2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism. Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan. Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist

Aktivism Artiklar

Listen to ”Simon Lindbergs Nyårstal 2020” on Spreaker. Några av aktionerna som berörs i talet: Talet i skriftform: God afton alla som lyssnar! Vi är nu på den sista dagen av det första året på tjugotalet. Det är alltså nu den 31 december år 2020, och det har blivit dags för mig att på sedvanligt maner avsluta året med några ord till er. I viss mån kommer ni känna igen detta nyårstal från tidigare år, då också 2020 varit ett år fullt av radikal nationell kamp, men på många andra vis har också mycket med 2020 varit annorlunda. Att år 2020 har varit ett annorlunda år tror jag faktiskt att hela det nordiska folket kan intyga, och det alldeles oavsett vilka politiska åsikter man har. Utbrottet av Covid 19, etablissemangets enorma hajp kring viruset och systemets många utlysta restriktioner har givetvis inte heller lämnat Nordiska motståndsrörelsen oberörd. Tvärtom, har också vi genom allt detta ställts inför ett mycket utmanande kampår. Det tydligaste

Riksledningen Uttalanden & Kommentarer

I en studentlägenhet i den norrländska småstaden Härnösand blev tidigt på morgonen den 10 maj en ung nationell svensk man berövad sitt liv. Motivet till det bestialiska dådet var att gärningsmannen, Abubaker Mohamad, hade bestämt sig för att våldta en ung kvinna i samma lägenhet. Gärningsmannen hade gjort närmanden mot kvinnan tidigare under kvällen som hade avvisats och den unge mannen hade konfronterat Abubaker Mohamad angående detta. För att få utlopp för sina sjuka lustar fanns därför bara en utväg för rasfrämlingen, att knivhugga den unge mannen. Skadorna som uppstod vid dådet var så pass svåra att den unge mannen avled dagen efter. Hans namn är Tommie Lindh. Helgen efter mordet på Tommie och våldtäkten av den unga kvinnan genomfördes en minnesmanifestation i Härnösand, där vänner till den mördade och andra nationella, däribland Nordiska motståndsrörelsen deltog. Manifestationen kunde genomföras trots myndigheternas försök att sätta käppar i hjulen för de personer som arrangera

Kommentarer Riksledningen Fiendemedia Tommie Lindh

I senaste avsnittet av Ledarperspektiv hade jag en liten utläggning om ”Motståndsrörelsen 3.0”. Jag skulle här vilja sätta det hela även på pränt och försöka utveckla vad jag menar. Jag menar Motståndsrörelsen är på väg in i en ny fas i sin verksamhet. Jag baserar det på vad jag ser i den typ av aktioner som redan äger rum och hur diskussionen går internt. Vi har haft flera möten där vi pratat om denna typ av verksamhet och vi följer en enhetlig linje. Eftersom vi är på väg in i Motståndsrörelsen 3.0 så har det naturligtvis funnits både ett 1.0 och 2.0. Innan jag kommer in på ”Motståndsrörelsen 3.0” vill jag gå igenom de två första faserna. Motståndsrörelsen 1.0 var, grovt förenklat och undantaget de absolut första åren, en organisation som från 1997 till 2012 var gatukampsbaserad men i övrigt var mycket intern. Verksamheten bestod i stort enbart av offentliga tidningsförsäljningar och basaktivism. Aktionerna var likriktade och så även budskapet (som var ideologiskt snarare än

Artiklar Ideologi & politik Riksledningen Vejdeland

På den här sidan kan du läsa mer om hur man gör för att skriva bra kamprapporter till webbsidan. Du hittar bland annat tips och riktlinjer kring hur du ska författa dig kring aktiviteten, vad som passar sig att berätta om och vad som är mindre lämpligt. Då internet idag är väldigt viktigt är kamprapporter i många avseenden en lika viktig del av aktiviteten som själva aktiviteten i sig. En aktivitet kan inte anses vara färdig och avslutad förrän efter att kamprapporten skickats in. Detta bör alltså alltid göras samma dag som aktiviteten ägt rum.Utdrag ur Handbok för aktivister >> Till kamprapportsformuläret << Tips för dig som ska skriva en kamprapport: Sätt en rubrik som är informativ och intresseväckande.Kom ihåg att ange ort och inom vilket nästes geografiska område aktionen ägde rum. Skriv t.ex. ”Stockholm, Näste 1” (kommatecknet gör att det blir en ny etikett, så Stockholm och Näste 1 är två separata etiketter i det här exemplet).Börja från börja

Var är Nordiska motståndsrörelsen i Sverige om fem år? Här följer åtta konkreta målsättningar. Artikeln publicerades ursprungligen 2019-01-14. Nordiska motståndsrörelsens enda långsiktiga mål är total seger för vår sak. Ett ersättande av den nuvarande världsordningen som hotar att utrota vårt folk, med ett fritt och självständigt nationalsocialistiskt Norden där vårt folks överlevnad står säkrad och där vår nation kan nå sin fulla potential. Detta slutmål kommer vi aldrig någonsin att kompromissa med. Samtidigt har vi alltid haft, och kommer givetvis också i fortsättningen att ha, flertalet delmål på vägen. Dessa hålls dock för det mesta internt, framförallt med anledning av det manövreringsövertag detta ger gentemot våra fiender. Vi förstår dock också att det finns fördelar med att kommunicera vissa delmål utåt och att detta kan behövas för att sympatisörer i högre utsträckning ska vilja hjälpa oss, då vi förstår att slutmålet kan kännas avlägset och att det därför g

