judiska inflytandet över västvärlden och globalt samt
Denna soliga dag var medlemmar i Motståndsrörelsen på väg till centrala Stockholm för att bedriva valarbete. Valmötet var beläget i Rålambshovsparken, vilket tidigare i veckan hade fått homolobbyn att skrika i högan sky, då de uppenbart är så fräcka att de anser sig ha ensamrätt till Stockholms stad under sin vecka av firande av det avvikande.
Väl på plats syntes där mängder med poliser och ordningsvakter runt omkring, och man slog sig ned i utkanten av amfiteatern. En ordningsvakt kom fram och började prata med kamraterna och visade sig underligt nog vara positivt inställd till Motståndsrörelsens politik, då han själv ser resultatet av det mångkulturella Sverige varje dag.
När arrangemanget var nära att starta satte sig kamraterna längst ned på ena läktaren. Det var ett hundratal svenskar som hade tagit sig till platsen, och läktarna fylldes på allt eftersom. Så fort någon började tala i mikrofonen till publiken ställde motståndsmännen upp vid utkanten av området i närheten av
