Skip to content
Planen var att alla skulle vara på plats tidigt och redo för månadsmötet som skulle starta när klockan slagit 12. Dessa planer grusades ganska snabbt när platsens avlägsenhet och svåråtkomlighet blivit uppenbar för de olika bilburna sällskapen som under växande frustration försökte navigera längs ett myller av snirkliga grusvägar, djupt inne i skogen, med hjälp av GPS och kartor sökandes efter platser som i vissa fall inte ens var utmarkerade på kartor. De förvirrande vägarna gjorde att det inte ens var helt enkelt för personer som tidigare besökt platsen att hitta fram i tid.
Målet var att alla skulle ta sig till foten av berget Vithatten, och den gård som är belägen där. Detta berg har länge varit föremål för lokala sägner och skrock. Berget i allmänhet, och gården vid dess fot i synnerhet, sägs vara kraftigt hemsökt av spöken. Detta i kombination med den oerhört vackra utsikten från toppen har gjort det till en populär plats att besöka och det har till och med skrivits böcker om
Vädret var grådassigt men stämningen god när man samlades i den lilla orten Bräcke i Jämtland för att införskaffa de sista förnödenheterna innan man körde långt ut till skogs. Man tog sig till den av träden väl gömda fäbodvallen som var utflyktens mål. Medlemmarna hade laddat med instrument, stekhäll och egenplockad svamp inför kvällen, men först på dagordningen stod restaureringen av en förfallen ladugård. Arbetet gick ut på att, med undantag för bjälkarna, riva vad som återstod av det gamla taket som hade ruttnat.
Arbetet i full gång.
Värt att nämna är att detta är det andra byggprojektet som Näste 4 tar sig an på tämligen kort tid, då medlemmar under några veckors tid har hjälpt en kamrat att byta hängrännor på sitt hus.
Fäboden efter att manskapet dekorerat den på brukligt vis.
Efter ett ordentligt arbetspass lämnade man ladan i ett lite bättre skick än man funnit den och satte igång med städning och middag. En aktivist hade plockat karljohansvamp under morgonen som k
Här kan du läsa rapporten från veckan. Nedan följer ett bildreportage med helt fantastiska bilder från media-gruppen med såväl tidigare opublicerade bilder som sådana som redan har lagts ut i olika sammanhang.
Förra året vandrade kamrater från Näste 4 och Näste 6 in i Sarek för att bestiga Sarektjåkkå, Sveriges näst högsta berg efter Kebnekaise. En kraftig storm satte dock stopp för dessa planer.
I år gjordes därför ett nytt och mer lyckat försök! Den här gången var också kamrater från Näste 1 med på vandringen som varade i fem dagar.
Precis som förra året utgick man från Suorvadammen i Stora Sjöfallets nationalpark. Andra dagen tog man sig in i Sareks östra delar och slog läger närmare Sarektjåkkå än året innan.
På den tredje dagen, tisdagen den 24 augusti, tog aktivisterna sikte mot två av Sarektjåkkås fyra toppar. Efter att ha vandrat i dalen till berget Sarekvárásj, som ligger mitt i dalen och har en stor sjö bredvid sig, vek man förbi några mindre berg och upp längs Sarektjåkkås nordöstra sida.
I takt med att sällskapet klättrade uppåt möttes man först av allt vackrare utsikt, innan man kom till den höjd där bergstoppen var täckt av moln och sikten blev sämre
Näste 2 har under året genomfört en serie av vandringar längs Bohusleden. Den 20-23 augusti skulle allt vi lärt oss och övat på sättas på prov.
De samlades vid åtta-tiden på fredagsmorgonen i utkanten av Uddevalla. Det som låg framför oss var en lång vandring på 12 mil. Spända och redo inför det kommande äventyret packade vi ur bilarna och en sista gång kontrollerade alla sin packning innan det bar av in i skogen.
Ryggsäckarna landade vid startpunkten på mellan 15-20kg för de flesta skulle det komma att börja ogillas starkt efter ett par mil in på marschen. Flera upptäckte i efterhand att jag packat betydligt mer mat än vad jag behövde och därför släpade på strax över ett kilo helt överflödig vikt. Ett kilo under dessa förhållanden är mycket mer än det kanske låter.
De första kilometerna gick väldigt lätt, kanske för att man mentalt redan ställt in sig på slutmålet och rent av i huvudet slutfört utmaningen. Hela första dagen fortsatte i samma spår. Först efter ungefär två mil
Tidigt på lördagskvällen letade man sig ut mot kusten efter ett passande ställe att fiska från. Efter lite letande hittades en udde där man placerade packningen och började montera ihop sina fiskespön.
Framme vid vattnet.
Medan solen sakta gick ned bakom den närbelägna skogen metades det för fullt. I alla fall sex stycken abborrar fastnade på kroken och drogs upp, men tre av de fick åka tillbaka ned i vattnet.
