Skip to content
I fem olika städer bedrevs det offentlig aktivism i lördags. Nedan följer en rapport från var och en av kommunerna Arboga, Ludvika, Munkedal, Vetlanda och Örkelljunga.
Arboga
I Arboga besöktes Medeltidsdagarna för att där dela ut flygblad och upplysa om Nordiska motståndsrörelsens politik inför det kommande valet. Väl på plats delade motståndsmännen upp sig i två grupper, en ställde upp sig med banderoll och började dela ut flygblad utanför entrén till Ahllöfsparken där det strömmade folk genom.
Det dröjde inte länge innan en av arrangörerna för Medeltidsdagarna kom fram och påstod att motståndsmännen inte fick stå där och att han skulle tillkalla polis, men de rutinerade aktivisterna visste att de enligt lag fick stå där samt redan hade uppmärksammat att polisen var inne på området, så lite skämtsamt pekade man var han kunde få direkt kontakt med polisen vilket resulterade i absolut ingenting.
Då denna tillställning drog till sig mer eller mindre bara vita männ
Hej Noora! Kan du berätta för läsarna vem du är?
Jag heter Noora Isojärvi och jag är en 32-årig tvåbarnsmor, utbildad undersköterska och givetvis nationalsocialist. Jag jobbar hemma just nu kan man säga, är hemma med barnen och har varit det i nästan tre år. Inom nästet har jag uppgiften som arrangörsansvarig, vilket innebär att jag styr upp interna tillställningar inom nästet. Allt ifrån månadsmöten till större evenemang som Nordendagarna har jag hunnit vara med och skapa. De som har hängt med ett tag kanske känner igen mig från Radio Regeringen där jag har gjort en hel del live-radio tillsammans med Elin Reinhardt.
Noora (till höger) förbereder mat på ett internt arrangemang
Hur fann du nationalsocialismen och hur kom du in i rörelsen?
Jag har alltid trott på att det nuvarande systemet måste ändras på och att den globalistiska kapitalismen som i princip genomsyrar allt är något som förstör för folket. ”Follow the money” är ett koncept som jag förstod ganska ti
I helgen genomfördes den interna tillställningen Aktivistdagarna i Danmark. Det hölls tal och föredrag av flera personer, bland annat chefen för den danska grenen Jacob Vullum. Nya aktivister utsågs och även en ny nästeschef tillsattes i form av Joakim Johansen.
Joakim Johansen och Jacob Vullum.
Efter talen meddelades dagens stora överraskning; en blixtaktion skulle genomföras i Danmarks näst största stad och ökända rödingfäste Århus.
Aktivisterna åkte gemensamt in till stadens absoluta centrum och ställde upp sig med fanbärare och flygbladsutdelare. Joakim Johansen höll ett tal i megafon till sina danska folkkamrater.
Talet handlade om Århus totala förfall från den stolta och livskraftiga vikingabyn Aros till ”globalismen kloakrör” som det utgör idag med Pride-tåg och alltjämt stigande kriminalitet kopplad till de många rasfrämlingarna i staden. Han pratade också om det allmänna förfallet av landet Danmark i stort och att hela systemet idag är defekt. En högaktuell kän
Vetlanda, Jönköping län
I Vetlanda har mångkulturen till följd av massinvandringen blivit ett tongivande inslag i gatubilden. Detta är något som har kostat kommunen enorma summor skattemedel som annars hade kunnat läggas på att göra kommunen till en attraktiv kommun för dess medborgare. Idag har Vetlanda en döende stadskärna där lokala företagare har svårt att bedriva sina verksamheter då de oftast får konkurrera med företagsjättarna i stadens utkanter, samtidigt som flera av de företag som idag finns i stadskärnan består av pizzerior och utomeuropeiska matvarubutiker, näringsidkare som inte sällan använder sig av etableringsbidrag och / eller andra typer av bidrag för att kunna bedriva sin verksamhet. Detta kommer vi i Nordiska motståndsrörelsen att ändra på genom att stödja lokala, sunda företagare så att Vetlanda återigen får en levande stadskärna med ett brett utbud av varor och tjänster i staden och i kommunen. Vetlanda ska bli en kommun man vill komma till istället för att fly
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Även om Sverige blir ett alltmer laglöst och våldsamt land har de allra flesta svenskar det relativt bra vad gäller materiell levnadsstandard. För de flesta är otryggheten också bara något man än så länge upplever lågintensivt. Det är bara en liten del av befolkningen som personligen har blivit utsatt för något allvarligt brott.
