Skip to content
Tänk dig att du ska bege dig ut på en sju-dagars vandring under vintern. Vad tar du med dig?
Denna fråga satte temat inför helgens aktivitet i Näste 3 då samtliga medlemmar skulle göra en packlista inför en hypotetisk sju-dagars vintertur. Väl under aktiviteten vandrade vi denna gång dock bara en dag. Ryggsäckarna skulle vara packade så att de vägde minst 15 kilo.
I varje fall så hade vi lärorika diskussioner kring vad som krävs för att klara av en vintervandring som gav ett intryck av vikten att ha med sig rätt utrustning.
För att även du som läser detta kanske ska kunna lära dig något så har jag summerat de väsentliga punkter som diskuterades nedan. Det är inte att ses som den givet bästa expertlösningen alla gånger utan är vad vi glada amatörer med olika erfarenhet på ämnet kom fram till.
Bland användbar utrustning nämndes, förvånansvärt nog, tamponger och kondomer som ni kommer se har andra syften än vad de tillverkas för. En annan aspekt att tänka på är effektiv packni
Enligt den årliga rapporten från Nordiska motståndsrörelsen ledare Simon Lindberg, toppar Näste 1 med Stockholms kommun för tredje året i rad listan över de mest aktiva kommunerna 2022.
Kampåret 2022 – vem och vad var störst och bäst?
Vi har pratat med aktivisten Joakim Kannisto från Näste 1 som här agerar språkrör för nästet.
Först och främst vill jag bara rikta ett stort grattis till dig och ditt näste för att ni för tredje året i rad blivit Sveriges, och Nordens, mest aktiva näste!
Tack! Det var nog ingen som blev förvånad, vi är väldigt aktiva och siktar redan nu på att ta hem titeln för fjärde året i rad. Men helt ärligt så är även vi beroende av insatser från andra nästen när det gäller t.ex. att skapa filmer, göra propaganda och liknande saker. Det är på grund av hela organisationen som vi kan fortsätta att växa i Stockholm.
En glad aktivist.
För läsare som fortfarande inte känner till dig, kan du kort beskriva vem du är och vad du gör?
Knepig fråga
Tidigt på morgonen, lördagen den 12 november, begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 till Arvidsjaurs kommun för att ägna det nästkommande dygnet åt en vildmarksvandring i lågfjället Vittjokks naturreservat. Med sig hade man även långväga besök från England av en sympatisör som rest hela vägen till Norrbotten för att deltaga på aktiviteten.
Några av de många renar man såg efter vägen när man närmade sig slutdestinationen.
När sällskapet anlänt till platsen och påbörjat vandringen fick man ganska snabbt insikt om att man kommer möta utmaningar under äventyret, då landskapet utgjordes av branta berg, djup skog och förrädiska myrmarker som alla måste traverseras under vandringen. I synnerhet då det snabbt fastslogs av ett enigt sällskap att de anlagda vandringslederna och stigarna på området endast lämpar sig för mesar och stockholmare, och att man därför istället skulle färdas genom ospårad terräng.
Man fick stanna upp ett antal gånger för att säkerställa att navigering
Den 15 oktober begav sig nästets aktivister till en bro strax utanför Borlänge för att genomföra en banderollaktion. Den första delen av dagen bjöd på lite lätt kyla och duggregn. Dagen till ära var det även en hel del bilister ute på vägarna. Detta ledde till att motståndsmännen fick uppleva en del uppvisad positivitet från nyligen nämnda bilister. Deltagarna på bron fick även besök av en sympatisör från området som sedan var med på kampdagens andra del.
Dagens paroll var tämligen simpel. En banderoll med två riksrunor som omslöt orden ”Stoppa folkutbytet” hölls upp av aktivitetens deltagare. Trots banderollens enkelhet har orden stor betydelse. I ett utdrag ur Nordiska motståndsrörelsens politiska program ”Vår väg” beskrivs folkutbytet på följande sätt;
Vår rasliga överlevnad och frihet är det absolut viktigaste målet med Nordiska motståndsrörelsens politiska kamp. Mot detta finns många hot, varav det mest alarmerande och akuta idag är den massinva
Efter en hektisk tid med valkampanj var det söndagen den 9 oktober dags för medlemsgruppen i Näste 5 att äntligen ses igen i goda vänners lag. Dagen började med samling i Rättvik för gemensam avfärd mot Styggforsen.
För hela 365 miljoner år sedan slog en meteor ned i vad som idag benämns som Siljanringen. Meteoren var så kraftfull att den skapade hela det kuperade landskapet som idag är utmärkande för området runt Siljan. Just vid Styggforsen kan man se hur meteoren fick berggrunden att resa sig. Platsen är helt klart värd ett besök om du är på väg norrut.
Kamraterna i medlemsgruppen gjorde en gemensam tur runt det dånande vattenfallet där man talade om svunna tider och sina förfäder. Gruppchef Tina berättade flera spännande myter och historier om platsen som under hundratals år betytt otroligt mycket för Rättviksbygden.