En kamrat demonstrerade hur man bäst gör processen kort för en fisk, så den slipper lida uppe på land och fortsatte med kniv att visa ett fyndigt sätt att rensa en fisk, så att man separerar huvud, skinn och inälvor från köttet.
Ett par av de fiskesugna kamraterna.
Ett tag efter att solen gått ned helt beslutade sig vissa för att prova på att fiska med kastspön, tyvärr utan resultat. Samtidigt byggde andra kamrater en eldstad för att lysa upp den mörka natten och några passade på att bada intill.
En del kamrater kopplar av runt elden.
Inte mycket hände på fis
Brattforsheden är ett av Sveriges mest välbevarade isälvsdeltan med geologiskt intressanta områden som dödisgropar, åsar, raviner, dyner och meandrande vattendrag. Fälten med sanddyner hör till de största i sitt slag i landet. Ett flertal myrar inom området betecknas som riksintressanta.
Naturen längs Brattforsleden är variationsrik och intressant, förutom det ovannämnda finns även hedtallskog, brandfält och mossar. Brattforsleden går på en av Sveriges största isälvsavlagringar som bildats av en stor isälv och där finns även ett rikt djurliv i form av bland annat många intressanta fågelarter som till exempel nattskärra. Men även andra djurarter finns, gruppen hade turen att få se bland annat sandödla, kopparödla (eller ormslå som den också kallas) och långbensgroda.
Vandringen delades upp i två etapper, första dagen gick gruppen 1,25 mil och när man var framme vid övernattningsplatsen som var ett vindskydd med grillplats till så var det dags för lite mat.
Rastplatsen l
Målet för dagen var att paddla över tre olika sjöar och slå läger vid den sista utav dessa. För att ta sig mellan sjöarna var man tvungna att paddla genom tjock vass och smala åar.
När man tagit sig över den första sjön paddlade man rakt in i vass för att komma vidare. Gruppen kämpade sig genom vassen bland mygg och annan ohyra och kom till slut äntligen ut till en å.
Paddlingen uppför ån försvårades av många olika hinder. Stora stenar gjorde att man många gånger var tvungna att noga planera hur man skulle positionera kanoten för att komma förbi. Dessutom låg det stockar tvärs över ån som man behövde ta sig under, eller i värsta fall över.
”Tolir reste stenen efter Osniken, sin broder” lyder runristningen.
Man stannade till vid en runsten som låg längs med ån. Runstenen hade rests av en man vid namn Tolir till sin bror Osniken. Namnet Osniken betyder frikostig eller generös, och på ett plakat intill stenen kunde man läsa följande:
”Frikostighet var
Efter att siste man anlänt påbörjades marschen ut efter skogsstigar och ganska snart anslöt sig många bromsar som surrade obönhörligen och gav sig på större delen av sällskapet.
En faktor som bidrog till att göra vandringen extra utmanande var det mycket varma vädret som maximalt uppgick till 27 grader (i skuggan) under dagen i den bländande solens sken. Detta väder är inget som faller särskilt många norrbottningar i smaken och det blev ganska kämpigt för en del. Mycket av det medhavda vattnet dracks upp under vandringen.
Några timmars vandring senare nådde sällskapet det berg som var den huvudsakliga destinationen för färden. Berget föreföll vara mycket brant, varvid vissa ur sällskapet vandrade runt det med barnen i släptåg för att hitta en enkel väg att bestiga det på, medan andra i sällskapet trotsade branterna och klättrade upp för dessa med full packning.
Bestigningen påbörjas.
Efter att hela sällskapet åter sammanstrålat på toppen togs en välbehövlig paus där medhavd
Helgen 19-20:e juni begav sig kamrater från Näste 1 ut på en ny friluftsaktivitet.
Det var den andra i sitt slag för året och denna gång var det betydligt varmare väder än tidigare. En restriktion på färden var att samtliga deltagare bara fick medta 1 liter vatten vardera, som skulle räcka hela helgen. Då temperaturen låg nära 30 grader båda dagarna, var det inte rimligt att förvänta sig att man med bara en liter vatten skulle hålla sig pigg och alert genom prövningarna som var att vänta. Det var därför av yttersta vikt att kunskaperna om vattenrening från tidigare strapats utvecklas denna gång. Restriktionerna på mat var även de striktare än förra gången – allt för att avvänja sig vid modernitetens bekvämligheter.
Turen utgick tidigt på morgonen från en plats i södra Stockholm och det fanns knappt ett moln på himlen. Redan efter några få steg in i skogen märktes tydligt vilka effekter vårens väder hade haft på vissa blodsugande varelser. Alla platser som inte var stora
Lördagen den 19 juni anordnade Näste 5 en vildmarkstur utöver det vanliga. Under förmiddagen samlades de medlemmar och aktivister som anmält sig vid Nybrobacken, strax utanför Borlänge.