Detta gäller även för nationella. Den nationella kampen är inte särskilt våldsam eller riskfylld sett ur ett historiskt perspektiv. 20-talet i Sverige ser ännu inte ut som förra 20-talet i Tyskland.
Trots detta skulle jag säga att särskilt de som är eller tänker bli politiskt engagerade bör se över sin psykologiska beredskap. Som organiserad nationalist finns det ändå en ej försumbar risk att du kommer råka ut för mindre eller större personliga kriser. Du kan bli indragen i rättsprocesser mot staten för att du missaktat någon minoritetsgrupp och tvingas betala lite böter för det; du kan få fängelse för att ha t
Igår dömdes medlemmen Jonas Jensmark i Näste 7 till fängelse i två månader för att ha tillrättavisat en hysterisk och aggressiv tant under en flygbladsutdelning i Vetlanda förra året. Direkt efter händelsen gick hon ut i smutsmedia och ljög om händelsen, och nämnde då ingenting om att det var hon själv som agerade våldsamt mot oliktänkande. Aftonbladet nominerade henne till Svenska hjältar.
Tingsrätten valde igår att gå på tantens lögnaktiga historia helt i avsaknad av några bevis. Motståndsrörelsen.se har intervjuat Jonas angående händelsen.
Skärmdump från Aftonbladet.
Berätta gärna lite om dig själv innan vi börjar. Hur kom du med i Motståndsrörelsen?
Jag har varit nationell ungefär sedan jag började på högstadiet. När jag började gymnasiet var vi ett gäng på ungefär tio personer som brukade umgås och hade samma åsikter och där någonstans började jag intressera mig mer och mer för den nationalsocialistiska ideologin och jag hörde även talas om Svenska motståndsrörelsen. J
Medlemmar samlades på en parkering mitt ute i skogen för att genomföra en hårdare vandring. I den första delen av vandringen gick man genom vild terräng då man med hjälp av karta och kompass begav sig raka vägen mot ett bestämt mål.
Efter en lång och mycket ansträngande vandring genom tät skog, med mycket duckande och klättrande för att komma förbi träden och grenarna, kom man upp på en kulle där man fick en överblick över området. Man fortsatte sedan med att gå över ett kalhygge, vilket var en tillfällig lättnad, men sedan gick man rakt in i skogen igen och fortsatte den hårda vandringen.
Efter att man kommit fram till målet fortsattes resten av färden på stigar. Medan man gick mötte man en väldigt fundersam mopedist som hade sett motståndsmännen från sitt hus. Han tyckte det var udda att det gick folk med fana ute i skogen, men han fick förklarat för sig att det inte var någonting märkligt med det alls. Man gav honom även en kortare genomgång av vad Motståndsrörelsen st
I dokumentärserien Omgiven av fiender som utkom på Viaplay inatt och som motståndsrörelsen.se skrev om och Ledarperspektiv poddade om, redan under gårdagen, utgör den före detta Motståndsrörelsen-medlemmen Jimmy Thunlind (numera Jimmy Marklund) en betydande del.
I de första avsnitten intervjuas han som en företrädare för Motståndsrörelsen och är då positivt inställd till Organisationen, men i sista avsnittet väljer han att inför kamerorna ”hoppa av” och sedan gör han sitt bästa för att motverka och skada den nationella rörelsen – något han enligt utsago på sociala medier hoppas kunna göra karriär av framöver.
Även om Thunlind kanske förhoppningsvis inte åstadkommer någon skada så är försöken extremt allvarliga och det troligtvis största öppna förräderiet mot den nationella rörelsen i modern tid.
I dokumentärserien uppger han att skälet till att han valde att lämna Motståndsrörelsen är för att det är en ”våldsbejakande” organisation och att han inte ville medverka till att
När Organisationens ledare Simon Lindberg nyligen presenterade en lista över Sveriges mest aktiva kommuner och i hans tycke bästa aktioner i landet, kunde jag med stolthet konstatera att Stockholm för andra året i rad låg högst upp i topp över flest utförda aktiviteter.
Jag tänkte därför börja artikeln med att här kort beskriva lite av vad för aktiviteter som har bedrivits i ett av Organisationens mest aktiva nästen.
Aktivismen i nästet inleddes med att sätta ribban högt vad gäller spektakulära aktioner, då några modiga aktivister tog sig upp på DN-skrapan via att klättra 15 våningar på en byggnadsställning, där de angjorde en 50m2 stor banderoll med budskapet ”Bojkotta lögnpressen, läs Nordfront”.
