Skip to content
Max Fagerstedt, tidigare SD-topp i Boxholm, Östergötland – nu medlem i Nordiska motståndsrörelsen, berättar här öppenhjärtigt om sig själv och om bakgrunden till sitt byte av organisatorisk hemvist. Den förre kommunpolitikern reflekterar över utvecklingen av det parti som han nu har lämnat och berättar lite om sitt nya liv som organiserad motståndsman.
För läsare som kanske inte känner till dig, vill du göra en kort presentation av dig själv?Jag heter som sagt Max Fagerstedt och är en 24-årig man från Östergötland. Här bor jag tillsammans med min sambo som är känd från de livsfarliga kravallerna i Oslo samt våra två katter, vilka än så länge inte är uthängda för nationalsocialistiska sympatier.Den period förra månaden då pressdrevet mot dig och din sambo pågick som värst och du själv hängdes ut i lögnmedier var samtidigt den då du blev medlem i Nordiska motståndsrörelsen och lärde känna nya kamrater. Det måste ha varit en hektisk period för er båda? Känner ni nu att ni har lämnat de
Doxning eller uthängning är ett av många verktyg som systemet, lögnpressen och våra politiska fiender använder sig av för att motverka att allt fler nordbor organiserar sig i kampen för det egna folkets befrielse. Genom skambeläggning och genom ekonomiska repressalier (såsom att få dig sparkad från ditt arbete) försöker de hålla dig tyst.
Kanske är du så pass orolig för att drabbas av detta att du låter denna oro, snarare än din egentliga övertygelse, avgöra din officiella politiska hemvist. Rädslan driver dig till att omfamna ett politiskt mellanmjölks-alternativ såsom Sverigedemokraterna, eller till att ansluta till någon svensk intresseförening istället. Så var det i alla fall för mig. Under två år arbetade jag för Sverigedemokraterna på regional nivå, där jag kunde bevittna hur man såväl som politiker som politiskt anställd blir passiviserad. Jag var under denna period upplyst i judefrågan, rasmedveten och följde aktivt Motståndsrörelsen, men valde ändå att tiga om det jag såg.
Motståndsrörelsen besökte i helgen den anrika H.C. Andersens julmarknad i landets tredje största stad, Odense. Julmarknaden är ett av stadens största och mest traditionsrika kulturutbud, som de senaste 17 åren har dragit upp till 50000 gäster årligen från in- och utlandet till det kullerstensbelagda torget mitt i Odense. Här befann sig Motståndsrörelsens aktivister i några timmar, medan de spred julstämning och önskade ett hav av människor en god vit jul.
Klädda i aktivistjackor och tomteluvor hade aktivisterna med sig flygblad från Vinterhjälpen, som är en hjälporganisation under Nordiska motståndsrörelsen, som samlar in saker till fattiga och hemlösa vita danskar. På flygbladet kunde man läsa vad nationalsocialism är och vad det är som samlas in till den behövande delen av vårt eget folk; vinterjackor, ullunderställ, vinterkängor, handskar, mössor, sovsäckar, liggunderlag och tält.
Hundratals flygblad delades ut till julmarknadens gäster med en uppmaning att skriva till in
Efter att gästerna trillat in, en efter en, från nästets långväga avkrokar, kom gästerna snabbt tillrätta med julfika och fick kära återseenden av folk som inte synts till på nästets sammankomster på länge, samt nya bekantskaper och nyligen anslutna som man fick lära känna.
Andreas Holmvall lastar på med julmat.
Ganska snart var julbordet färdigdukat av den intensivt arbetande köksgruppen, som bjöd gästerna på de flesta delikatesser man kan tänkas finna på ett traditionellt julbord, i vanlig ordning. Såklart fanns norrländsk julblöta representerad på bordet, vilken kommit att bli en favoriträtt hos många i nästet på julbordet.