Fördelen med radio är att det är ett medium som ger mer utrymme till att känna inbjudna intervjuoffer på pulsen. Vissa frågor, och kanske även vissa typer av intervjuer, hade känts mer malplacerade i en textartikel än vad det gör i en radiointervju. En sak som jag själv följer med stort intresse är när aktivister och medlemmar berättar fritt om deras engagemang, hur de vaknade upp och vad som slutligen fick dem att ansluta sig till Nordiska motståndsrörelsen. Här får vi bland annat bekräftelse på att våra stora demonstrationer och gatukampen i sig fungerar som ett effektivt rekryteringsvapen. Jimmy Thunlind lyfte detta när han gästade Frontlinjen nyligen, Christoffer Runnholm berättade i NR Dalarna häromveckan att han gick med efter 1 maj-demonstrationen i Falun 2017 och Tommy Hvit berättade i förra avnittet av Nordic Voice att han anslöt sig efter att ha imponerats av Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september samma år. iFrameResize({ log:

Artiklar Artiklar om organisationen Ideologi & politik Utvalda artiklar Fredrik Vejdeland

Under valåret 2018 slog vi alla tänkbara aktivitetsrekord med vår intensiva kampanj. Vi gick tidigt under år 2019 ut med att vi skulle ändra fokus för vår verksamhet för att bli bättre på intern och uppbyggande aktivism och att kvalitativ utåtriktad aktivism skulle ta mer plats från den enklare basaktivismen. Att vi med anledning av detta, för första gången på flera år, inte skulle vara ännu mer kvantitativt aktiva än året innan, var alltså redan på förhand givet. Jag lovade dock ”att vi även under detta år kommer synas och höras mest av alla politiska organisationer i världen i förhållande till våra resurser”. Det löftet menar jag ändå att vi tveklöst levt upp till! Under 2019 har det skickats in 2 127 kamprapporter. Tillsammans med de många större aktioner som det rapporterats om i längre artiklar istället för som kamprapporter och medräknat att vissa rapporter innehåller flera aktiviteter, blir den totala siffran för antalet aktiviteter som genomförts under året; närmare 2 500 styck

Aktivism Reportage

Här kan du lyssna på talet och under spelaren kan du läsa det i skriftform: Listen to “Simon Lindbergs nyårstal 2019” on Spreaker. God afton! De senaste åren under mina nyårstal, har jag talat om i stort sett idel framgångar och kvitton på dessa framgångar genom ökad repression från systemet. Detta tal kommer att skilja sig åtminstone lite från de andra och bli något annorlunda. Men nej, det ska inte bli ett svartpillrande tal som kommer få er att vilja dämpa era uppkomna sorger med sprit under nyårsnatten, absolut inte, för även kampåret 2019 bjuder nämligen på gott om framgångar och därför också fortsatt repression. Men, samtidigt är 2019, för mig personligen och helt säkert också för en del andra, kantat också av utmaningar som aldrig tidigare stötts på – såväl personliga som organisatoriska. Flera av er är säkert vana vid att höra mig i podcasten Ledarperspektiv. Där är jag alltid öppen och transparent – jag är ärlig och lägger korten på bordet istället för att inbjuda

Uttalanden Uttalanden & Kommentarer

Det är en viss ironi att komma till ett främmande land i egenskap av nationalist och samtidigt vara en utlänning i en nationalistisk gruppering. Jag förväntade mig först en viss skepticism rörande mitt engagemang. Men istället har jag blivit välkomnad med öppna armar, delvis tack vare att jag redan har vänner inom rörelsen. När jag sedermera blev inbjuden att följa med några medlemmar i nästet på en vandring i skogen och samtidigt saknade både kängor, rejäl ryggsäck, utrustning samt pengar att införskaffa detta, så skulle jag uppenbarligen känna mig som en komplett dåre att acceptera denna inbjudan. Därav, var det självklara valet att acceptera inbjudan, utan några som helst tvivel. När vi anlände in i de vackra svenska skogarna så pekade först vår gruppchef ut en plats på kartan där vi skulle slå läger, tända en brasa och förhoppningsvis även kunna fiska. Därefter påbörjade vi vandringen. Det var helt klart lite omvälvande att ta in alla nya perspektiv och vyer under tiden vi vandrade

