Skip to content
Måndagen den 10 januari så begav sig medlemmar ur Nordiska motståndsrörelsen ut i ett snötäckt Västerås för att dela ut flygblad.
Gruppen valde området Brandthovda och ca 300 flygblad fick nya ägare.
Till dig som läser detta, ursäkternas tid är över. Du är en inte ensam. Ansök till Nordiska Motståndsrörelsen så kommer vi tillsammans att krossa detta system!
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
I början av sommaren tog jag över den ansvarstunga posten som chefredaktör för Motståndsrörelsen.se. Så här långt har det varit en mycket spännande resa och jag skulle vilja säga att vi under 2021 gjort sidan bättre och mer läsvärd på alla sätt och vis.
Vi publicerar fler artiklar med allt bättre innehåll och detta oavsett om vi ser till rubriker, textinnehåll, bilder eller filmmaterial. Nedan tänkte jag lista de mest lästa artiklarna under året inom olika kategorier. Personliga preferenser utelämnas och istället är det enda som det tas hänsyn till hur många unika besökare som läst de olika artiklarna inom respektive kategori.
De mest lästa artiklarna på sidan varje månad är oftast rapporter från Nordiska motståndsrörelsens många olika aktioner Norden runt. Då det är sidans absolut främsta syfte att just publicera dessa artiklar är detta givetvis glädjande.
Årets allra mest lästa artikel på Motståndsrörelsen.se var liverapporteringen från organisationens aktivism under 1 maj.
För drygt en månad sedan stod det på i stort sett alla löpsedlar att en man med ”NMR-kopplingar” gripits av SÄPO misstänkt för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Nordfront.se kunde då avslöja att den misstänkte mannen, som tidigare varit medlem i Nordiska motståndsrörelsen, lämnade organisationen redan 2017 och att det därför i det minsta blir väldigt oetiskt, men kanske rentav komplett felaktigt att skriva rubriker om ”NMR-kopplingar”.
Med årets kanske smutsigaste tidningsrubrik skriver idag Jamshid Jamshidi på Aftonbladet att de fått uppgifter om att den ”misstänkte NMR-bombtillverkaren” stulit gödsel från en bonde.
Nu är det alltså inte ens längre tal om ”kopplingar”, istället skrivs det ut som att den misstänkte både är en aktiv del av Motståndsrörelsen och dessutom att hans roll inom organisationen är att tillverka bomber.
När man läser den rubrik som syns i fliken på Aftonbladet ljugs det dessutom i klartext och utan någon som helst tolkning om att mannen är med
Julen närmar sig. En högtid där vänner och familj samlas för att umgås och fira tillsammans. Ett tillfälle där du får chansen att visa hur mycket dina nära och kära betyder för dig. Det är även ett utmärkt tillfälle att ägna en tanke åt dina efterkommande och dina nästas barnbarn och barnbarnsbarn. Vilket samhälle vill du att de ska leva i? Ska deras jular vara lika vita och trevliga som jularna länge varit i Norden, eller ska julen, likt så mycket annat, förvandlas till en mörk och otrygg tid på året som mest finns till för att globalisterna ska kunna tjäna lite extra pengar?
En av de kanske mest utmärkande traditionerna för julafton är julklappar. En i grunden, och innan den perverterades med köphets, sant folkgemenskaplig tanke. Vad bör man då ge sina familjemedlemmar och folkfränder på julafton?
Vissa (förhoppningsvis inte denna sidas läsare) kanske ger sina nära och kära ett gåvokort till någon organisation som påstår sig hjälpa afrikaner i Afrika. Hur kan dock ett
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Kamrater samlades och gick gemensamt upp till Gustav Adolfs torg. På plats fanns där redan två polisbussar och några civila bilar som fått det viktiga och hedersfyllda uppdraget att bevaka en staty så att inga besökare skulle komma sig för att minnas och hedra kungen, med blommor, ljus eller tal. Polismakten ville väl inte riskera att någon hyllade gamla ideal som offervilja, mod, plikt – ja, sådant som idag inte återfinns hos regenter och statsmän utan snarare hos motståndsmän.
Man ställde upp på plats och tände ljus. Tre ljus nedlades synkroniserat till det fina anförandet som var skrivet till dagen. En del av talet löd;”Att Gustav II Adolf skulle dö i strid var inte direkt oväntat. Under de flesta av hans år på tronen låg Sverige i krig och han deltog oftast själv på slagfälten, något som skulle vara otänkbart för de flesta andra kungar i Europa.
Till slut kom den ödesdigra dagen, 6:e november 1632, då dimman låg tät över det kommande slagfältet i Lützen. Tidig morgon, när
Månadens bästa aktioner:
Nationalsocialistisk laser mot den internationella och högbevakade Förintelse-konferensen i Malmö.
Motståndsrörelsen på Stockholm Marathon.
Rejält med folk uppmärksammade Motståndsrörelsen på Strängnäs marknad.
Månadens ”Shoutout”:
Daniel Gerdås, chef för Näste 3, här när han håller tal under en offentlig aktion i somras. Har under oktober visat att han inte bara är chef för Nordens kanske mest innovativa näste, utan också att han är en god skribent.
