Skip to content
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
Vad vill ni uppnå med er politiska agenda och varför?
Vårt viktigaste mål är att vår ras, de etniskt nordeuropeiska folken, ska överleva och få de bästa möjliga förutsättningarna för att utvecklas och leva i frihet. Inte bara nu och imorgon utan i en tidsram om tusen och åter tusen år framåt.
Det största hotet mot detta mål idag är massinvandringen och det i kombination med de låga födslotalen bland vårt eget folk. Det dör helt enkelt fler nordiska män och kvinnor än det föds nya idag och tomrummet fylls upp med utomeuropéer – en verklighet som leder till att vårt folk sakta men säkert byts ut och till slut förintas för att aldrig mer kunna återvända.
För att säkerställa vår överlevnad och frihet måste därför massinvandringen stoppas snarast och merparten av de rasfrämlingar som befinner sig här måste repatrieras till sina respektive ursprungsländer.
Anledningen till varför är väl ganska uppenbar; överlevnadsinstinkt är den djupaste instinkt varje djur på planeten har – ja,
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
När man uppmanar sympatisörer att organisera sig och kämpa för ett bättre Norden får man ibland höra: ”När systemkollapsen kommer, då ska jag gå med”.
Påståendet är en dålig ursäkt. Det kommer oftast från välvilliga människor som ännu inte har tagit modet till sig att göra något. Som en försvarsmekanism för att legitimera sin egen passivitet har de intalat sig att de måste vänta på att saker och ting blir värre.
Att många fler rasfrämlingar måste välla in över Nordens gränser innan de kan agera. Att ekonomin måste bli lite sämre först.
Att vänta på ”kollapsen”
De här accelerationisterna väntar på vad de kallar systemkollapsen, ett ekonomiskt och politiskt tillstånd då dagens makthavare har tappat greppet om sin makt. Det kan vara en allvarlig ekonomisk kris som i sin tur leder till fattigdom och svält.
Kommer den här dagen då? Kanske.
Vi vet inte hur framtidens förhållanden kommer att se ut och vi vet inte hur r
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Alla som kommer organisera sig med något som har med nationalsocialismen att göra har någon familjemedlem eller vän som kommer ogilla ditt engagemang till den grad att de aktivt kommer att försöka förmå dig att upphöra med ditt motstånd mot rasfienderna. Det behöver inte vara en ensam person utan det kan vara flera inom familjen som motarbetar ditt engagemang. Deras bevekelsegrunder kan vara olika, de kanske lägger stor vikt vid hur människor socialt ser på familjen.
Kort bör dock sägas att alla som sysslar med politik kan råka ut för detta, du kan vara en socialdemokrat bland en grupp vänner som alla är moderater eller har du en fader eller moder som är moderat. Det kan gå till hätskt till även i dessa förhållanden, jag har hört historier.
De kanske har en annan politisk syn, de kanske fortfarande befinner sig i ett stadie av hjärntvätt där ett blandrassamhälle är bra och judarna är alla totalt felfria och oskyldiga. Eller så har de e
Kamrater samlades och gick gemensamt upp till Gustav Adolfs torg. På plats fanns där redan två polisbussar och några civila bilar som fått det viktiga och hedersfyllda uppdraget att bevaka en staty så att inga besökare skulle komma sig för att minnas och hedra kungen, med blommor, ljus eller tal. Polismakten ville väl inte riskera att någon hyllade gamla ideal som offervilja, mod, plikt – ja, sådant som idag inte återfinns hos regenter och statsmän utan snarare hos motståndsmän.
Man ställde upp på plats och tände ljus. Tre ljus nedlades synkroniserat till det fina anförandet som var skrivet till dagen. En del av talet löd;”Att Gustav II Adolf skulle dö i strid var inte direkt oväntat. Under de flesta av hans år på tronen låg Sverige i krig och han deltog oftast själv på slagfälten, något som skulle vara otänkbart för de flesta andra kungar i Europa.