Spektakulär banderolluppsättning på DN-skrapan i Stockholm
Vi har i nästet bedrivit basaktivism på hög nivå, främst genom vår kampanj ”Älska ditt folk”, där vi under det gångna året satte upp hundratals banderoller, mestadels på broar över vältrafikerade vägar runt
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
För lite mer än tre år sedan byttes ledarskapet för Motståndsmedias videoavdelning ut och för två år sedan byttes även fotochefen ut. Detta kompletterades för cirka ett år sedan av tillsättandet av propagandachefen Andreas Holmvall. På denna tid har Motståndsmedia tagit enorma kliv framåt under det nya ledarskapet och har rekryterat flera nya medlemmar, i bokstavligt talat varje näste.
Detta har gett oss som organisation en avsevärt högre och jämnare kvalitet i all mediaproduktion som vi publicerar. Allt från video i världsklass till modern och snygg grafik som kan slå valfri medströms PR-byrå på fingrarna. Sist, men inte minst, har vi tagit mängder och åter mängder av riktigt bra foton på aktivister, aktioner, landskap och antagonister. Det är ett angenämt problem att ofta ha för många bra bilder att välja mellan när vi publicerar både kamprapporter och artiklar nuförtiden.
Med detta sagt har Motståndsmedia ett urval av bilder som vi vill lyfta från året som gått. Exempe
Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk.
För drygt 8 månader sedan lämnade jag tillfälligt kampen, min familj och min vardag för att avtjäna ett fängelsestraff för ett brott jag blev oskyldigt dömd för. Jag släpptes nyligen och är nu tillbaka hemma med min familj som en starkare och klokare människa.
En sak man verkligen får lära känna i fängelset är systemets paranoida förhållande till nationalsocialismen och de som kämpar offervilligt för kampen. Redan innan mitt fängelsestraff startade yttrade sig systemets paranoia när normal praxis frångicks genom att jag blev placerad i ett högriskfängelse istället för på en öppen anstalt. Högriskfängelserna är under ordinära omständigheter menade för de som ska avtjäna 5 år eller mer.
Ganska snart efter min ankomst till Kragskovhedefängelset fick jag besked om att jag nog inte ska räkna med att bli utsläppt på varken permission eller skyddstillsyn, vilket ytterligare pekar på systemets paranoia gentemot nationalsocialismen och hur man
Då och då nås jag och andra representanter för Nordiska motståndsrörelsen av frågan vad vi menar med att vi är en revolutionär organisation och hur vi kan kalla oss revolutionärer samtidigt som vi inte är en våldsverkande organisation annat än i självförsvarssyfte. Frågan har också besvarats på många olika vis under åren, som exempelvis i denna rekommenderade artikel eller i detta ljudklipp.
Nu med dessa skrivna rader är det mitt syfte att besvara frågan ännu en gång eftersom det är en väldigt viktig en. Det är till och med en högst avgörande fråga för de nordiska folken att förstå, ty så länge de sätter sitt hopp till icke-revolutionära organisationer, föreningar och partier, så kastar de bort både sitt eget hopp och minskar dessutom chanserna för att våra kommande generationer ska ha något alls att längre kunna hoppas på.
För att svara på frågan denna gång, vad det egentligen innebär att vi är revolutionärer, tänkte jag rada upp vad som egentligen definierar en revolutionär
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Under första veckan i augusti genomförde Näste 2 en högintensiv kampanj för nordisk kvinnofrid längs med västkusten, nedan följer en sammanfattning och en film från veckans aktivism.
Anledningen till kampanjen och dess budskap är på grund av den allt mer ökade otryggheten för kvinnor i Sverige. Något som är tydligt på västkusten under sommaren.
Under hela veckan spreds budskapet ”Nordisk kvinnofrid!” och dag som natt bedrevs det aktivism i form av flygbladsutdelningar, banderolluppsättningar, affischeringar, sprejningar och torgmöten.
Kampanjen drog officiellt igång natten till söndag den 1 augusti och första plats som då besöktes var Uddevalla. Man gick där igenom de mest centrala delarna av staden och affischerade och sprejade längs med gatan.
Veckan fortlöpte sen i samma spår som den startade. Det delades flygblad och sattes upp banderoller på dagen och affischerades och sprayades på kvällar och nätter.
Städer och orter som på ett elle