Efter en lyckad tur fortsatte dagen med gemensam middag hemma hos en kamrat. Köttgryta på älg och nöt stod på menyn och intogs under glada diskussioner och god stämnin
Allt började tidigt på lördag morgon vid en samlingsplats söder om Stockholm, varifrån alla hoppade in i en bil och åkte till startpunkten för vandringen. Dagens vandring skulle bli av den enklare varianten, då helgens aktivitet inte ämnade vara någon hårdare utmaning.
Efter en timmes vandring genom skog och längs grusvägar var man framme vid den tänkta lägerplatsen, som låg intill en sjö. Med hjälp av snöre och presenning satte man direkt upp skydd från regnet som väderprognosen hade lovat. Tanken var att alla skulle sova på backen utan tält eller liknande, men skydd från regnet var ändå en nödvändighet.
Nästa steg var att förbereda eldstaden. Stenar samlades ihop för att säkra marken från eld, och fallna stockar bars från skogen för att göras om till bänkar, så att alla skulle få plats intill elden. Det fanns gott om dött virke runt omkring, och detta samlades ihop för elden som senare skulle ta form. Mycket stora stockar sågades och klövs med yxa tills man kände att ma
När kamraterna anlänt till den angivna samlingsplatsen fördes en genomgång av dagens upplägg. Därefter delades aktivisterna upp i grupper, två av dessa delade flygblad till boende i Ytterby medan en annan satte upp banderoller längs E6.
Flygblad delas i Ytterby.
Banderoller på E6:an.
Då uppdragen slutförts begav man sig till ett närliggande naturreservat för en kortare vandring. Vid startpunkten presenterades nya medlemmar till nästet. Väl vid slutdestinationen grillades korv och en utbildning hölls om diverse väsentliga förnödenheter att medta i sin överlevnadsutrustning.
Väsentliga förnödenheter.
När utbildningen avslutats, tackade aktivisterna av de nykomna medlemmarna för att sedan utföra en offentlig aktivitet i centrala Kungälv.
Väl i staden var den välkända KungälvsCruisingen i full gång. Bilförare med passagerare och övriga besökare till eventet var på gott humör och en livlig stämning rådde. Längs gatorna och utmed biltågen delades rikligt med flygblad
Söndagen den 8 maj samlades medlemmar och sympatisörer från Näste 5 vid Grava hembygdsgård utanför Karlstad för att genomföra en vildmarkstur. Vandringsleden som man planerade att gå var cirka 11 kilometer lång och gick runt fågelsjön Södra Hyn.
Innan man begav sig ut i terrängen valde deltagarna att titta på gravfältet som låg alldeles intill hembygdsgården. 28 gravhögar och 8 stensättningar från järnåldern finns kvar här vid den lilla orten Hynboholm. Redan för 1000 år sedan fanns det ett samhälle på nyligen nämnda plats. En plats där våra förfäder kämpade och slet för att överleva de karga vintrarna och skapa välstånd åt framtidens nordbor.
Därefter promenerade deltagarna vidare efter fågelsjön, som omgavs av betade strandängar. Det är våta och flacka områden där boskap kan beta ända ned till vattenkanten. Betade strandängar är en naturtyp med stora naturvärden, och är således livsviktigt för många fågel-, insekts- och växtarter. Tyvärr har den här typen av områden blivit
Lördagen den 26:e mars begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 ut för att trotsa kylan och spendera natten i skogen. Med sig hade ett par av deltagarna sina barn, som för första gången skulle få prova på att övernatta i tält under vintern.
Målet för utflykten var att ge sig in i Snöbergets naturreservat och nå toppen av sagda berg. Med sig hade man två pulkor främst innehållandes ett större militärtält med tillhörande kamin, och massvis av ved. Då dessa var tvungna att dras för hand, mestadels i uppförsbacke, bjöd det på hårda prövningar för dem vars lott det blev att likt brukshästar släpa på dessa genom hela vandringen.
En annan prövning som hela sällskapet bjöds på var snömängden, som förvisso var relativt låg jämfört med tidigare år men begränsade mobiliteten och vägvalen kraftigt. Som salt i såren bjöd naturens makter på ett kraftigt omväxlande väder där snålblåst var det mest återkommande fenomenet. Inget av detta påverkade det goda humöret hos kamraterna, som i
Lördagen den 26:e mars begav sig nästets aktivister till en bro strax utanför Falun för att genomföra en banderollaktion. Den första delen av dagen bjöd på ett väldigt blåsigt väder och en i blåsten värmande vårsol. Dagen till ära var det även en hel del bilister ute på vägarna. Detta ledde till att motståndsmännen fick uppleva en del uppvisad positivitet från nyligen nämnda bilister. Ett antal fotgängare närmade sig också aktivisterna under aktionens gång. Under dessa närmanden diskuterades världsliga bekymmer av flera olika politiska slag.
Dagens paroll var tämligen simpel. En banderoll med två riksrunor som omslöt orden ”Stoppa folkutbytet” hölls upp av aktivitetens deltagare. Trots banderollens enkelhet har orden stor betydelse. I ett utdrag ur Nordiska motståndsrörelsens politiska program ”Vår väg” beskrivs folkutbytet på följande sätt;
Vår rasliga överlevnad och frihet är det absolut viktigaste målet med Nordiska motståndsrörelsens politiska ka
Lördagen den 5:e februari samlades medlemmar från Näste 5 med ett par gäster från Näste 1 vid Rämens nordligaste vik för att påbörja turen. Före den första genomgången förberedde samtliga sin utrustning inför den långa dag som stod framför dem.