Köksgruppen kunde notera att de lyckats med att göra maten mycket välsmakande, då många gick tillbaka både en och två gånger för att fylla på tallrikarna, och risken för matkoma var överhängande.
När gästernas magsäckar fyllts till bristningsgränsen och det hade dukats av, satt man och samtalade med sina bordskamrater till tonerna av stämningsfull jul
Disciplin är praktiken av självkontroll och tron på sig själv för att veta att man kan nå sina mål, även när det inte verkar möjligt.
Efter fem år som medlem i Motståndsrörelsen, och på senare tid som nästeschef och nu rikschef, har jag lärt mig att många män och kvinnor som söker sig till denna organisation kanske har insett några mycket viktiga sanningar om politik och världen i allmänhet, de inser nödvändigheten av en nationalsocialistisk revolution, men de är ändå märkta av det sjuka döende samhället och bär med sig lågt självförtroende, passivitet och brist på disciplin.
Vissa människor tror att disciplin resulterar i stelhet eller oflexibilitet, men så är inte nödvändigtvis fallet. Disciplin anpassad till uppgiften resulterar i ordning och följer en uppsättning regler eller en plan för ett resultat som är förutbestämt. Disciplinerade människor är villiga att offra sig för att nå sina mål, eftersom de vet vikten av deras kamp både för folkets framtid i ett fritt Norden och f
Ett påstående som jag stöter på ibland från sympatisörer i olika forum är att vi aktivister och medlemmar i Motståndsrörelsen på olika vis är bättre människor än många andra, att vi innehar egenskaper som andra inte har (oftast gällande den som själv säger detta).
Även om detta såklart är smickrande och något som vi strävar efter att uppnå så vill jag ändå påstå att det på ett sätt ändå är felaktigt.
Sanningen är att det är en väsentlig sak som skiljer oss ifrån de välvilligt inställda sympatisörer som sitter på utsidan och tittar in och det är valet vi gjort att gå med i Nordiska motståndsrörelsen och aktivt kämpa för vårt folks bevarande i Norden för evig framtid!
En del av er utanför organisationen har inte valt bort kampen för att ni är lata eller fega (även om dessa också finns och bör läsa denna text och fundera över era liv och vad du är värd den dagen du inte längre finns) utan för att ni tror er inte passa in i en elitorganisation som Nordiska motståndsrörelsen –
Människor idag uppfostras att se sitt eget värde i de materiella ting de äger. Vilken bil man har, vilken telefon man har, vilka kläder man har – detta är allt avgörande för hur bra människa man är. Det enda som räknas är vad man har råd att köpa och har man inte råd med alla dessa saker är man en sämre människa än de andra, man passar inte in i gruppen.
Detta tankesätt sprider sig vidare till våra barn som redan på låg- och mellanstadiet idag bedömer varandra efter klädsel, telefoner, elsparkcyklar och allt annat man ”måste ha” idag. Som nationalsocialist anser jag helt självklart att detta är förkastligt av flera skäl som jag kommer räkna upp här.
Vi nationalsocialister som aktivt kämpar mot detta fientliga globalistiska system bekänner oss till helt andra värderingar, värden som är eviga:
Blod, folk och familj.Jord, naturen som vi är en del av och som försörjer oss.Heder, trohet mot vårt folk och de som skall komma efter oss.Ära, att göra sitt yttersta i alla lägen.Pl
Som vi tidigare rapporterat om är två av Nordiska motståndsrörelsens aktivister häktade misstänkta för tre fall av misshandel dagen innan valdagen. En av de målsägande verkar inte ha velat samarbeta med polis och till följd av detta har denna anmälan lagts ned. De övriga två fallen har nu gått vidare till åtal.
Kamraterna sitter fortsatt häktade med fulla restriktioner och således har det fortfarande tyvärr inte kunnat samtalas med dessa.
