Skip to content
Under tisdagen den 10 maj hölls en enorm banderoll upp av aktivister med texten ”Glöm aldrig Tommie Lindh”. Placeringen vid en gångbro över E18 i Västerås, den stora texten och extra specialbelysning, gjorde aktiviteten och budskapet tydligt för alla förbipasserande trafikanter. På banderollen exponerades även Tyrrunan och flera närvarande var klädda i Nordiska motståndsrörelsens aktivistjackor.
Denna dag var det nämligen tre år sedan patrioten Tommie Lindh knivhöggs av afrikanen Abubaker Mohamad Awad i sitt egna hem. Ett drygt dygn efter knivattacken avled Tommie Lindh på sjukhus. Under samma kväll våldtog också afrikanen en kvinna i lägenheten.
I den efterföljande rapporteringen var det tydligt att regimmedia och förbrytaretablissemanget försökte tona ned vad som hänt. Nationella personer över landet och alternativa medier, däribland Nordfront, nystade dock upp fakta kring händelsen. Arbetet fick spridning även internationellt, där nationalister från många länder postade in
Månadens bästa aktioner:
På internationella kvinnodagen manifesterades det för Nordisk kvinnofrid under en kommunistdemonstration i Stockholm.
På årsdagen av terrordådet i Vetlanda hängdes en docka upp i de centrala delarna av staden. Ett par dagar efteråt följdes det upp med torgmöte.
Motståndsrörelsen i Stockholm närvarade vid nationaldemokratiskt partis torgmöte.
Månadens ”shoutout”:
Alla valbara kandidater för Nordiska motståndsrörelsen i höstens val.
Organisationens kvinnliga skribenter som varit högaktiva under månaden med att skriva om feminism, föräldraskap och Ukraina-konflikten.
Aktivisten Marcus Hansson som levde tre månader i sträck i militärtält under vintern.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Månadens nyheter:
Nordiska motståndsrörelsens valdeltagande 2022.
Artikel från Nordiska motståndsrörelsens ledare uppmärksammades i Sveriges Radio.
Månadens läsning:
Psykologisk beredskap.
Feminism – kvinnans största fien
Under gårdagen hölls en social dag i Danmaks tredje Rede (motsvarande Näste på svenska). Förutom socialiserande och en gemensam måltid bjöd dagen framförallt på träning i olika slagtekniker och sedan sparring kamrater emellan.
Som avslutning på dagen valde vissa av deltagarna att bedriva offentlig aktivism i närområdet genom att ställa upp i mörkret med en upplyst LED-banderoll ackompanjerad av gröna rökgranater.
Den första aktiviteten för dagen var en genomgång om IT-säkerhet, kryptering, och olika dataprogram nästet använder sig av. Syftet var att säkerställa att medlemmar kan kommunicera internt utan att obehöriga ska kunna avlyssna det som sägs för att tillgodose sig eventuell information som de sedan kan använda för att trakassera den politiska opposition som Nordiska motståndsrörelsen utgör. Några nya medlemmar fick också hjälp med att få igång dessa program på sina datorer.
När detta var avklarat åt man sig mätta på en mycket väl tillagad soppa, varefter det hölls en del enskilda samtal med medlemmar.
Sedan hölls månadsmötet. Man gick igenom den senaste månadens händelser i nästet och utvärderade vad som gått bra och vad som kunde gått bättre. Under januari månad har Näste 7 bland annat genomfört en vildmarksaktivitet, två offentliga aktiviteter samma dag i Eksjö och Jönköping, man har deltagit på demonstrationen i huvudstaden den 22:a samt genomfört aktivism på förintelsens
Det var under förra månaden som Danmarks regering, med fackförbundens godkännande, tog beslutet som innebär att arbetsgivare i landet ges rätt att ställa krav på vaccinering eller regelbundna negativa test för Covid 19 och att de utan detta har full juridisk rätt att avskeda arbetstagare och detta utan hänsyn till hur länge personerna varit anställda eller om de i övrigt skött sig klanderfritt.
Nordiska motståndsrörelsen motsätter sig kraftigt dylika övergrepp på nordiska arbetares rättigheter, genomförda av korrupta politiker och till förmån för storfinansen och valde därför under söndagen att bedriva aktivism med det aktuella folkfientliga beslutet i fokus.
Nedan kommer bilder från flera av de aktioner som genomförts. I slutet av artikeln finner du också länktips för vidare läsning om Nordiska motståndsrörelsens ställningstaganden i frågor runt Covid 19.
Stockholm
Pär Sjögren håller tal utanför danska ambassaden i Stockholm.
Gröna rökgranater används under talet för
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
När man uppmanar sympatisörer att organisera sig och kämpa för ett bättre Norden får man ibland höra: ”När systemkollapsen kommer, då ska jag gå med”.