Hampus Maijala, chef för Näste 7, utanför rättssalen i Falun. Har under oktober stått åtalad för hets mot folkgrupp efter att han offervilligt tagit sig på rollen som ansvarig utgivare för motståndsrörelsen.se. Det i kombination med att han leder ett av Nordens mest aktiva nästen gör att han förtjänar att omnämnas här.
Pär Sjögren, chef för Näste 5, här i Bulgarien för att representera Motståndsrörelsen under den bulgariska nationella organisationen BNS 20-års-firande. Förutom att v
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Marcus Hansson skrev en artikel om barnuppfostran och politik. Som kvinna och mamma säger jag inte att han har fel i sak eller att artikeln är dålig, för det är den inte. Däremot så ger den mig anledning att ta upp en aspekt av kampen och barnuppfostran som jag länge tänkt på. Den här artikeln är inte ett svar på Hanssons artikeln utan mer ett komplement eller en fortsättning på en viktig diskussion om kvinnor, män, relationer och kampen.
En del av er som läser det här känner mig. Jag har varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen i snart 10 år och i andra nationella kretsar sedan början av 00-talet. Sedan valet 2018 har jag dock inte synts eller hörts lika mycket då jag lyckats skaffa två barn till sedan dess. Sedan några veckor tillbaka är jag alltså fyrabarnsmor. Jag är dock fortfarande aktivist i organisationen och har inga som helst planer på att pausa mitt engagemang mer eller längre än nödvändigt. Jag är alltså inte den typiska
Här kommer det sjuttioåttonde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Försök till förbud mot revisionismLindbergs betraktelse: Uppföljning på livetPåståendet och ideologisk/taktisk/filosofisk fråga: Vem blir extremist och vem blir nationalsocialist?
Diskussionsunderlag:
VIDEORAPPORT: Förintelsen är en bluff!
RN DIREKT#214: Laser, pilbågar & Litauen
Kom med oss och gör revolt!
Barnuppfostran och politik
Svar på e-post: Vilka går med i Motståndsrörelsen och varför?
I torsdags höll hovrätten sammanträde i fallet där Anders Jonsson tidigare av tingsrätten dömts för ofredande gentemot tre personer från samhällseliten, samt hundratals fall av överträdelse av gummiparagrafen HMF. Jag och ytterligare en kamrat var där för att stötta min kamrat.
Jag känner Anders väl och vet att han har haft problem med försvarare till denna rättegång. Personen som tidigare företrätt honom väl kunde tyvärr inte det nu då det ansågs kunna förekomma jäv, vilket man kan tänka ofta sker när dignitärer är inblandade. Anders andra advokat kom han inte alls överens med och därmed skulle han nu bli tvungen att företräda sig själv. Utan juridisk kunskap och mot individer som absolut vill se honom fängslad för sina åsikter.
Jag vet att han inte främst brydde sig om att försöka försvara sig eller att neka till brott, han visste att han med största sannolikhet kommer dömas ändå. Hans främsta anledning till att ens ställa upp i denna charad var istället för att ge sin syn på v
Hur skulle du beskriva er organisation och dess arbete?
Nordiska motståndsrörelsen är en nationalsocialistisk kamporganisation. Vi är ett registrerat politiskt parti som ställer upp i val, men merparten av vårt arbete bedrivs utomparlamentariskt. Vi är verksamma i hela Norden och arbetar för att skapa ett enat Norden där vårt unika nordiska folk ska kunna garanteras överlevnad och frihet och nå de bäst tänkbara förutsättningarna för vidareutveckling.
Vi arbetar väldigt brett, med både interna och offentliga aktiviteter. De interna innefattar exempelvis vildmarksturer, kampsportsträning och studiecirklar. De offentliga innebär bland annat demonstrationer, städning i naturen, utdelning av mat och kläder till hemlösa, samt flygbladsutdelningar oh banderolluppsättningar. Vi driver också genom olika partners flertalet hemsidor på nätet med olika innehåll och syften, samt ett tjugotal olika podcasts.
Hur går de flesta medlemmarna med i partiet? Via familj? Rekrytering på nätet?
D
Då och då nås jag och andra representanter för Nordiska motståndsrörelsen av frågan vad vi menar med att vi är en revolutionär organisation och hur vi kan kalla oss revolutionärer samtidigt som vi inte är en våldsverkande organisation annat än i självförsvarssyfte. Frågan har också besvarats på många olika vis under åren, som exempelvis i denna rekommenderade artikel eller i detta ljudklipp.
Nu med dessa skrivna rader är det mitt syfte att besvara frågan ännu en gång eftersom det är en väldigt viktig en. Det är till och med en högst avgörande fråga för de nordiska folken att förstå, ty så länge de sätter sitt hopp till icke-revolutionära organisationer, föreningar och partier, så kastar de bort både sitt eget hopp och minskar dessutom chanserna för att våra kommande generationer ska ha något alls att längre kunna hoppas på.
För att svara på frågan denna gång, vad det egentligen innebär att vi är revolutionärer, tänkte jag rada upp vad som egentligen definierar en revolutionär
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt ob