Direkt var det dags för dagens första utmaning. Medan en del av medlemmarna var upptagna med att köra bort bilarna fick de kvarvarande i uppgift att göra upp en eld. Målet var att elden skulle brinna i tio minuter efter det att den sista medlemmen kom springandes tillbaka, något man lyckades med.
En eld tändes och brann länge nog.
Elden släcktes och snart var det dags för nästa utmaning. Alla deltagare fick göra så många armhävningar de kunde, för att därefter i tur och ordning plocka på sig diverse godsaker från en kasse arrangören tagit med sig.
Man fick också, vilket blivit lite av en tradition, väga packningen. Den med lättast ryggsäck fick mer packning.
Den som packar lättast förlorar.
Därefter fick man börja ta sig upp för Nybrobacken, vilket är en rejäl stigning. Halvvägs upp f
Helgen 22-23 maj begav sig medlemmar och aktivister i Näste 1 ut i skogen på den första i en rad friluftsaktiviteter speciellt inriktade på överlevnad.
Då detta var den första turen var ribban satt ganska lågt för att även helt oerfarna deltagare skulle följa med och ha chansen att lära sig grunderna.
Dagen började tidigt söder om Stockholm, där samtliga deltagare träffades vid en parkering för en kortare genomgång om vad som kunde förväntas av helgen. Det första steget på turen blev att alla närvarande fick packa ur sina ryggsäckar och lägga ned innehållet snyggt och prydligt på marken framför ryggsäcken. Detta för att nästeschefen skulle kunna se vad alla tagit med sig, samt fråga ut deltagarna varför de tagit med sakerna ifråga och vad de ansåg var det viktigaste att ha med sig.
De som inte ansåg vatten vara det viktigaste fick lämna kvar det, vilket ledde till att övriga skulle få dela med sig av sitt till dessa och alla helt enkelt hade mindre vatten att klara sig på.
När en bunt
Inför planeringen av denna vandring noterade kamrater att det skulle vara en betydligt tuffare sträcka än vad dem tidigare haft under året.
Det sågs därför som ett perfekt tillfälle att, förutom de fysiska påfrestningar det innebar att vandra dessa tre mil i kraftigt kuperad terräng, även sätta aktivisternas mentala styrka på prov.
Under första dagen var det sagt att varken nikotin eller mat skulle vara tillåtet fram tills gruppen nått lägret och fullföljt några enklare uppgifter.
Vandringen påbörjades och det första som möttes var en väldigt brant stig upp till ett mindre berg. Detta skulle visa sig endast vara början, för de följande två milen kamraterna vandrande bestod nästan uteslutande av uppförsbackar följt av träskmarker.
Trots de hårda prövningarna dagen bjöd på uppvisade ändå samtliga deltagare ett gott humör och sammanhållningen verkade heller inte sänkas av varken bristen på mat eller nikotin (för de som nu brukar behöva det).
Värt att nämna är också att en
Lördagen den 24 april fortsatte Näste 2 Projekt Bohusleden då aktivister och medlemmar vandrade ytterligare en etapp av den sammanlagt 37 mil långa leden. Denna gång vandrade man en sträcka på 19 kilometer i Kungälvs kommun.
Denna etapp var lite speciell då man även hade bjudit in barn till vandringen. Barn har deltagit vid tidigare vandringar, men denna gång tog man tillfället i akt att fostra ännu fler av morgondagens kämpar. Detta då terrängen var att betrakta som relativt enkel – och därmed mer lämplig för barn – och att tuffare vandringar kommer framöver där barn inte kommer kunna delta.
Sträckan på närmare två mil vandrades av fem barn i åldrarna 6 [!] till 11 år. Det fanns möjlighet att avbryta på vägen ifall barnen inte skulle orka, men alla kämpade på och slutförde vad de hade påbörjat. Dessutom utan särskilt mycket gnäll enligt Fredrik Vejdeland, som också deltog på vandringen och berättar om vikten av denna typ av aktiviteter i senaste avsnittet av
Lördagen den 24 april var Näste 7 ute på det småländska höglandet för att genomföra en friluftsdag med olika aktiviteter.
Det första man gjorde under dagen var att träna på att repellera. Man tog sig till ett stenbrott, fäste ett rep i ett kraftigt träd och sedan repellerade man var och en ner med hjälp av repelleringsutrustning.
Några utav kamraterna valde att repellera framlänges.
På en utav klipporna man repellerade nerför var man tvungen att ta sig ner i en gummibåt, om man inte föredrog att simma.
Efter att repelleringen var avklarad anslöt man sig till andra medlemmar som hade gjort upp en lägerplats och grillade korv.
Dagens andra övning var att försöka göra up en eld utan några hjälpmedel förutom trä och en tråd. Man skulle skapa friktion genom att snurra en träpinne mot en bit ved med hjälp av tråden.