Till slut kom den ödesdigra dagen, 6:e november 1632, då dimman låg tät över det kommande slagfältet i Lützen. Tidig morgon, när
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
När nationalsocialister pratar med människor i vardagslivet eller vid flygbladsutdelningar påstår människor att ”alla judar är inte dåliga, visst finns det några dåliga människor i den judiska gruppen men det har alla grupper”. För de som ogillar invandrare så låter det såhär: ”Det är inte judar som begår brott, det är muslimerna/invandrarna.” Människor som har dessa åsikter sprider inte bara dessa i offentligheten, de sprider det även på internet genom skrivande på forum, eller i kommentarsfält. Vad dessa människor menar är att det finns judar som likt svenssons går till arbetet, reser, tittar på TV, är likgiltiga över Israel eller det judiska kollektivets öde likt svenssons är över Sverige och svenskarna. De är kanske liberaler eller socialister, men det finns svenssons som är det också.
Detta är otvetydigt sant, det finns sådana här judar i Sverige och i världen. Gör detta dem till bra, eller ofarliga judar?
Mitt svar på den här frå
På kvällen onsdagen 3/11 fylkades Näste 8 centralt i nästet för veckomöte och studiecirkel kring Anton Holzners bok Bemästra livet.
Det inledande fikat bjöd förutom nybakat på gemytligt nationalsocialiserande och diskussioner om gångna och kommande aktiviteter.
Kapitel två i boken heter Rörelse och här avhandlas den germanska och nordiska människans natur, filosofiska sanningar och strävan efter sunda ideal.
Deltagarna i cirkeln fick inför dagens möte i uppgift att ur detta kapitel försöka vaska fram en insikt om vilka vi som germaner och nordbor egentligen är – och vilka andliga egenskaper som kännetecknar oss.
Detta är vad vi efter individuella studier, gemensam högläsning och diskussioner kom fram till:
Germaner i allmänhet och nordbor i synnerhet är Folk av rörelse. Som folk har vi en unik inre livskraft, ty för oss är liv rörelse.
Det är ett av våra karaktärsdrag att i vårt inre ständigt befinna oss i rörelse.
Vi har en starkt tendens att alltid vara öppna inför livets gång
Ingen kan ha undgått alla de klimatlarm vi dagligen matas med. ”Vi har 10 år på oss att vända utvecklingen innan det är försent, glaciärerna smälter, jorden blir varmare för var dag som går, golfströmmen kommer stanna, stora delar av jorden kommer bli obeboelig, öknarna breder ut sig, Arktis smälter och havsnivån kommer stiga flera meter”.
Nya hot, krav och påtryckningar haglar. Miljarder spenderas på ny teknik, forskning och projekt. Alla som ifrågasätter någonting klistras på epitetet ”klimatförnekare”, ett skällsord i klass med rasist eller förintelseförnekare, och tystas effektivt. Klimathotet är idag enligt de styrande den allra största politiska frågan och är dessutom en väldig ekonomisk vinstaffär för mängder av olika intressen. Som av ett sammanträffande går även klimatfrågan hand i hand med flyktingvurmandet och kampen mot rasismen. Kändisar och politiker tävlar i vem som kan vara mest ”radikal” i klimatfrågan för att så få så mycket uppmärksamhet s
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Marcus Hansson skrev en artikel om barnuppfostran och politik. Som kvinna och mamma säger jag inte att han har fel i sak eller att artikeln är dålig, för det är den inte. Däremot så ger den mig anledning att ta upp en aspekt av kampen och barnuppfostran som jag länge tänkt på. Den här artikeln är inte ett svar på Hanssons artikeln utan mer ett komplement eller en fortsättning på en viktig diskussion om kvinnor, män, relationer och kampen.
En del av er som läser det här känner mig. Jag har varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen i snart 10 år och i andra nationella kretsar sedan början av 00-talet. Sedan valet 2018 har jag dock inte synts eller hörts lika mycket då jag lyckats skaffa två barn till sedan dess. Sedan några veckor tillbaka är jag alltså fyrabarnsmor. Jag är dock fortfarande aktivist i organisationen och har inga som helst planer på att pausa mitt engagemang mer eller längre än nödvändigt. Jag är alltså inte den typiska
Det har de senaste dagarna på Nordfront publicerats två utmärkta artiklar. Den ena artikeln, ”När kollapsen kommer går jag med” där Karl Folkesson kommenterar fenomenet med sympatisörer som väljer att inte gå med i Nordiska motståndsrörelsen utan avvaktar tills kollapsen kommer och den andra artikeln, ”Vem är nationalsocialist” där Marcus Hansson argumenterar för att man inte kan vara nationalsocialist om man väljer att inte organisera sig. Jag vill med denna artikel komplettera dessa två bemötanden med ett eget.