Reportage Näste 2

Lördag den 27 januari 2019 inleddes årets upplaga av Aktivistdagarna. Temat för i år var ”Motstånd under evolution”. Efter att alla hälsats välkomna och regler och andra praktiska saker gåtts igenom höll Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg ett två timmar långt inledningsanförande som kretsade kring helgens stora nyhet: Medlemsreformen. Lindberg inledde med att gå igenom olika mål som Motståndsrörelsens verksamhet ska syfta till att uppnå. Lindberg betonade också i sitt tal att organisationen i olika stadier av dess utveckling måste se ut på olika sätt och att en förändrad omständighet som ligger bakom den nya medlemsreformen är att organisationen breddats sett till vad för sorts människor vi rekryterar. Mer information om medlemsreformen och tanken bakom den kommer att publiceras på Nordfront nästa vecka. Det som här kan sägas som en kort förklaring är att organisationen på nästesnivå kommer delas upp i en medlemsavdelning och en kampavdelning för att bättre kunna ta till

Nyheter Reportage Aktivistdagarna

2018 har varit ett händelserikt år för oss på Island. Redan i början av året genomförde vi vår första offentliga banderollaktion där vi stod ovanför en av de större vägarna med en banderoll och en flagga. Vi har under året också blivit bättre på att uppdatera vår sida med nya artiklar och som exempel publicerade vi en detaljerad artikel om FN:s ondskefulla planer med migrationspakten och farorna med denna som även kommer drabba Island. Denna artikel var uppskattad av utomstående och fick spridning på internet. Vi har rekryterat fler bra medlemmar och har ytterligare nya rekryter på gång. Vi har varit mer aktiva på sociala medier och även fått en hel del uppmärksamhet den vägen. Vi deltog även på den lyckade, men kyliga, 1 maj-demonstrationen i Ludvika i Sverige där vi också träffade kamrater från hela Norden. Vidare översatte vi det politiska programmet Vår väg till Isländska – Vor Vegur. Under året har vi fortsatt kampen med reguljär propapagandaspridning och har genom detta också ko

Utanför Sverige

Nordiska motståndsrörelsens enda långsiktiga mål är total seger för vår sak. Ett ersättande av den nuvarande världsordningen som hotar att utrota vårt folk, med ett fritt och självständigt nationalsocialistiskt Norden där vårt folks överlevnad står säkrad och där vår nation kan nå sin fulla potential. Detta slutmål kommer vi aldrig någonsin att kompromissa med. Samtidigt har vi alltid haft, och kommer givetvis också i fortsättningen att ha, flertalet delmål på vägen. Dessa hålls dock för det mesta internt, framförallt med anledning av det manövreringsövertag detta ger gentemot våra fiender. Vi förstår dock också att det finns fördelar med att kommunicera vissa delmål utåt och att detta kan behövas för att sympatisörer i högre utsträckning ska vilja hjälpa oss, då vi förstår att slutmålet kan kännas avlägset och att det därför genom dessa delmål blir tydligare vart vi är på väg någonstans. Med anledning av detta har vi valt att presentera åtta stycken konkreta mål för den svenska delen

Uttalanden Uttalanden & Kommentarer

Artikelns uppbyggnad och språk är tänkt att efterlikna Wikipedias sida om Motståndsrörelsen och därav kan det se något annorlunda ut än hur andra sidor ser ut här. Vill du hjälpa till att förändra Wikipedias sida om Motståndsrörelsen kan du läsa del 4 i denna artikelserie för att veta mer om detta. Vill du se några av de lögner som korrigerats kan du läsa del 2 och 3. Nordiska motståndsrörelsens stödfana. Nordiska motståndsrörelsen, Motståndsrörelsen (danska: Den Nordiske Modstandsbevægelse; finska: Pohjoismainen vastarintaliike; norska: Den nordiske motstandsbevegelsen, isländska Norræna mótstöðuhreyfingin), är en pan-nordisk nationalsocialistisk organisation. I Sverige är det också ett registrerat politiskt parti som ställer upp i val. De vill skapa ett fritt, självständigt, etnisk homogent och enat Norden på nationalsocialistisk grund. Nordiska motståndsrörelsen är en legal och civil organisation som flera gånger felaktigt kopplats till olika typer av brottslighet i medv

Artiklar Artiklar om organisationen Kommentarer Utvalda artiklar

Under lördagen den 24 november genomfördes en offentlig flygbladsutdelning i centrala Göteborg. Vinterkyla och god respons kom att avslutas med lite handgemäng med lokala drönarrödingar. Det var kring middagstid under lördagen som kamrater ur Motståndsrörelsens andra näste möttes upp i centrala Göteborg. På schemat stod gatuaktivism och efter en kort genomgång förflyttade man sig till Avenyn, där flygbladsutdelningen började. Trots att vintern ryckt närmare med kalla vindar var det mycket folk ute i rörelse och bland dessa julklappshandlande var bemötandet tämligen gott. Först när aktiviteten var planerad att avrundas ankom en skock öppet negativa meningsmotståndare, vilket föranledde att man delade flygblad ytterligare en stund samtidigt som dessa meningsmotståndare fick lov att gråta ut om den behandling de fick mottaga. Men som sagt var det genomsnittliga bemötandet förhållandevis gott. Trots att de flesta hade mer eller mindre bråttom så hann många med att stanna och utbyta några

Aktivism Film Media Göteborg Näste 2