Påståendet är en dålig ursäkt. Det kommer oftast från välvilliga människor som ännu inte har tagit modet till sig att göra något. Som en försvarsmekanism för att legitimera sin egen passivitet har de intalat sig att de måste vänta på att saker och ting blir värre.
Att många fler rasfrämlingar måste välla in över Nordens gränser innan de kan agera. Att ekonomin måste bli lite sämre först.
Att vänta på ”kollapsen”
De här accelerationisterna väntar på vad de kallar systemkollapsen, ett ekonomiskt och politiskt tillstånd då dagens makthavare har tappat greppet om sin makt. Det kan vara en allvarlig ekonomisk kris som i sin tur leder till fattigdom och svält.
Kommer den här dagen då? Kanske.
Vi vet inte hur framtidens förhållanden kommer att se ut och vi vet inte hur r
Arrangemanget blev till en ny slags tillställning där man kombinerade Kampdagarna med de tidigare Organisationsdagarna. Helgen bjöd på alltifrån utbildningar och tal, till tävlingar och träning.
Det första som deltagarna möttes av efter att de betalat inträde och satt sig ned, var en invigningsceremoni. Eftersom att det var Näste 3 och 7 som stod som arrangörer, så var det jag själv och aktivister ur dessa nästen som stod för ceremonin. Utan att gå in för mycket på detaljerna kring just detta tillfälle, så tror jag att invigningsceremonier och andra högtidliga akter uppskattas och bidrar till en mer festlig och högtidlig känsla bland deltagarna.
Efter att konferencieren Hampus Maijala sedan hälsat alla välkomna, var det dags för Simon Lindberg att hålla ett föredrag som handlade om Nordiska motståndsrörelsens segertåg. Lindberg är som många vet, mycket skicklig på att tala och lika skicklig är han på att träffa rätt och verkligen nå ut med det han vill ha sagt till alla som l
Andra helgen i november anordnades den årliga traditionen Organisationsdagarna av Nordiska motståndsrörelsens sjunde Näste. Upplägget detta år skilde sig något från föregående då det skulle komma att fokuseras mer på de personliga kunskaperna hos den enskilda medlemmen.
Vid ankomst till lokalen välkomnades deltagarna av konferencier och tillika nästeschef Hampus Maijala som gick igenom regler och upplägg för helgen, innan Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg välkomnades upp på scen för att hålla ett tal.
Hampus Maijala var konferencier.
Lindberg förklarade parollen bakom helgen; Seger i valkampen, där han på förhand utmålade Nordiska motståndsrörelsen som segrare i valkampen 2022 och detta alldeles oavsett hur många röster man får eller inte får och även om man ens ställer upp eller inte – att organisationen oavsett kommer synas och höras, sprida sina idéer och rekrytera nya medlemmar och således segra. Han talade också bland annat om lättja och defaitism,
Då och då nås jag och andra representanter för Nordiska motståndsrörelsen av frågan vad vi menar med att vi är en revolutionär organisation och hur vi kan kalla oss revolutionärer samtidigt som vi inte är en våldsverkande organisation annat än i självförsvarssyfte. Frågan har också besvarats på många olika vis under åren, som exempelvis i denna rekommenderade artikel eller i detta ljudklipp.
Nu med dessa skrivna rader är det mitt syfte att besvara frågan ännu en gång eftersom det är en väldigt viktig en. Det är till och med en högst avgörande fråga för de nordiska folken att förstå, ty så länge de sätter sitt hopp till icke-revolutionära organisationer, föreningar och partier, så kastar de bort både sitt eget hopp och minskar dessutom chanserna för att våra kommande generationer ska ha något alls att längre kunna hoppas på.
För att svara på frågan denna gång, vad det egentligen innebär att vi är revolutionärer, tänkte jag rada upp vad som egentligen definierar en revolutionär
Månadens bästa aktioner:
Repellering nedför en galleria och torgmöte i centrala Kristianstad under en och samma dag.
Motståndsrörelsen vandrar i Sarek och bestiger Sveriges näst högsta berg.
Under månaden har det genomförts flera intressanta och lite annorlunda interna aktiviteter. Här utbildning i att avliva, flå, stycka och tillaga en kanin i Näste 1.
Månadens ”Shoutout”:
Näste 7 är ständigt ett av de mer aktiva nästena i landet, både internt som på bilden ovan och offentligt på gatan som exempelvis i Sävsjö under september.
Förutom den banbrytande aktivismen i Kristianstad förtjänar Näste 3 också att uppmärksammas lite extra med anledning av de offer i form av domar som aktivister ådrog sig i samband med en aktion mot ett monument för romer där det egentligen borde stått en staty av svenskar.
Flest aktiviteter rent kvantitativt under månaden genomfördes förutom av ovanämnda Näste 7 av Näste 1. Här under en offentlig banderollaktion i Stockholm.