Jag har under en längre tid följt kommentarer på Nordfront, på Nordfronts fristående chattgrupp på Telegram och på andra plattformar och har under flera år pratat med många rekryter och sympatisörer. Jag har nog hört de flesta ursäkter och undanflykter till varför de väljer att inte gå med i Nordiska motståndsrörelsen. Nästan samtliga grundar sig i en enda sak.
De ursäkter man får höra är ”Jag stödjer er men…”, ”Om Motståndsrörelsen bara förändras på det här sättet̷
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
Jag vill börja den här texten med att påpeka att jag själv inte har några barn, men om jag hade haft några så hade jag levt som jag lär. Det är enkelt att säga men jag känner ändå ett behov av att framföra detta.
När jag pratat med människor som har sett sig som nationalsocialister eller har varit starkt sympatiska till världsåskådningen så är det en del som har sagt att de inte vill påtvinga deras värderingar eller idéer på sina barn. ”De ska få välja själva”, säger de. Jag har alltid blivit förbryllad över hur lättvindigt de säger detta. Jag tror det är lite av en generationsfråga där äldre människor tänker i sådana banor i högre grad.
Varför jag blir förbryllad är därför att övriga människor och samhället i helhet inte har några som helst problem att skola sina egna barn och andras i ”demokratiska värderingar”. Alla barn skolas genom skolväsendet, den privata pressen (judiskättade Bonnier) och public service. De som säger att de får
I torsdags höll hovrätten sammanträde i fallet där Anders Jonsson tidigare av tingsrätten dömts för ofredande gentemot tre personer från samhällseliten, samt hundratals fall av överträdelse av gummiparagrafen HMF. Jag och ytterligare en kamrat var där för att stötta min kamrat.
Jag känner Anders väl och vet att han har haft problem med försvarare till denna rättegång. Personen som tidigare företrätt honom väl kunde tyvärr inte det nu då det ansågs kunna förekomma jäv, vilket man kan tänka ofta sker när dignitärer är inblandade. Anders andra advokat kom han inte alls överens med och därmed skulle han nu bli tvungen att företräda sig själv. Utan juridisk kunskap och mot individer som absolut vill se honom fängslad för sina åsikter.
Jag vet att han inte främst brydde sig om att försöka försvara sig eller att neka till brott, han visste att han med största sannolikhet kommer dömas ändå. Hans främsta anledning till att ens ställa upp i denna charad var istället för att ge sin syn på v
Hur skulle du beskriva er organisation och dess arbete?
Nordiska motståndsrörelsen är en nationalsocialistisk kamporganisation. Vi är ett registrerat politiskt parti som ställer upp i val, men merparten av vårt arbete bedrivs utomparlamentariskt. Vi är verksamma i hela Norden och arbetar för att skapa ett enat Norden där vårt unika nordiska folk ska kunna garanteras överlevnad och frihet och nå de bäst tänkbara förutsättningarna för vidareutveckling.
Vi arbetar väldigt brett, med både interna och offentliga aktiviteter. De interna innefattar exempelvis vildmarksturer, kampsportsträning och studiecirklar. De offentliga innebär bland annat demonstrationer, städning i naturen, utdelning av mat och kläder till hemlösa, samt flygbladsutdelningar oh banderolluppsättningar. Vi driver också genom olika partners flertalet hemsidor på nätet med olika innehåll och syften, samt ett tjugotal olika podcasts.
Hur går de flesta medlemmarna med i partiet? Via familj? Rekrytering på nätet?
D
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
I syftet att lära eleverna källkritik så hade Skolverket tagit fram material till lärarna där eleverna skulle delas in i grupper och där eleverna själva med hjälp av böcker och internet skulle leta fram bland annat tre motargument för att förintelsen inte har skett och sedan diskutera dessa.
Svante Weyler på Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) säger till Aftonbladet:
– Det är absolut fel sätt att använda Förintelsen, av det skälet att det finns faktiska förnekare som inte kan jämställas med stollar som anser att månlandningen inte ägt rum. Förintelsen har ägt rum, det är inget man kan inlåta sig till en diskussion kring. Det är lika dumt som att ifrågasätta multiplikationstabellen.
Weyler anser alltså att individer inte ens skall inlåta sig till en diskussion om att förintelsen inte har hänt. Personer skall alltså inte som brukligt resonera sig fram till ett svar genom att väga de olika argumenten mot varandra. Vidare säger ha