Däremot har vi kunnat prata med deras advokater, läst igenom förundersökningsprotokollet, samt att vi tagit del av en del andra icke-offentliga uppgifter och har därför fått åtminstone lite mer klarhet i vad som hänt och inte hänt.
Av allt att döma har en handfull inresta personer med starka kopplingar till AFA befunnit sig i Örkelljunga under den sena lördagskvällen. Dessa ska tillsammans med en del lokala ynglingar ha rivit ned tillståndsgivna valplakat för Nordiska motståndsrörelsen.
När den delvis maskerade gruppen verbalt konfronterat
Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg höll i sluttampen av valet en föredragsturné där han besökte Vetlanda, Ludvika och Munkedal. Denna text baserar sig på den öppna föreläsning som hölls i Munkedal dagen före valdagen. Bilderna i artikeln är också från detta tillfälle.
Min tanke från början och innan jag hört föredraget var att skriva en klassisk rapport, men då föredraget i sin helhet med dess många konstruktiva detaljer gjorde alltsammans så onekligen innehållsrikt fann jag det svårt att urskilja och lyfta fram de viktigaste beståndsdelarna. Istället blev det denna text som fritt och sömlöst blandar sådant Lindberg sa med mina egna tankar kring det hela. En unik och förhoppningsvis intressant text, men som ändå inte avslöjar allt och tar bort hela nöjet för dig utifall du får tillfället att höra det själv någon gång i framtiden.
I första delen av Lindbergs föredrag utgjordes en djupare och tydliggörande analys av hur den mångåriga fortlöpande massinvandringen av
Första anhalt var Sveriges riksdag, där motståndsmännen ställde upp med en banderoll med budskapet – Kasta ut folkförrädarna.
Budskapet fick många tummar upp och flera av de personer som tog emot flygblad och samtalade med motståndsmännen tog även emot valsedlar. Efter en timme avrundades denna del och aktivisterna gick Drottninggatan upp till Sergels torg, där det ställdes upp med fanor utanför ett stort varuhus och ytterligare en flygbladsutdelning tog vid.
Även här var responsen god och nyfikna svenskar och rasfrämlingar kom fram för att diskutera och ställa frågor om Nordiska motståndsrörelsens politik.
En person från Eritrea visade sig vara så pass förstående för Motståndsrörelsens politik att han förklarade det naturliga i den för andra främlingar. Han var själv rasmedveten och sa att det var självklart för honom att välja en kvinna från samma land att bilda familj med istället för med en svensk kvinna.
En grupp med vänsterblivna, könsförvirrade individer
När jag skriver denna betraktelse är vi mitt uppe i sluttampen av den brinnande valkampen. Då jag själv, utöver genom mitt ansvar som högste ledare i Nordiska motståndsrörelsen och genom det också högst ansvarig chef för den pågående valkampen i hela landet, också är boendes i en av de fyra kommuner där vi ställer upp i kommunvalet så är jag verkligen mitt uppe i smeten.
Valkampen har under året, men allt mer intensivt här på sluttampen, kommit att forma stora delar av mitt liv. Stress i mängder. Dålig sömn till följd av det. Orutin på vardagen vilket lett till både sämre matvanor och i stort sett utebliven fysisk träning vilket alltså gett mig tillfälligt sämre fysisk form. En bil som gått många fler mil än i vanliga fall och med det ökade kostnader för en redan ibland ganska ansträngd ekonomi.
Trots allt detta vill jag verkligen utbringa ett högljutt och högst ärligt menat: Jag önskar innerligt att denna period skulle pågå längre än till söndag kväll! Jag skulle inte vilja ha d
Söndag den 4 september bjöd Socialdemokraterna i Botkyrka in till en, vad de valde att kalla, familjedag. Där lockade de familjer med gratis ponnyridning, hoppborg, ansiktsmålning med mera, för att förmå såväl importerad valboskap som insomnade gråsossar att komma till Hågelbyparken för att lyssna på statsminister Magdalena Andersson.