När detta var klart samlade Fredrik Engman alla för en gemensam genomgång där han gick genom helgens upplägg. Den nyligen nämnda vildmarksansvarige beskrev hur helgen skulle bestå av tävlingar och utmaningar där motståndsmännen kunde samla ihop poäng. Med dessa poäng fick de deltagande möjlighet att tävla om en ärofylld förstaplats.
Den första tävlingen som stod på schemat var armhävningar. Samtliga gjorde så många armhävningar de kunde utan vila. När detta var klart blev allas packning vägd, detta var också en tävling där de med tyngst packning fick flest poäng. När de två första tävlingarna var klara tog alla på sig sin packning och väntade på order om avmarsch.
Poängsamlandet drogs igång med armhävningar.
Den marsch som sedan gick
Medlemmar samlades på en parkering mitt ute i skogen för att genomföra en hårdare vandring. I den första delen av vandringen gick man genom vild terräng då man med hjälp av karta och kompass begav sig raka vägen mot ett bestämt mål.
Efter en lång och mycket ansträngande vandring genom tät skog, med mycket duckande och klättrande för att komma förbi träden och grenarna, kom man upp på en kulle där man fick en överblick över området. Man fortsatte sedan med att gå över ett kalhygge, vilket var en tillfällig lättnad, men sedan gick man rakt in i skogen igen och fortsatte den hårda vandringen.
Efter att man kommit fram till målet fortsattes resten av färden på stigar. Medan man gick mötte man en väldigt fundersam mopedist som hade sett motståndsmännen från sitt hus. Han tyckte det var udda att det gick folk med fana ute i skogen, men han fick förklarat för sig att det inte var någonting märkligt med det alls. Man gav honom även en kortare genomgång av vad Motståndsrörelsen st
Aktiviteten delades upp i två etapper. Den första etappen gick ut på att navigera en del av Höglandsleden – en vandring som tog kamraterna genom kuperad terräng, snirkliga småstigar och många sevärdheter.
En av platserna som passerades var ett gravfält från järnåldern där man kunde skymta stenrösen utspridda över ängmarken som dolts av den nyfallna snön. Även andra typer av stensättningar sågs till medan man vandrade genom platsen och det uppstod flera intressanta diskussioner och frågor kamraterna emellan.
Efter att man passerat gravfältet letades en lämplig plats upp för en längre paus med lärande verksamhet. Man började med att göra upp en eld så att man kunde få sig ett mål mat och förbereda sig på den andra etappen där man skulle navigera sig tillbaka till utgångsplatsen, en etapp som skulle ta kamraterna över svårnavigerad åkermark som utsatts för kraftig översvämning, samt genom täta skogar och över berg och kullar.
Medan kamraterna åt sin mat och värmde sig
Vid 18-tiden hölls en slags julkonsert och ljuständning i centrum vilket lockade till sig en stor folksamling – något som i sin tur lockade till sig Motståndsrörelsens aktivister. Aktivisterna delade ut flygblad och stod och pratade med folket.
När evenemanget var avslutat tunnades folkmassan ut och aktivisterna började istället gå runt i stan för att sätta upp propaganda. Efter att större delen av centrala Vetlanda hade täckts begav man sig mot stadens utkanter för att sätta upp banderoller och samtala med ungdomar som brukar hänga på parkeringarna.
Gruppchefen och Vetlandabon Jonas Jensmark, berättar om mötet med ungdomarna:
”Vi begav oss mot utkanten av Vetlanda där vi visste att ungdomarna skulle hålla till. När jag och ett par kamrater är på väg fram till dem så dyker den första polisbilen upp, sammanlagt så är det tre patruller som anländer till platsen och försöker få svar på vad vi gjorde där, men som vanligt så fick de inget svar på det. Vi hade många
Planen var att alla skulle vara på plats tidigt och redo för månadsmötet som skulle starta när klockan slagit 12. Dessa planer grusades ganska snabbt när platsens avlägsenhet och svåråtkomlighet blivit uppenbar för de olika bilburna sällskapen som under växande frustration försökte navigera längs ett myller av snirkliga grusvägar, djupt inne i skogen, med hjälp av GPS och kartor sökandes efter platser som i vissa fall inte ens var utmarkerade på kartor. De förvirrande vägarna gjorde att det inte ens var helt enkelt för personer som tidigare besökt platsen att hitta fram i tid.
Målet var att alla skulle ta sig till foten av berget Vithatten, och den gård som är belägen där. Detta berg har länge varit föremål för lokala sägner och skrock. Berget i allmänhet, och gården vid dess fot i synnerhet, sägs vara kraftigt hemsökt av spöken. Detta i kombination med den oerhört vackra utsikten från toppen har gjort det till en populär plats att besöka och det har till och med skrivits böcker om