M
Nordendagarna 2021 ägde rum efter en period då prövningar blandats med framgångar – såväl för organisationens del som för den nationella rörelsen överlag. I denna artikel presenterar jag några valda inslag och personliga reflektioner över Nordendagarna 2021. Den som önskar en mer helomfattande och objektiv redogörelse för årets Nordendagar hänvisas till rapporten därifrån.
Deltagarantalet var i år högt, om än inte det högsta under firandets historia. Stämningen och kampandan slog däremot – både enligt mig själv och flertalet tillfrågade deltagare – topprekord!
Ett annat glädjeämne var att trenden ”Barnens Nordendagar”, som inleddes på allvar förra året, höll i sig även i år, då de många närvarande barnen verkligen tog plats, aktiverades på olika sätt och uppenbarligen stortrivdes. Glädjande var även att en hel del nationella som inte är anslutna till organisationen valde att delta.
Årets upplaga kom annars att präglas stort – förutom som väntat av tävlingen Åre
I början av förra månaden släpptes Marcus Hansson ut från fängelset efter att ha suttit inspärrad i två månader. Utöver sin roll som aktivist i Motståndsrörelsen är Marcus Hansson även en stor förkämpe för yttrandefriheten och medarbetare i tidningen Nordfront.se. Flera av hans artiklar återfinns också här på Motståndsrörelsen.se där dessa bägge som publicerats nyligen rekommenderas:
Materiellt välstånd förslavar digVi måste tygla oss själva för att få slut på konsumtionssamhället
Hur gick din frigivning till och vad satt du inne för?
Jag satt inne för två misshandlar och ett ofredande efter konfrontationerna i Lund där flera rödingar blev tillbakaslagna. Jag blev aldrig åtalad (även om den arga invandrade utredaren försökte) när samma sak skedde vid den andra konfrontationen i Lund.Det blev också en HMF-dom inbakad i det straffet eftersom Justitiekanslern och domstolarna önskade utöka skyddet för Pride.Frigivningen från fängelset var ganska enkel förutom hur jag skulle få pl
Måndagen den 9/8 deltog medlemmar och aktivister från kampgrupp 601 Luleå i den internationella White lives matter-kampanjen. Detta genom att dela ut White lives matter-blad i ett område som nyligen drabbades av ett nytt våldsdåd, där en man blev attackerad och allvarligt skadad av ett vasst föremål.
Reaktionerna var blandade. En man som kallade sig ordförande för bostadsrättsföreningen försökte tala för samtliga i området när han sa att- ”vi vill inte ha de där bladen”. En kortare diskussion uppstod innan bladen delades ut ändå, även i den uppgången.
Kampen går vidare i Luleå!
Måndag den 1 mars sammanstrålade grupp 801 för veckans gruppmöte & studiecirkel i ett ”Peking” med vårkänslor. Mötet inleddes med lite skrönor om begången aktivism och aktuella händelser i 801:s orter.
Basaktivismen rullar på.
En förmögen ”tiggare” utanför ICA-affär i Nyköping trakasserar förbipasserande som inte skänker honom tillräckligt med pengar. Enligt lokalbefolkningen är mannen densamme rom som sitter utanför ICA i Oxelösund och som har snattat och misshandlat passerande, i sju år tackat nej till erbjudna arbeten och på sin fritid lever lyxliv i London. Petterssons blogg skriver om mannen.
Ny aktivism och träning inför sådan planerades. Nya och utmanande kampformer är på ingång. Aktivism-tävling inom nästet är utlyst, kombattanterna är taggade. Snart dags för nästets grupper för den månatliga träffen.
Grupp 801 har nu studiecirkel i den sex timmar långa filmen ”In the name of Zion”. Dagens läxa bestod i att titta på – och kontemplera över innehållet i – filmens förs
Daniel Gerdås utnämndes till Nästeschef över Näste 3 som innefattar landskapen Skåne och Blekinge på organisationsdagarna 2020 efter många år som lojal och kompetent aktivist och gruppchef i Näste 3. Nedan följer en intervju där Gerdås redogör sina framtidsvisioner för Näste 3 och där även sympatisörer och andra får lära känna Nästeschefen.
Berätta om dig själv Gerdås, hur var din uppväxt? Hur skedde ditt politiska uppvaknande och hur ser ditt privatliv ut?
Jag växte upp i Nässjö, Småland, i en stor familj. Väldigt tidigt blev jag intresserad av både politik och historia och läste väldigt mycket böcker som barn. Från mina föräldrar fick jag en konservativ uppfostran med vissa väldigt sunda ideal.
Genom allt detta lärde jag mig tidigt att vara kritisk, ifrågasätta och läsa på. Patriot har jag alltid varit men det skulle ta många år innan jag hittade rätt ideologiskt. Nordfront, som då hette patriot.nu, hade jag varit inne och läst på flera gånger och nationalismen och kampen