Dock var det inte bara ovannämnda som togs sig till parken denna dag, utan även aktivister från Nordiska motståndsrörelsens Näste 1.
Det fanns lite nyfikenhet över att få höra vad en folkförrädare drar för floskler under sitt valmöte, och det var just vad som kom ur henne likt mundiarré. Mer och bättre vård till alla, fler poliser och hårdare straff, Sverigedemokraterna är gamla nazister och bla bla bla…
Motståndsmännens främsta syfte var dock inte att lyssna till en värdelös sosse till statsminister, utan istället var man där för att häckla och störa henne. När NPC:erna på plats applåderade åt henne så buade aktivisterna rejält och skrek sla
Vill du göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en 39-årig familjefar bosatt i Nyhammar utanför Ludvika, född i Falun och uppvuxen i Katrineholm. Jag känner mig vid det här laget väldigt rotad i Nordiska motståndsrörelsens Näste 5, som omfattar Dalarna och Värmland. Jag har fru och fyra barn.
Jag blev nationell i slutet av 90-talet och anslöt mig till Nordiska motståndsrörelsen 2007. Innan jag gjorde det, så var jag medlem i NSF, som jag gick med i 2005. I Motståndsrörelsen var jag först gruppchef i Näste 1 och sedan nästeschef där. Nu är jag gruppchef för kampavdelningen här i Näste 5 och även programledare för Nordisk Radios aktivistpodd Mer Än Ord. Utöver det så är jag en av valkandidaterna i årets kommunval här i Ludvika, vilket jag även var i det förra valet.
Vad jobbar du med?
Jag jobbar med motorprovning, vilket betyder att vi testkör motorer i rigg.
Kan du berätta lite om ditt nationella uppvaknande på sent 90-tal? Vilka frågor engagerade dig då? Fanns
Kan du presentera dig själv lite kort till att börja med?
Jag heter Fredrik Vejdeland. Jag fyller 44 år i höst och har varit en del av kampen för vårt folk i över halva mitt liv. Jag är stolt åttabarnsfar som gärna hittar på saker med familjen. Som person är jag trots all skit vi ser omkring oss positivt inställd till livet och kampen och tycker om utmaningar, något som hjälpt mig att fortsätta kämpa under alla år.
Varför ställer du upp i Munkedal istället för Kungälv i år?
Planen var att inte ställa upp överhuvudtaget då jag har andra tidskrävande uppgifter under valet. Men vi behövde en kandidat till i Munkedal och jag ställde såklart upp när jag fick förfrågan. Med det sagt så tror jag att Munkedal är en bättre ort än Kungälv för Motståndsrörelsen att ställa upp i. Vi har definitivt många sympatisörer i Kungälv, särskilt i Ytterby, men Munkedal är en mindre ort som står längre bort från den politiska makten och där vi dessutom har en stark kampgrupp som varit etablerad i fl
Klockan 10 befann sig kamraterna på plats vid en hyrd bygdegård där dagens aktivitet skulle äga rum. Då man församlats i lokalen och hälsats hjärtligt välkomna av arrangör och dansinstruktörer, hölls en genomgång av danserna som kursen innefattade. Dessa bestod av varierande relativt komplicerade par- och ringdanser med tyska, franska, engelska, skotska och amerikanska anor.
Inledningsvis mjukstartade man med den engelska folkdansen Circassian Circle vars ursprung har sitt säte i det historiska landet och regionen Circassia norr om Kaukasus vid Svarta havets kust. Efter två timmars avancerande av dansen efterhand vankades det så småningom lunch.
Lunchen bestod av hemlagad Borsjtj med crème fraiche (rysk köttsoppa) tillagad enligt ett gammalt familjerecept från Folktyskar som en gång emigrerat till Kaukasusområdet. Till soppan serverades baguette med hemkärnat smör som garnerats med en utsökt bit råbock som anordnaren själv jagat.
Efter den välsmakande måltiden var de
